Nationalekonomi har funnits som ämne vid Åbo Akademi sedan 1918. Ämnet fanns till och med redan vid det gamla Åbo Akademi, eftersom det fanns en professur i ekonomi som var anknuten till naturvetenskaperna, men som då gick under namnet hushållning.
- Det är egentligen en ganska bra beskrivning av ämnet, säger professor Eva Österbacka.
- Vi vet att det inte finns obegränsat med resurser och vi vill göra det bästa möjliga med de resurser vi har. Vi är både intresserade av individer och av hela samhället i stort och allt däremellan, fortsätter Österbacka.
Ronja Hilli är i slutskedet av sina studier. Hon sökte till ämnet på uppmaning av sin studiehandledare, eftersom hon var intresserad av människor och samhället.
- Det har gett mig praktiska verktyg för att förstå, analysera och utvärdera samhället och hur individerna fungerar i samhället.
Vem söker sig då i allmänhet till ämnet?
- Det finns många olika typer som söker sig till ämnet, säger Österbacka. Det finns en stor grupp som är intresserade av människor och kanske också av att rädda världen. Men sedan finns det också sådana som är mer intresserade av företagande och pengar. De finns ofta inom bank- och finansvärlden efteråt. Så spektret är brett och det är väldigt berikande.
- Ronja är en av dem som vill rädda världen, säger Österbacka och ler.
Är det så? Var det därför hon sökte sig till ämnet?
- Då jag började studera så förstod jag inte att jag kan rädda världen med det här, skrattar Hilli. Men under studierna, genom att ha träffat olika människor, åkt på utbyte, insåg jag att jag lärde mig sådana verktyg som man kan använda för att eventuellt bekämpa fattigdom. Det var då jag insåg att det är det här jag vill göra och att mina studier faktiskt kan hjälpa mig med att göra gott för andra.
Trots att det ingår en del matematik i studierna så ska man inte låta sig avskräckas av matematiken, säger Hilli.
- Men det är en fördel om man inte är rädd för matematik, eftersom det är ett av verktygen som används inom nationalekonomin, tillägger Österbacka.
I övrigt är studiernas bas bred, man ser på samhället i stort och genom statistik kan man testa olika samband i samhället och individer emellan.
Men det är ingen yrkesutbildning, poängterar Österbacka.
- Genom biämnen och intressen kan man bli en egen produkt att erbjuda på arbetsmarknaden.
Jobben för nationalekonomer finns inom finans och bank eller inom kommuner, vid staten, utredare vid riksdagen eller ministerier, vid olika företag eller överstatliga institutioner som FN.
Drömmen on FN
För Hilli, som är inne på slutrakan av studierna, är FN en drömarbetsplats. För sin avhandling har hon studerat remitteringar, det vill säga sådana pengar som invandrare skickar till sitt hemland. Hon har intresserat sig för de saker som inverkar på hur mycket man skickar och hur mycket pengar som människor tar emot, och vad det beror på att en del länder mottar jättemycket remitteringar, medan andra inte mottar så mycket.
Några länder som hon tittat på är Mexiko, Indien, Kina och Kenya, som mottar ganska mycket remitteringar.
Resultaten är naturligtvis breda, men några saker Hilli kan lyfta fram är att de som bor på landsbygden ofta mottar mindre pengar än de som bor i stan. I Kenya mottar kvinnor och män lika mycket pengar. Och i länder där det kostar mer att skicka över pengar, där skickar man också mindre summor. Det här kan till exempel betyda att man istället reser ner med större summor, men det gör det svårt att veta hur stora summor som kommer in i landet från utlandet.
- Man har också studerat de här remitteringarnas utvecklingseffekter och vad människorna använder de här pengarna till. Ifall de här pengarna kan investeras i utbildning och hälsovård så kan man ju se det här som en bra sak.
Engagemanget märks hos Hilli:
- Migration är ju ett jätteaktuellt ämne just nu. Det flödar mycket pengar mellan individer runt om världen. I Finland har man kanske inte ännu riktigt förstått det.
