Det borde finnas ett större utbud av kurser i samhällskunskap i yrkesskolor. Det anser Peter Ammondt som undervisar i samhällskunskap vid yrkesinsitutet Prakticum i Helsingfors. I yrkesskolorna finns det endast en obligatorisk kurs i samhällskunskap och också de valbara kurserna är väldigt få.
Läraren Peter Ammondt tycker att skillnaden mellan undervisningen i samhällskunskap i gymnasier och yrkesskolor är slående stor. Obalansen är enligt Ammondt ett hot mot jämlikheten.
- En del gymnasier erbjuder upp till 15 kurser i historia och samhällskunskap. Vi har två kurser av vilka en är obligatorisk. Det är en enorm skillnad. Det kan leda till ett jämlikhetsproblem , säger Ammondt.
- Förut, innan ändringar i läroplanen, hade vi tre obligatoriska kurser i samhällskunskap. Också statens inbesparingsbeslut inom yrkesutbildningen har påverkat, säger Ammondt.
Enligt forskningschefen Lauri Rapeli vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi borde man satsa på samhällslära bland de unga som inte väljer att gå i gymnasiet efter grundskolan. Det här kunde minska på tudelningen i samhället. Peter Ammondt är inne på samma linje.
- Människor som har mera kunskap om hur samhället fungerar är mer aktiva när det gäller att delta i val, säger Peter Ammondt.
Bland Prakticumelever går åsikterna om samhällskunskap isär
Sjuttonåriga Maiju Borg på Prakticums merkonomlinje håller sig själv uppdaterad om vad som händer lokalt och säger att hon skulle ha röstat i kommunalvalet om hon varit myndig. Hon går yrkesskolans enda obligatoriska kurs i samhällslära just nu och tycker att undervisningen i samhällslära skulle kunna vara bättre.
Undervisningen är bara grundläggande och inte lika fördjupad som gymnasiekurser, som förbereder elever för studentskrivningarna. Det finns ändå ingenting hon direkt saknar i undervisningen.
- Man kan googla allt man behöver veta, säger Borg.
Eddie Ekman har inte ännu haft kursen i samhällskunskap men tror att man har den på sitt tredje år. Själv tycker han att det räcker med den ena obligatoriska kursen.
Ekman är 25 år och hade därmed rösträtt i det senaste kommunalvalet och han röstade. Han studerar på el- och automationstekniklinjen
- Man måste på något sätt styra samhället i rätt riktning, säger Ekman.
Överlag intresserar politik honom lite men utöver att följa med nyheter är han inte aktiv.
Carl Hellberg, 16 år, har inte ännu haft samhällslära utöver undervisningen på åk 9 och tycker att politik inte alls diskuteras i skolan. Enligt honom skulle det vara bra med mera undervisning i samhällslära så att unga skulle få veta mera om ens rättigheter och om hur val fungerar.
Hellberg är intresserad av politik och han har börjat läsa in sig på ämnet. Själv studerar han på el- och automationstekniklinjen.
- När jag är myndig vill jag rösta och veta vad jag röstar på, säger Hellberg.
Emma Björkenheim, 17 år, går på medialinjen. Hon har inte ännu haft den obligatoriska kursen i samhällslära och hon är inte personligen intresserad av samhällskunskap. Men för allmänbildningens skull tycker hon ändå att det är viktigt att gå kursen.
Emma är inte ännu myndig men säger ändå att hon troligtvis skulle ha röstat i kommunalvalet om hon fått. Emma är inte särskilt intresserad av politik men om hon stöter på något intressant i nyheterna läser hon oftast rubriken, men inte mycket mer än det.
- Jag har aldrig personligen varit intresserad av samhällslära, säger Emma.
Svårt att förbättra undervisningen med nuvarande resurser
Enligt läraren Peter Ammondt är det svårt att förbättra undervisningen i samhällskunskap i yrkesskolor med nuvarande resurser.
- Vi har så lite närundervisning att man inte hinner behandla allt man skulle vilja. Man hinner med de mest centrala sakerna och många väsentliga frågor hinner man endast nämna kort, säger Ammondt.
- I den obligatoriska kursen går vi igenom hur samhället styrs i demokratiska system. Också friheter, rättigheter, skyldigheter och maktfördelning behandlas, säger Ammondt.
Artikeln är skriven i samarbete med Nyhetsskolans reportrar: Saga Strandén, Emmy Wikström och Aino Asklöf