Då hela världen finns tillgänglig i ditt barns mobiltelefon kan det vara svårt att veta vad det egentligen tittas på under raster och ensamma eftermiddagar.
I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan. Eftersom porrsajterna lagt beslag på många felstavningar är det lätt att exponeras för pornografi långt ner i åldrarna även om man själv inte söker på det.
En av dem som satt sig in i ämnet är prästen och författaren Ulrica Stigberg som tillsammans med Maria Ahlin skrivit boken Visuell drog - om barn, unga och nätporr.
Visuell drog
Boken består av barns och ungas berättelser om hur de kommit i kontakt med nätporr och hur vissa av dem fastnat i ett beroende som i vissa fall varit förgörande. Ulrica blev förvånad över att hon inte insett vidden av detta problem trots att hon till vardags jobbar med ungdomar.
- Min kollega berättade att hennes konfirmander såg på nätporr på lunchrasten. Då jag gick in på de sidor hon nämnde blev jag förfärad och bestämde mig för att verkligen försöka ta reda på vad detta egentligen handlar om.
Ulrica och Maria Ahlin intervjuade ungdomar om deras nätporrskonsumtion. Hon berättar att alla talade minst en timme och efteråt uttryckte en lättnad över att få ventilera ett ämne som de aldrig tidigare talat om med en vuxen.
Inte barnens fel
Hon lyfter fram att det är naturligt att barn är nyfikna på sex och att vi inte ska ta ifrån dem det. Däremot måste vuxna ta bort skygglapparna, skaffa kunskap och bli medvetna om vad porrsurfande handlar om och visa att vi kan prata om dessa saker hemma.
- Det är viktigt att man inte blir arg och bestraffar barnet utan istället försöker öppna upp till en dialog. Det är inte barnens fel att nätet är fullt av porr.
I Finland är problematiken inte lika undersökt och belyst. Psykoterapeuten Petra Berg berättar att hon visserligen stött på vuxna porrmissbrukare på sin mottagning men att barns konsumtion av nätpornografi kom som en överraskning.
- Barn är inte utrustade att förstå och hantera de känslor som pornografiskt material framkallar. Det kan upplevas som obehagligt och skrämmande men samtidigt också lockande. Risken är att det onormala blir normalt för ett barn som inte har något att jämföra med.
Mycket vill ha mer
Ulrica påpekar att det finns en stor okunskap och ibland även ovilja inom skolan att ta tag i det faktum att pornografin finns närvarande på skolans område – ibland t.o.m. på skolans tekniska utrustning.
- Det är en självklarhet att rektorn inte delar ut alkohol på lunchrasten men samtidigt har eleverna tillgång till pekplattor och datorer utan några som helst filter vilket kan likställas med att dela ut fri tillgång till pornografi.
Vi får inte lämna barnen ensamma i en värld som visar saker de inte kan hantera.