Ingen vet exakt hur regeringens försök att göra skolsvenskan frivillig för 2 200 sjätteklassare nästa år kommer att se ut, men det finns redan flera intresserade kommuner. En av dem är Jämsä, där politikerna vill att fler lär sig ryska för att kunna betjäna stadens turister. Frågar man eleverna är suget efter att lära sig ryska inte lika starkt.
Jämsä är en liten stad på vägen mellan Tammerfors och Jyväskylä, mest känd för sitt skidcenter, och numera också festivalområde, Himos.
Här bor drygt 20 000 personer och mindre än 1 procent av befolkningen talar svenska.
Att eleverna i högstadieskolan Kankarisveden koulu skulle behöva använda svenska i vardagen är alltså högst osannolikt. Men ändå anser flera av de elever som Yle Nyheter träffar att det är bra att behärska språket.
- Jag tycker att det är viktigt att man ens kan grunderna. Man kan inte utgå ifrån att alla bara stannar här. Flyttar man till exempel till Åbo för att studera är det mycket användbart att kunna svenska, säger niondeklassaren Katariina Soikkeli.
Det här handlar inte om partipolitik, utan om att svara på det lokala näringslivets behov.
Pekka Kataja (Sannf.)
Nico Virtanen, också han niondeklassare, är inne på samma linje. Även om svenskundervisningen delar åsikter bland eleverna, och många anser att det är onödigt att lära sig språket, ser han det som värdefullt.
- Här i mellersta Finland kan det vara bra att kunna svenska i de större städerna. Men bor man någonstans i östra Finland så kanske inte det är så viktigt, säger Virtanen.
Politikerna har siktet inställt på ryska turister
Jämsä är den senaste kommunen att flagga för att få vara med i försöket med frivillig skolsvenska. Tidigare är det kommuner vid gränsen till Ryssland, bland annat Villmanstrand, som hårdast drivit frågan om frivillig skolsvenska.
Orsaken till att Jämsä, en liten stad i mellersta Finland, nu gör likadant är stadens skidcenter Himos.
- Det här handlar inte om partipolitik, utan om att svara på det lokala näringslivets behov, säger Pekka Kataja.
Kataja är ordförande för Sannfinländarnas grupp i fullmäktige och står bakom beslutet att Jämsä ska ansöka om att få vara med i försöket med frivillig skolsvenska.
Men enligt Kataja föddes idén över partigränserna.
- Turismen är mycket stark i vår kommun. I skidcentret har ryssarna som bäst utgjort 40 procent av kunderna. Men problemet var att företagarna inte fick tag på personal som kan ryska. Det gällde både turismnäringen och handeln.
Eleverna får redan nu läsa ryska - men få vill
Hittills finns det inte några starka bevis för att en frivillig skolsvenska skulle öka intresset för ryskan.
Jämsäs bildningsdirektör, Leena Kilpeläinen, berättar att högstadieeleverna sedan i höstas haft möjligheten att välja ryska som tillvalsämne i skolan, men att intresset varit så lågt att ingen kurs ännu ordnats.
- Jag tror inte att det bara beror på svalt intresse. Det tar tid innan nya ämnen etableras, säger Kilpeläinen.
Lyssnar man på eleverna i Kankarisveden koulu, verkar det ändå som om tröskeln till att börja läsa ryska skulle vara betydligt högre än den är för andra språk.
- Jag tycker att det är bättre att läsa svenska än ryska. Svenskan öppnar dörren till alla nordiska länder, det gör inte ryskan på samma sätt fast det är ett stort språk, säger Soikkeli.
Enligt Saara Honkanen är ryska helt enkelt för svårt.
– Man måste lära sig ett nytt alfabet och ryska är annars också ett besvärligt språk.
"Valet får inte bara stå mellan svenska och ryska"
Bildningsdirektör Kilpeläinen motsatte sig förslaget att Jämsä ska ansöka om att få ta del i språkförsöket.
I ett utlåtande till bildningsnämnden skriver hon att det krävs utredningar om hur en frivillig skolsvenska skulle påverka eleverna nä de går vidare till andra stadiet. Kilpeläinen skriver att förslaget sätter eleverna i en ojämlik ställning med tanke på framtiden.
Men nu då kommunen bestämt att ansöka om att delta i språkförsöket hoppas hon att försöket inte bara blir en kampanj för ryskan, utan att eleverna får chansen att välja mellan så många språk som möjligt.
- Ett försök där man bara väljer mellan två språk uppfyller inte enligt mig försökets mål (att få en mångsidigare språkundervisning), säger Kilpeläinen.
Hon får medhåll av lärarkåren i Kankarisveden koulu.
- Jag hoppas att valfriheten innebär flera alternativ än bara svenska och ryska. Tyska, spanska och franska måste också med, säger Minna Hakkarainen, lärare i svenska och tyska.
"Alla vill inte bli kvar och jobba på Himos"
Enligt regeringens planer skulle språkförsöket dra igång hösten 2018. Som det ser ut nu är det Utbildningsstyrelsen som avgör vilka skolor och kommuner som får delta i försöket.
Om de kommuner som deltar får tilläggsfinansiering av staten är också tillsvidare oklart.
I Jämsä menar politikerna ändå att kommunen har resurserna att klara av att erbjuda flera språk istället för svenskan till sjätteklassarna.
- Jag anser att Jämsä, som en stark turistort med behov av ryskspråkig personal, skulle ha goda motiveringar att bli ett försöksområde, säger Kataja.
Men för att Jämsäpolitikernas strategi ska fungera krävs ett större intresse för att läsa ryska i skolorna.
Om de niondeklassare Yle Nyheter talat med fick välja skulle det varken bli svenska eller ryska som andraspråk.
- Kanske jag skulle ha valt någonting mer internationellt, till exempel spanska, säger Virtanen.
- Svenskan har alltid intresserat mig. Men spanska eller kanske tyska kommer på andra plats, säger Soikkeli.
- Jag skulle också ha gått på spanska, eller tyska. Ryskan verkar svår och alla vill ändå inte bli kvar och jobba på Himos, säger Honkanen.