Alla som vägrar militär- eller civiltjänstgöring borde slippa straff. Det är diskriminerande att bara medlemmar i trossamfundet Jehovas vittnen har undantagstillstånd. Det anser den man som har fört sitt ärende vidare till Helsingfors hovrätt.
Helsingfors hovrätt behandlar på torsdag ett principiellt viktigt fall där en vapenvägrare kräver att han inte ska straffas för sin ovilja att tjänstgöra. Han anser att han diskrimineras i förhållande till Jehovas vittnen som är befriade från den allmänna värnplikten.
Vi kan år 2017 inte ha en situation där man på grund av sin religion blir diskriminerad i förhållande till någon som tillhör en annan religion.
Robin Harms
Mannen har tidigare dömts till ett halvårs fängelse i tingsrätten eftersom han vägrade göra civiltjänst. Specialsakkunnig Robin Harms på Diskrimineringsombudsmannens byrå representerar mannen och anser att han har rätt i sitt argument.
- Vi kan år 2017 inte ha en situation där man på grund av sin religion eller övertygelse blir diskriminerad i förhållande till någon som tillhör en annan religion eller har en annan övertygelse, säger Harms.
Liknande argument har använts upprepade gånger tidigare, påpekar Kaj Raninen på Vapenvägrarförbundet.
- Det här är ändå första gången man tar itu med problemet på så här bred front och jag hoppas att hovrätten ser allvarligt på argumenten, säger Raninen.
Kritik från FN ledde till undantag
Personer som tillhör Jehovas vittnen befriades från allmän värnplikt år 1985. I praktiken krävs ett intyg från församlingen. Med hjälp av det kan en person med tre års mellanrum be om uppskov fram tills att han fyllt 28 år.
Det är uppenbart att undantagslagen strider mot vår nya grundlag.
Robin Harms
Undantagslagen var ett svar på den kritik Finland fick från FN:s människorättskommitté. Kommittén såg totalvägrarna som åsiktsfångar och ansåg att Finland inte uppfyllde sina internationella förpliktelser.
- Frågan löstes på ett diskriminerande sätt och det här måste nu åtgärdas, säger Robin Harms.
- Det är uppenbart att undantagslagen strider mot vår nya grundlag och de internationella människorättskonventioner som förpliktigar Finland.
Grundlagen reviderades både år 1995 och 2000 men lagen som gäller Jehovas vittnen har inte ändrats.
Jehovas vittnen ville inte ställa upp på en intervju då Yle Nyheter kontaktade dem för en kommentar gällande rättsfallet.
Har kritiserats i årtionden
Undantagslagen har kritiserats i flera omgångar sedan den trädde i kraft.
Bland annat professorn i rättshistoria Jukka Kekkonen konstaterade i en utredning för Försvarsministeriet att lagen är problematisk ur ett rättsperspektiv.
Riksdagens grundlagsutskott har också upprepade gånger poängterat att undantaget för Jehovas vittnen strider mot grundlagen. Försvarsministeriet konstaterade samma sak år 2007.
Övervakningsstraff allt vanligare
Den som vägrar både militärtjänst och civiltjänst kan i dagens läge dömas till fängelsestraff som motsvarar hälften av den återstående civiltjänstgöringstiden.
I praktiken används nuförtiden allt oftare så kallat övervakningsstraff med fotboja. Få finländare sitter längre fysiskt i fängelse och avtjänar sitt straff.
Enligt Vapenvägrarförbundet finns det årligen ett tiotal personer som vägrar göra militär- eller civiltjänstgöring.
Undantaget borde utvidgas
Senast år 2013 har FN:s människorättskommitté i en rapport slagit fast att Finland bryter mot de internationella konventioner om medborgerliga och politiska rättigheter som man förbundit sig till.
Robin Harms på Diskrimineringsombudsmannens byrå säger att det finns två sätt att lösa diskrimineringen på. Ett alternativ skulle vara att konstatera att den specialställningen som Jehovas vittnen har upphävs och att också de straffas om de vägrar göra civiltjänst.
Finland bryter mot de internationella konventioner om medborgerliga och politiska rättigheter som man förbundit sig till.
Kaj Raninen på Vapenvägrarförbundet tror ändå att ytterligare straff endast skulle leda till fler problem.
FN:s rekommendation är att regeringen utvidgar undantaget att gälla andra vapenvägrare. Både Harms och Raninen förespråkar den här lösningen.
- Ett mer människorättsvänligt sätt att komma åt problemet skulle vara att konstatera att ingen som på grund av sin religiösa övertygelse eller sin pacifistiska hållning vägrar att göra civiltjänstgöring skulle få påföljder, säger Harms.