Hittills har vi diskuterat vem som ska bli Sannfinländarnas nya partiordförande. Valet handlar ändå om mycket mer än person. Sannfinländarna behöver en ny strategi om partiet ska hålla ställningarna, skriver Yle Nyheters politiska reporter AG Karlsson.
Sannfinländarnas nuvarande partiordförande Timo Soini brukar ofta underhålla sina åhörare med att berätta hur det gick till då Sannfinländarna grundades. Några herrar satt i bastun och bestämde sig för att grunda ett nytt parti på det gamla landsbygdspartiets spillror.
Vem som än väljs till ny ordförande har hen i uppgift att ersätta en av de mest folkkära politikerna i landet
Partiet blev Sannfinländarna och Timo Soini den självklare ledaren, som styrde det mesta och hade svaren på allt. Den politiska linjen var populistisk och folklig.
Grundtanken i filosofin var att profilera sig gentemot det övriga partifältet. För ett litet parti var det enkelt.
Nya tider, nya behov
Partiorganisationen gjordes tunnare än hos andra partier. Sannfinländarna marknadsförde sig som en folklig rörelse. Alla partimedlemmar har kunnat delta i partikongresser och rösta i val där.
Samtidigt gavs medlemmarna ingen egentlig motionsrätt på partikongresserna och innehållet i politiken var ibland oklart. Man förlitade sig på Soinis roliga one-liners.
Taktiken fungerade så länge kurvan pekade uppåt och Sannfinländarna hade en självskriven, karismatisk ledare. Men så kom regeringsansvaret och partiet tvingades göra kompromisser, vilket blev svårt för många anhängare.
Och så meddelade Soini att han slutar som ordförande. Visst hade alla vetat att Soini en dag drar sig tillbaka, men alla har nog inte förstått vilket stenlass han dragit.
Kompromissa eller hårddra?
Vem som än väljs till ny ordförande har hen i uppgift att ersätta en av de mest folkkära politikerna i landet, utveckla partiorganisationen och röra sig mer på fältet för att bättre få med medlemmarna i beslutsfattandet. Hen borde också slå fast samt förankra en strategi för vad Sannfinländarna riktigt vill vara för ett parti i framtiden.
Ska Sannfinländarna närma sig de övriga partierna och regelbundet sikta på regeringsansvar och samarbete i framtiden? Det betyder ofrånkomligt en gråare politik som påminner om de ”gamla” partierna.
Eller ska Sannfinländarna styras av svartvita åsikter och domineras av invandringskritik? Det leder sannolikt oftare till oppositionen och sämre möjligheter att mäta sig med de traditionella stora partierna.
Allra först ska den nya ordföranden ta ställning till en möjlig fortsättning i den nuvarande regeringen.
Måste kunna leda och tillrättavisa
Allt detta ska ordföranden ha svar på samtidigt som hen ska vara bra på att leda människor. Det sannfinländska fotfolket är färgglatt och sannerligen inte-alltid-lättstyrt. Partikansliet och Soini är förmodligen urleda på att förklara upptåg som partimedlemmar hittat på.
Ett inte helt litet problem är vidare att kontakten till rötterna i samband med Timo Soinis sorti hotar gå förlorad. Soini kunde tala till ”det bortglömda folket” på landsbygden på ett unikt sätt. Samtidigt kunde han tala till stadsbor med olika social bagrund.
Någon ska tackla utmaningarna
Och vem av ordförandekandidaterna, Jussi Halla-aho, Leena Meri, Riku Nevanpää, Veera Ruoho och Sampo Terho, är då mest kapabel att tackla utmaningarna och göra allt utvecklingsarbete?
Få utomstående betraktare tror att någon av kandidaterna har allt som behövs för att trovärdigt efterträda Timo Soini. Jussi Halla-aho har till exempel antytt att han kan leda partiet från Bryssel, vilket strider mot den hittills kända logikens regler.
Samtidigt är det bra att komma ihåg att Sannfinländarna har överraskat förr och att det är möjligt att växa i rollen.
Ordförandevalet äger rum på Sannfinländarnas partimöte lördagen den 10 juni i Jyväskylä. Partimedlemmarna röstar då om vem som ska bli ny ordförande.
En av dessa blir Soinis efterföljare - Sannfinländarnas ordförandekamp i full gång
”Jussi har starkare åsikter, det är honom vi behöver”
Ändring gjord 9.6: listan på ordförandekandidater uppdaterad. Raimo Rautiola meddelade att han inte ställer upp.