Crista Hällfors tog över hemgården i Lappträsk av sin mamma för två och ett halvt år sedan. I dag basar hon över omkring 250 djur och en stor åkerareal.
Crista visste redan som barn att hon skulle bli jordbrukare på hemgården. Hon började redan tidigt arbeta på gården och livsval som utbildning och hobbyer har riktat in sig på att hon en gång skulle bli bonde.
Ändå var arbetsbördan och ansvaret stora överraskningar när generationsskiftet var ett faktum. De praktiska jobben fortsatte som förr, men därtill kom pappersarbetet och beslutsfattandet.
- Mamma är numera anställd hos mig. Hon är nöjd över att inte längre behöva betala räkningarna, skrattar Crista.
Tid är pengar för bonden
Cristas främsta näring är mjölkkor. Dessutom har hon får och höns. Fårköttet och äggen säljs direkt till kunderna, men mjölken levereras till ett närliggande mejeri varannan dag.
- När man har kor har man också tillhörande åker, säger Crista. Jag odlar allt foder som går åt korna. Fast jag tycker hur mycket som helst om att sköta djur så måste jag göra andra arbeten kring att ha djur.
Det mest utmanande är ändå att få tiden att räcka till. Tidigare jobbade tre personer på gården, men numera är det bara Crista och hennes mamma som sköter den.
- Varje dag finns jobb som måste göras. Därtill kommer säsongsstoppar. Under vårbruket, de tre grässkördarna per år och spannmålsskörden på hösten skulle det nog behövas två mänskor till för att hinna med allt, säger hon.
Jag har nog en stark tro på den här branschen och på den här gården. Jag hoppas nog att det kommer att gå bra ännu.
Crista Hällfors
Efter generationsskiftet har mjölkpriset till producenterna sjunkit. Det tär på ekonomin. Crista är ändå hoppfull inför framtiden.
- Jag har nog en stark tro på den här branschen och på den här gården. Jag hoppas nog att det kommer att gå bra ännu.
Flexibilitet och nytänk behövs
Ibland behövs riktigt drastiska förändringar för att överleva som lantbrukare.
På Hvits gård i Nagu byttes svinen för några år sedan ut mot biffkor. Samtidigt blev jordbruket ekologiskt.
- Lönsamheten försvann totalt på svinsidan, förklarar Magdalena Ek förändringarna. Jag kämpade på alldeles för länge och var envis. Nu i efterskott inser jag att jag borde ha slutat tidigare.
När förändringen väl var genomförd löpte jobbet smidigt. Enligt Magdalena skiljer sig jobbet att sköta ett trettiotal stora kor och kalvar inte egentligen från att sköta grisar.
Jag kämpade på alldeles för länge och var envis. Nu i efterskott inser jag att jag borde ha slutat tidigare.
Magdalena Ek
Oberoende av vilket djur det är frågan om måste utfodringen och skötseln fungera. Ändå finns det skillnader.
- Det är roligt, slår hon fast. Korna är individer med egna personligheter. De har sura dagar och glada dagar. En del berättar alltid sin åsikt. Om något är tokigt kommer alltid samma ko och klagar.
Efter att Magdalena Ek och Mats Eriksson gick in för ekologisk odling är de nu beredda att anta följande utmaning.
- Bara jag hinner med alla kurser som jag måste gå för att lära mig bokföringen och bestämmelserna, får vi sälja vårt biffkött som ekologiskt, säger Magdalena.
Oro för ekonomin tynger
Åren 2014 och 2015 var tunga år för jordbrukarna. Då försenades utbetalningarna av EU:s stödpengar med upp till tolv månader.
Under den här perioden var Tobias Dahlblom i Pörtom i Närpes nästan färdig att ge upp. Då hade han nyss investerat stort i bland annat en hönsgård för värphöns.
Det går inte över på en dag. Bollen hann växa sig så stor att det tar en stund innan den är liten igen.
Tobias Dahlblom
I dag ter sig framtiden lite ljusare, men fortfarande finns det saker som oroar. Trots att stöden kom i tid 2016 släpar ekonomin fortfarande efter.
- Det går inte över på en dag. Bollen hann växa sig så stor att det tar en stund innan den är liten igen, konstaterar han.
Tobias har jobbat hårt med ekonomin de två senaste åren. Verksamheten har trimmats och dessutom bytte gården äggpackeri för två år sedan.
- Det resulterade i att vi fick ett betydligt bättre pris. Det har hjälpt oss oerhört mycket, säger han.
Ändå är han inte alls nöjd med producentpriserna på ägg eller livsmedel över lag.
- Det känns ju väldigt bittert att vi producerar världens renaste livsmedel, men får Europas sämsta pris, säger han
Staten tar hand om bonden också nästa år
Lantbruksföretagarnas pensionscentral LPA inledde projektet "Ta hand om bonden" i januari. Projektet är en del av regeringens krispaket till jordbruket. Fyra projektarbetare anställdes.
- Det som förenar är nog den väldigt dåliga ekonomin, säger Susann Rabb, som är projektanställd för Svenskfinland. Ekonomin har så länge varit så dålig att situationen har ställts på sin spets. Pengarna är slut och man veta inte vad man ska göra.
Den skrala ekonomin leder bland annat till att många jordbrukare försöker jobba mera själva och inte anställer avbytare eller annan arbetskraft. Då är det nära att man sliter ut sig helt och hållet.
- Man hamnar i en situation där man inte orkar arbeta trots att man borde för ekonomin. Det leder i sin tur till att alla relationer blir ansträngda.
Man hamnar i en situation där man inte orkar arbeta trots att man borde för ekonomin. Det leder i sin tur till att alla relationer blir ansträngda.
Susann Rabb
Susann Rabb åker runt på gårdarna i Svenskfinland, diskuterar med bönderna och kartlägger situationen. Tillsammans försöker de hitta lösningar för att hjälpa bonden att bryta den nedåtgående spiralen.
- Vi funderar tillsammans på vilka samarbetspartner det finns. Jag är inte ekonom och jag är inte psykolog, men jag kan uppmärksamgöra de drabbade på de här experterna. Jag kan också kontakta experterna i bondens ställe om hen inte orkar göra det själv.
En del av den krismiljon, som regeringen har beviljat projektet i år, kan också användas för så kallade köptjänstsedlar. Sedlarna kan beviljas en lantbrukare, som behöver hjälp med ekonomi, social- och hälsovård eller juridiska tjänster.
Jag är inte ekonom och jag är inte psykolog, men jag kan uppmärksamgöra de drabbade på de här experterna.
Susann Rabb
Fler än 300 bönder har redan fått hjälp via projektet. Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på en miljon euro i tilläggsbudgeten för att projektet ska kunna fortsätta hela nästa år.
Byråkratin är bondens nödvändiga onda
Myndigheterna anklagas ofta för att skapa för mycket byråkrati för bönderna. Ändå är byråkratin en del av EU:s stödmaskineri. Utan stöden skulle bönderna inte klara sig.
Stöden infördes för att produktionen inte skulle vara bunden vid vad det kostar att producera. För bland annat Finland är de livsviktiga.
- Vi har en så kort växtsäsong, säger Crista Hällfors. Det går inte att odla flera skördar per år, utan vi kan bara köra med en enda skörd på spannmålssidan.
Två veckor semester räcker för bonden
Att vara jordbrukare kräver långtidsplanering. När Crista Hällfors ska vara ledig eller hålla semester, måste någon annan finnas på gården i hennes ställe. Hon kan aldrig ta ledigt oförberett.
- Jag bokar mina sommarsemestrar redan i början på året, förklarar hon. Jag har två hela veckor semester om året, en på vintern och en på sommaren. Då får jag en avbytare. Veckosluten ingår inte i ledigheten.
Vid sjukdomsfall eller akuta situationer är jordbrukarna berättigade till avbytare. Crista har hittills inte råkat ut för en akut situation, men har hört kritik av systemet från andra gårdar i Östnyland.
- Systemet måste fungera. Någon som har brutit benet kan inte jobba med det här, det är helt klart, slår hon fast.
Att vara jordbrukare är ett ensamt yrke. Också Crista känner av ensamheten ibland.
- Jag ser mest min mamma. Nu för tillfället har jag en praktikant här, men annars träffar jag inte så många mänskor.
Det här är ett ensamt jobb. Jag ser mest min mamma.
Christa Hällfors
Sociala medier är ett sätt för bönderna att hålla kontakt med andra och varandra.
- Via sociala medier håller jag kontakt med omvärlden och håller koll på saker, säger Crista. Jag är med i olika ko-grupper, vall-grupper och allt möjligt annat.
Landsbygden behöver innovationer
För många lantbrukare ter sig framtiden oviss. Crista Hällfors ser ändå inga större moln på himlen för tillfället. Hon vill utveckla gården och planerar bland annat för flera kor
- Man måste utveckla för att det ska fungera också i framtiden. På grund av det mjölkpris vi har nu, går det hela tiden mot färre, men större gårdar.
Att utvidga kostar. Flera kor betyder att åkerarealen också måste växa. Gödseln från korna måste nämligen ha någonstans att spridas ut. En biogasanläggning kunde vara lösningen, men också en sådan kostar mer än de flesta bönder går i land med.
- Det finns mycket man kunde utveckla när det gäller avfallshantering, säger Crista. Det finns en beställning på nya energilösningar för landsbygden.
Se hela programmet här:
http://arenan.yle.fi/tv
Programmet sänds också på måndag 29.5 kl 19.00 i Yle Fem, samt på tisdag 30.5 kl 11.00.