I en kulle i Marocko i norra Afrika - mellan staden Marrakesh och Atlantkusten - har man hittat rester av minst fem mänskliga skelett som liknar dagens Homo sapiens. Fynden gjordes i en helt annan del av Afrika än väntat.
Den rådande vetenskapliga teorin om vår människoart Homo sapiens är att den utvecklades i Östafrika, söder om Sahara-öknen.
Den nya upptäckten rubbar den här uppfattningen.
Skeletten uppvisar egenskaper som inte är exakt som den moderna människans, men som är på väg mot den moderna människan, medan andra fynd från den här tiden tydligt har varit mycket mer primitiva.
- Så det här kan sägas vara en population som är i processen att bli Homo sapiens, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm.
Upptäckten presenterades på onsdagskvällen i en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Skelettresterna är mellan 300 000 och 350 000 år gamla. De har tidsbestämts med hjälp av brända redskap av flinta som hittades i närheten, och åldern överraskade experterna.
- De tidigare äldsta Homo sapiens som man har hittat från Östafrika är ungefär 200 000 år gamla, så det här är ju betydligt äldre fossil, tillägger Werdelin.
Helt otänkbart var det ändå inte att man i något skede skulle hitta äldre Homo sapiens-fynd. Med genetiska metoder har forskare nämligen kunnat datera att människor som lever i dag har en förfader som levde för minst 260 000 år sedan.
Det här är en mindre känd tidsperiod i Afrika. Helt nyligen fick man ändå en datering av den mycket primitiva människoarten Homo naledi från Sydafrika, som sades vara 250 000 - 350 000 år gammal.
- Fynden både från Sydafrika och från norra Afrika tyder ju på att det finns väldigt mycket nytt och spännande att upptäcka i den här tidsperioden, säger Werdelin.
Ibland var populationerna isolerade
De nya forskningsrönen tyder på att homo sapiens levde på olika håll i Afrika och utvecklades långsamt. Det konstaterar den nya Marocko-studiens huvudskribent Jean-Jacques Hublin, forskare vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig i Tyskland.
- Troligen utvecklades homo sapiens-populationer samtidigt i olika delar av Afrika. Ibland var de isolerade från varandra och ibland inte, beroende till exempel på klimatet, säger han och tillägger:
Hublin bedömer att när populationerna kunde nå varandra så kunde innovation frodas och folk kunde också få barn mellan grupperna.
- Och fördelaktiga genmutationer kunde då spridas från en grupp till en annan, säger han.
Werdelin påpekar att mer forskning kommer att behövas.
- Man måste börja titta närmare på tidsperioden som ligger mellan 200 000 och 500 000 år för att få en bättre bild av vad som egentligen hände. Det verkar vara fråga om den kritiska tidsperioden för den moderna människans utveckling, och så småningom den moderna människans spridning utanför Afrika.
På den tiden levde också andra människoarter - bland annat Homo erectus (den upprättgående människan) och Homo neanderthalensis (neandertalare).