På sommaren gräver många i blomlandet, och då är det också nära till hands att använda bekämpningsmedel för att bli av med ogräs. Det mest effektiva bekämpningsmedlet på marknaden är glyfosat, eller Roundup. Men hur inverkar glyfosaten på djur och natur?
Det vill forskare vid Åbo universitet ta reda på. Det är frågan om ett fyraårigt projekt, som finansieras av Finlands Akademi.
- Meningen är att ta reda på hur glyfosaten inverkar indirekt på jordmånen, produktionsväxter och produktionsdjur, som äter växter som innehåller spår av glyfosat, berättar Helander.
Glyfosat på forskningsåkrar i Runsala
Forskningen görs genom att spruta glyfosat på testrutor på forskningsåkrar i Runsala i Åbo. På åkrarna odlas exempelvis bondböna och havre. En del av rutorna har besprutats med glyfosat, andra inte. Sedan jämför man testresultaten och ser om glyfosaten har någon inverkan.
Glyfosat används i stora mängder inom jordbruk runt om i världen, och också i Finland. Det finns troligen inte en enda åker i Finland som inte bär spår av glyfosat, säger universitetslektor Irma Saloniemi, som också deltar i projektet.
- Det är det effektivaste och billigaste bekämpningsmedlet som finns på marknaden. Det är egentligen så effektivt att det inte finns hopp om att hitta något mer effektivt. Det är lite som att använda den mest effektiva antibiotikan för små sår. Vi använder det mest effektiva bekämpningsmedlet i vår vardag och på vissa håll finns redan ogräs som är resistenta till glyfosat, säger Saloniemi.
Forskning: tar längre för grödan att gro om glyfosat används
Forskningen vid Åbo universitet inleddes redan i fjol, då i en mindre skala. Nu kan man man utvidga forskningen och analysera resultaten med hjälp av forskningspengarna. I fjol visade det sig att glyfosaten hade en inverkan på hur snabbt grödorna växte, åtminstone till en början.
- Vi märkte att jordmån som innehåller spår av glyfosat påverkade tiden hur länge det tog för grödan att gro, och också delvis i hur länge det tog för grödan sedan att växa, säger Helander.
Dessutom märkte man att bekämpningsmedlet påverkade mikroblivet i marken och det är just mikroberna som hjälper växten att suga upp näring från marken. Det här kan dela till att man är tvungen att använda mer gödsel, vilket i sin tur kan leda till övergödning.
Glyfosat - en het potatis
Det visade sig också att spår av glyfosat finns kvar en lång tid i jorden. Det här beror på det finska klimatet och jordmånen.
Glyfosat har redan en längre tid varit en het potatis. Bland annat har EU fortfarande inte nått en överenskommelse om huruvida ämnet ska få säljas eller inte.
Marjo Helander och Irma Saloniemi rekommenderar att konsumenterna lämnar glyfosatburken i butikshyllan.
- Det lönar sig att överväga saken noggrannt om man funderar på att använda det i sin hemträdgård. Det kan ha inverkan. Vi har en lång, kall och mörk vinter och det gör att processerna i jordmånen är långsamma. Om man sprutar glyfosat i jorden så bryts det inte ned på två veckor, utan vår forskning visar att det samlas och att mängden glyfosat är högre och högre för varje år som går. Det här kan inverka på jordmånens skick i trädgården och hur växterna växer, konstaterar Helander.
Bekämpa inte vassen med glyfosat!
Ett annat sätt att undvika glyfosat är att äta inhemska spannmålsprodukter, säger Helander. Det här eftersom glyfosat används i en mycket större skala exempelvis i centraleuropa.
Det är på många sätt oklart om och hur glyfosat inverkar på människan, djur och natur. Men en sak som man vet är att glyfosat är skadligt för vattendjur. Därför får man absolut inte bekämpa vass eller andra vattenväxter med glyfosat, säger Saloniemi.
- Det är absolut förbjudet att använda glyfosat nära vattendrag. Det finns bevis på att glyfosat är mycket farligt för vattendjur, såsom grodor och många fiskar. Det är mycket oansvarigt att bekämpa vass i hemstranden med hjälp av glyfosat, säger Saloniemi.