I dag när EU:s stats – och regeringschefer samlas till toppmöte inleds armbrytningen om de två Londonbaserade EU-ämbetsverk som ska hitta ett nytt hem efter det brittiska EU-utträdet. Oenigheten om kriterierna för flytten av myndigheterna är stor.
Den tuffa kampen om läkemedelsmyndigheten EMA och bankmyndigheten EBA för tankarna till den segslitna striden mellan Finland och Italien när länderna kämpade om EU:s livsmedelsmyndighet.
Berlusconi versus Lipponen
Det var i början av 2000-talet som Italiens dåvarande premiärminister Silvio Berlusconi inte bara kritiserade det finska köket utan hade mage att påstå att ett folk som inte ens vet vad prosciutto är, omöjligt kan stå värd för en livsmedelsmyndighet.
Det flera år långa grälet slutade med en italiensk seger, livsmedelsverket placerades i Parma och Finland fick i gengäld EU:s kemikalieverk.
Stort intresse för EU:s läkemedelsmyndighet
Nu 15 år senare har placeringen av EU-myndigheter återigen fått känslorna i svall
Den här gången är det ingen tvekamp utan nu gör ett tjugotal EU-länder anspråk på de två EU-myndigheter som flyttas från London efter att Storbritannien lämnar EU.
Det är framför allt kampen om läkemedelsmyndigheten EMA som är tuff.
Det handlar om en stor och betydande myndighet som sysselsätter 900 personer. EMA godkänner bland annat nya läkemedel för försäljning inom EU.
Finland chanslöst - Danmark hoppfullt
Finland har den här gången en låg profil, chanserna att få någondera av myndigheterna ses som liten.
- Vår nackdel är att vi som ett litet EU-land redan har en stor EU-myndighet, konstaterade statsminister Juha Sipilä i april.
I Danmark är det däremot annat ljud i skällan. Hälsominister Ellen Trane Nørby var på charmoffensiv i Bryssel tidigare i veckan.
- Vi tror att Köpenhamn är ett bra hem för EMA, det är en utmärkt stad för myndighetens personal med familjer att bo i och också för de människor från hela Europa som besöker myndigheten.
Oenighet om kraven
Kraven på den nya hemvisten är många, det ska finnas bostäder, internationella skolor, bra förbindelser och hotellkapacitet för upp till 30 000 gästnätter om året.
Listan på städer som säger sig fylla kraven och som drömmer om en betydande ekonomisk injektionsspruta är många.
Det också därför striden mellan huvudstäderna nu är tuff. På sitt möte tidigare i veckan kunde medlemsländernas EU-ministrar inte enas om de exakta kriterierna för flyttningen.
Tanken är att varje land oavsett storlek har lika stor tyngd i den avgörande omröstningen som ska äga rum i oktober. Men reglerna för omröstningen ger också möjlighet för länder att gadda ihop sig och således spela ut andra.
"Påminner om Eurovisionen"
En EU-källa jämför nu flyttkampen med Eurovisionstävlingen då länder röstar på varandra snarare än på själva bidraget.
Italien och Nederländerna har satt sig på tvären eftersom de menar att Polen och Slovakien nu med köpslåendet försöker kamma hem röster av sina grannländer.
Frågan om kriterierna och proceduren har nu flyttats upp till stats- och regeringschefernas toppmöte på torsdag.
- Det pinsamt att vi sitter grälar om detta, säger samma EU-källa.
Stor oenighet om kriterierna
Hittills har EU-länderna stått enade när det kommer till brexit, men myndighetsgrälet kan leda att enigheten nu får sig en törn.
En annan högt uppsatt EU-källa säger att det nu gäller att hålla ihop.
- Vi vet från tidigare år att frågan om EU-ämbetsverk har lett till utdragna gräl, det måste vi nu undvika.
Det kanske ändå lättare sagt än gjort. EU-ledarna ska försöka enas om kriterierna av flytten vid middagen på torsdag kväll. Räkna med en utdragen middag.