Fastighetsägarna i Västnyland kommer snart inte längre få hem lappar från sina sotare. Västra Nylands räddningsverk säger upp avtalen med distriktsotarna i hela regionen i slutet av 2017.
Det innebär att fler sotare kan ta sig an marknaden. Tidigare har fastigheter hört till ett visst sotardistrikt. Det här ska nu frångås, beslutade Västra Nylands räddningsverk i början av juni.
Sjundeå frångick systemet redan förra året då deras distriktsotare gick i pension.
Fjärde generationens sotare Rune Råberg sotar tillsammans med sin bror allt från till höghus till sommarvillor. De är distriktsotare i Hangöområdet.
Råberg försöker se förändringen som något positivt.
- Det här gör att man kan bli bättre på sitt arbete och mer konkurrenskraftig.
Kvaliteten blir mer avgörande
Han tycker att det är svårt säga hur den mer fria marknaden kommer att se ut.
- Mera konkurrens blir det men hur konkurrensen kommer se ut, att blir det billigare priser eller dyrare, det är svårt att säga, säger sotare Rune Råberg.
Han säger att man kan konkurrera med priser, kvalitet och speciellt kundbetjäning.
- Man går ju in till människor och sköter deras eldstäder och spisar. Det är viktigt att man inte smutsar ner hos människor, säger Råberg.
Sotar en gata i taget
Råberg och hans bror sotar omkring 2 400 året runt-fastigheter och 1 300 sommarvillor.
- Med det system som vi nu har haft har det inte blivit stressigt, men om alla vill ha sotat på till exempel våren, sommaren eller hösten så blir det stress om man ska ta alla på en gång.
Distriktsotarna lämnar lappar i kundernas postlådor och sotar ett område i taget. Det nya systemet kan innebära att Råberg får åka fram och tillbaka inom Hangö och kanske även övriga Västnyland.
- Då går det mera tid åt och då måste man också få mera betalt för arbetet, säger Råberg.
Det kan ju göra att det kostar mera att sota sin skorsten?
- Det borde det göra, men det är ändå kunden som betalar så man vet inte hur det går, säger Råberg.
Kan drabba glesbygden
Han säger att prisnivån hittills har varit bra. Den har bestämts av Västra Nylands räddningsverk.
Råberg säger att det inte är möjligt att sänka prisnivån eftersom arbetet i så fall inte skulle vara lönsamt.
Tror du att någon kommer att drabbas mera, till exempel de som bor på mer glesbebyggda områden?
- Jag hoppas att de inte drabbas för det är ju lika viktigt, om inte viktigare, att sota där. De eldar ofta mera än man gör inne i stan i och med att de värmer husen med ved.
En billig livsförsäkring
Råbergs kunder har undrat hur sotningen kommer se ut i framtiden. Många av dem vill att det fortsätter på samma vis som nu.
En skorsten ska sotas en gång per år. Undantaget är sommarvillor vars skorstenar ska sotas vart tredje år. Råberg tycker inte att en årlig sotning är för ofta.
- Du har ett hus som är värt 200 000-300 000 euro och det är en säkerhet för att det inte ska börja brinna i huset. Sotningen kostar mellan 50 och 100 euro och jag tycker att det är en billig livsförsäkring.
Råberg jämför skorstensskötelsen en bilbesiktning som också sker varje år.
Men kommer kunderna ihåg sotningen? Brukar kunderna bli förvånade då det är dags att sota igen efter ett år?
- En del tycker att "har det gått ett år igen" medan andra tycker att det är länge sedan sist.
Om man inte sotar sin skorsten regelbundet finns det risk för soteld. Det innebär att den sot som samlats i rökkanalerna fattar eld.
Distriktsotarna har varit skyldiga att meddela räddningsverket om till exempel en eldstad inte är i skick. Då distriktsotarna försvinner kan det påverka sotarnas skyldigheter.
- Det kommer kanske inte att fungera lika bra. Vi får hoppas att räddningsverket vill att vi också i fortsättningen anmäler problem till dem, säger Råberg.
Brandmästare: Kan bli svårare att kontrollera att det sotas rätt