I år har det blivit betydligt svårare för finländska studenter att komma in på högskolor och universitet i Sverige. Poängskalorna för utländska gymnasiebetyg har justerats för att gynna svenska studenter.
Vasabon Fanny Willman sökte i våras in till juristutbildningarna i Lund, Stockholm, Uppsala, Göteborg och Umeå, men hon blev inte antagen till någon av dem. Det beror på att Sverige vid årsskiftet ändrade poängskalorna som används för att jämföra utländska gymnasiebetyg med de svenska gymnasiebetygen.
- Om jag hade ansökt till någon av juristutbildningarna för ett år sedan hade jag kommit in på vilken av juristutbildningarna som helst, med god marginal, men nu räckte inte gymnasiebetyget till. Från juristutbildningen i Lund fick jag beskedet att jag var på reservplats 653, så det var bara att ge upp den tanken, säger Willman.
Övervakarna som kontrollerade legitimationen godkände inte finskt körkort. Vi var flera finlandssvenskar som inte fick skriva högskoleprovet.
Willman fick istället studieplats på juristutbildningen vid Oslo universitet och inledde studierna där den här veckan.
- Om jag gillar det kanske jag stannar här eller så söker jag vidare till Sverige igen. Jag har försökt se det som en fin möjlighet att jag fick en studieplats här i Norge.
Svårare att studera juridik och medicin i Sverige
Bakgrunden till att Universitets- och högskolerådet i Sverige ändrade poängskalorna för utländska gymnasiebetyg är den svenska gymnasiereformen 2011. Då blev det svårare att få högsta betyg och det ledde samtidigt till att de svenska studenterna hade svårt att konkurrera om studieplatser med utländska studerande. Det här gällde speciellt till de mest eftertraktade utbildningarna.
- Då vi jämförde statistik stod det klart att vi måste justera poängskalorna för utländska gymnasiebetyg och för finländare märks justeringen tydligt, säger handläggare Erica Finnerman på Universitets- och högskolerådet UHR.
UHR har inte ännu bedömt alla effekter av förändringarna i poängskalorna, men det står klart att det har blivit svårare för finländare att studera till exempel juridik och medicin.
Av de finländare som sökte till läkarprogrammet ifjol antogs 38 procent, medan endast 14 procent av svenskarna antogs. I år däremot antogs 16 procent av finländarna och också 16 procent av svenskarna.
Högskoleprovet är en andra chans
Finländare har varit vana att ansöka om studieplats i Sverige på basen av sina studentbetyg, men det är också möjligt att skriva det svenska högskoleprovet.
- Högskoleprovet fungerar som en andra chans i antagningen till högskolorna, utöver betygsmeriterna. Det är en egen kvotgrupp och en tredjedel av dem som skrivit högskoleprovet blir antagna, säger Finnerman.
Jag har också superambitiösa kompisar som har kommit in på sina utbildningar, men de har verkligen fått slita som djur för att komma in.
Willman skulle skriva högskoleprovet i Umeå i april i år, men glömde att ta med sitt pass.
- Övervakarna som kontrollerade legitimationen godkände inte finskt körkort. Vi var flera finlandssvenskar som inte fick skriva högskoleprovet.
Willman säger att de inte på förhand hade fått information om hurdan legitimation som krävdes. Samtidigt var inte alla övervakare lika stränga och i vissa salar godkändes finska körkort.
- Det var otur, men det kändes orättvist och också som ett politiskt beslut, i en kedja av olika beslut, att hindra utländska och i synnerhet finlandssvenska studenter att komma in på svenska universitet, säger Willman.
“Tråkigt om man vill stänga in studenterna i sitt eget land”
Det har inte skett några förändringar i de svenska poängskalorna på flera år och därför kom justeringen vid årsskiftet som en stor överraskning för många. Flera av Willmans bekanta lät helt enkelt bli att söka studieplats i Sverige för att utgångsläget kändes så hopplöst.
- Jag har också superambitiösa kompisar som har kommit in på sina utbildningar, men de har verkligen fått slita som djur för att komma in. Det är väldigt höga krav om man vill komma in i Sverige, för systemet gör det så svårt.
Willman skulle gärna se att Norden hade en gemensam utbildningsmarknad där studerandena hade möjlighet att röra sig mellan länderna så mycket som möjligt.
- Det är väldigt tråkigt att man går mot en utveckling där man vill stänga in sina egna studenter i sitt eget land. Om vi ska ha ett starkt Norden i framtiden så måste länderna samarbeta mycket mera och då är gemensam utbildning av högsta prioritet.
Ålänningar vill studera i Sverige - skärpta krav drabbar oss rejält, säger gymnasierektor