Facket och arbetsgivarsidan ger rätt samstämmiga omdömen om goda och dåliga sidor i regeringens budgetförslag för år 2018.
Parterna på arbetsmarknaden är till exempel rätt nöjda med de lättnader som regeringen föreslår för inkomstskatterna.
- Det är skäl att stöda den inhemska efterfrågan för att stöda tillväxten i ekonomin, säger chefsekonom Ralf Sund vid tjänstemannacentralen STTK.
Han får stöd från akademikernas fack Akava och från den största fackorganisationen FFC, som ändå säger att litet mindre lättnader hade räckt.
På arbetsgivarsidan är verkställande direktören för Finlands Näringsliv EK, Jyri Häkämies nöjd med nivån på skattelättnaderna, men anser att höginkomsttagare fortsättningsvis beskattas för hårt.
Nya familjeledigheter behövs
Både EK och facken är nöjda med att regeringen utlovar en reform av familjeledigheterna. Parterna understryker att den förnyelsen måste beredas i samarbete med arbetsmarknaden.
Organisationerna påpekar att familjeledigheterna behöver en reform både med tanke på jämställdheten i samhället och för att främja sysselsättningen.
Latläxa för utbildningen
När det gäller satsningarna på utbildning och forskning får regeringen däremot ris från arbetsmarknadsparterna. De efterlyser högre ambitioner.
- Det är rätt att investera i kunnande, men nivån är alldeles för låg, säger chefsekonom Ilkka Kaukoranta vid FFC.
Han nämner bland annat 600 000 vuxna finländare som saknar utbildning efter grundskolan och som borde utbildas med tanke å sysselsättningen.
Akava anser det vara positivt att det görs lättare för arbetslösa att studera.
- Men vi hade väntat oss fler beslut som förbättrar sysselsättningen och betydligt större investeringar i utbildning och forskning, säger Akavas ordförande Sture Fjäder.
Också Finlands Näringsliv EK anser att regeringen är för anspråkslös i sina satsningar på utbildning.
- Brist på kunnig arbetskraft hotar redan den ekonomiska tillväxten. Exempelvis problemet med flitfällor kvarstår, säger Jyri Häkämies.