All tjuvjakt är av ondo. Det verkligt osmakliga och hemska är att det dikteras av ekonomiska faktorer, säger veteranjägaren Lorentz Uthardt i Malax.
- Vanligtvis är jakten då väldigt välorganiserad jakt och arrangeras av kriminella. Det är främst fallet när det handlar om tjuvjakt på lejon, tiger, noshörning och elefant.
De förtjänar enligt Uthardt inte att kallas jägare. Men man skall inte blanda ihop jakt med tjuvjakt, säger han.
Tjuvjakt är organiserad och profitinriktad
- Det är lätt att göra det, och ofta är känslor inblandade.
Han medger att det också är lite "råddigt" ibland att ha koll på vad som egentligen gäller.
Men om vi skall vara noggranna kan vi definiera tjuvjakt som att man under organiserade former skjuter ett djur som inte är lagligt skjut- och jaktbart.
Då gör man ju medvetet något som går emot lagen, förklarar Uthardt. Men det finns omständigheter som förändras. T.ex kunde Finland länge stoltsera med att älgkon alltid var fredad då hon kom tillsammans med sin kalv.
Det gjordes för att kalven inte klarar vintern på helt egen hand, den behöver sin mamma. Det gällde alltså att först skjuta kalven och först därefter kon.
- Men från och med 2016 blev det tillåtet att skjuta kon först. Ändringen gjordes för att det kommit in så många anmälningar om jaktbrott, på sätt och vis tjuvjakt.
Hetsigt och adrenalinfyllt
Enligt Uthardt kan det hända i hastigheten och hetsigheten när det är tätt framför passet att kon och kalven byter plats. Och jägaren kan då lätt göra ett misstag och skjuta fel älg.
Förr måste de här alltid rapporteras till polismyndigheten för utredning.
- Vanligtvis, men inte alltid, fick man inget straff för det här. Den anklagade måste kunna bevisa att handlade om tillfälligheter som på grund av olika faktorer.
Och det var därför man tog bort paragrafen om att ko med kalv var fredad.
Icke desto mindre, poängterar Uthardt, har alla jaktorganisationer i landet gemensamt skrivit under att en älgko tillsammans med sin kalv alltid ändå är "fredad".
Det känns bra, säger han, eftersom man ju då låter naturen ha sin gång.
"Viltstammen måste övervakas"
Hur ser då Lorentz Uthardt på den verkligt stora frågan om att alla, både djur och människor, har rätt att leva? Skriver han under det?
- Jo det gör jag, säger han. Men om vi tillåter stammarna av vilt att växa ohämmat har det konsekvenser.
- Vi har i dag en skrämmande statistik som handlar om älg- och hjortkrockar. Vi måste ha en begränsning på hur stora de här och andra djurstammar kan få bli.
Och samtidigt händer det å andra sidan att det skjuts för mycket av en stam. Till exempel har skogsfågelstammen minskat.
- Det har begränsat jakten på den. Nu återstår att se om det hjälper och om beståndet växer.
Predatorer ett problem
- Så - alla har rätt till liv och just därför strävar vi efter att ha en stam som är lämplig runt omkring oss, säger Uthardt. En annan sak är predatorer. T.ex. mårdhundsstammen växer oerhört just nu.
- De för med sig skabb som överförs på lodjur. Vi har vildssvin som kanske har afrikansk svinpest.
Ska vi då låta dem sprida sjukdomar? Nej säger Uthardt, vi måste nog jaga dem.
- Annars blir det ohållbart.
Ammunitionen då? Haglet och kulorna. Hurudana får vi använda?
- Det beror på vad man jagar. Gäller det skogsfågel på nära håll och som man jagar med hund är det hagel.
Vissa tider av året när de sitter i trädtoppar skjuter man med kula. Och när det gäller hare är det alltid hagel. Man kan inte skjuta dem på långt håll och en kula slår ofta sönder bytet.
Det har också att göra med ballistiken och använder man kula på ett litet villebråd blir det inget kvar av dem.
Fler miljömedvetna jägare
Finland har t.ex. förbud på blyhagel på sjöfågel. Vi börjar också alltmer gå in för icke-bly i ammunitionen överlag.
Det stora flertalet av jägarna följer numera med etiska metoder och att man använder lämplig ammunition. Bytet skall dödas så snabbt och smärtfritt som möjligt.
På pass med Lorentz
På torsdag börjar vår nya jaktserie "På pass med Lorentz" sändas i Vega kväll. Där tar vi upp de jaktformer som är aktuella längs med hösten.
Det blir innehåll både för den inbitne jägaren och novisen. Lorentz Uthardt har erfarenhet från förtroendeposter i både inhemska och internationella jaktorganisationer.
Han har deltagit i flera europeiska furstehus-jakter och sitter på fina historier därifrån. Han är utnämnd till ödemarksråd och är dessutom politices doktor.