Varför är vi så aggressiva på nätet? Filosofen Stina Bäckström ser stora likheter mellan nätaggression och en urspårande lek.
- Diskussioner på nätet blir ofta oproportionerligt aggressiva, det blir ett slags njutning att leka med aggressiva uttryck.
Det här säger filosofen Stina Bäckström som forskat kring känslouttryck på sociala medier.
Stina Bäckström talar om ämnet tillsammans med sin opponent och kollega Martin Gustafsson under Filosofins natt på konstmuseet, Kiasma i Helsingfors.
Hur kan man se på aggression på sociala medier ur ett filosofiskt perspektiv? Varför uppstår den här typen av aggression, är det något vi dras till och kommer vi att få ett slut på det?
Stina Bäckström reagerade starkt på de otroligt aggressiva uttrycken hon såg på sociala medier, såsom på Facebook. Det här fick henne att börja fundera över varför dessa kraftiga känslouttryck uppstår.
-Jag har tidigare funderat på filosofiska teorier kring känslouttryck och ville se om de kunde hjälpa mig begripa den digitala kommunikationen på sociala medier.
När leken blir farlig
Bäckström har främst funderat över vad man kan tänkas göra med aggressiva uttryck i sociala medier. Vad händer med uttrycken och orden när man använder dem? Vad betyder orden i det här sammanhanget?
- Det kanske inte är så mycket aggression som uppstår utan snarare en sorts njutning i att leka med aggressiva uttryck.
Hon menar att man inte använder aggressionen som känslouttryck utan mer som ett slags lek. Det finns en dragningskraft i att leka och föra fram otrevliga karaktärer och hitta olika slags identiteter.
- Men är det verkligen så att folk inte känner aggression på sociala medier? frågar sig hennes kollega Martin Gustafsson.
Bäckström förklarar att aggressiviteten på sociala medier bildar onaturliga former.
- Många diskussioner på nätet blir oproportionerligt aggressiva, känslonivån är inte rimlig i förhållande till ämnet eller vad personerna i diskussionen betyder för varandra.
I det verkliga livet uppstår så starka känslouttryck endast när det handlar om relationer vi har till varandra. Där står viktiga faktorer på spel, som svek eller känslan av otillräcklighet.
På sociala medier kan relationer mellan människor vara väldigt ytliga vilket gör det lättare att ge uttryck för aggressiva uttryck. Stina Bäckström tror att aggressionen på nätet snabbt tynar bort när den blir ifrågasatt.
- Ifall någon skulle fråga personen vad det var som tedde sig så upprörande skulle personen i fråga antagligen inte kunna svara på det eller känna samma upprördhet längre.
Längtan efter ondskefulla skapelser
Martin Gustafsson frågar sig om inte de aggressiva uttrycken handlar om projicering, att vi projicerar en ilska på en annan oberoende av vem det är.
Stina Bäckström håller till en viss grad med.
På nätet får människor möjligheten att uttrycka känslor som de har men som de inte vågar visa i det vardagliga livet. Det handlar om känslouttryck som inte är socialt acceptabla i vår alldagliga interaktion.
Men det kan knappast vara hela förklaringen enligt Bäckström.
- Det skulle vara en överdrivet pessimistisk syn på oss människor. Vi kan inte tro att alla människor bär på en så stark aggression inom sig. Men det finns kanske också en pessimism i det att så många finner njutning i att agera ut otrevliga karaktärer.
Det är ett faktum att människan njuter av det aggressiva, det uppstår ett slags spänning i det. Populärkulturen svämmar över av serier och filmer som till exempel Breaking Bad där det korrupta tillfredsställer oss.
Det finns också en sorts barnslighet i allt detta. Den otroliga spänningen och njutningen i att få leka med olika karaktärer. Vi får möjlighet att testa gränser, leva farligt.
Var allting bara en lek?
Vad händer när människor gränslöst får agera ut sina dåliga karaktärer? Vad kommer konsekvenserna att bli?
Stina Bäckström refererar till Platon som menar att det leder till att hela samhället korrumperas. Kapaciteten att samarbeta på ett hederligt och rationellt sätt försämras.
En annan teori är att sociala medier befinner sig i ett så nytt stadium att vi kanske i framtiden kommer att tröttna på de aggressiva känslouttrycken. Vi inser småningom att allting bara var en lek, vi genomskådar oss själva.
Från industrisamhället till vår digitala era
Kommer tonen i sociala medier att förändras? Hur ser framtiden ut?
- Det här fenomenet kommer antagligen alltid att finnas men det kanske får mindre utrymme i sociala medier. Det uppstår mer innehåll och mindre lek med hemska karaktärer, funderar Stina Bäckström.
Martin Gustafsson nämner den amerikanske säkerhetsexperten, författaren och kryptologen Bruce Schneier. I sin bok om övervakning jämför Schneier 1800- talets industrisamhälle med vår tids digitalsamhälle.
- När industrialiseringen satte igång hade man ingen tanke på att konsekvenserna skulle bli bland annat miljöförstörning. På ett liknande sätt vet vi inte vad konsekvenserna av vårt digitalsamhälle kommer att bli.
- Det här är en del av omogenheten på sociala medier inflikar Bäckström.
Vi förstår inte konsekvenserna av det och njutningen får således fritt spelrum.
Filosoferna tror på förändring
Aggressionen på nätet kommer antagligen att regleras både juridiskt och i mer informella former, till exempel i skolundervisningen, tror båda två.
- En viktig förändring skulle vara att stora monopolledda bolag som Google skulle brytas ner, påpekar Gustafsson.
Efter samtalet med de två filosoferna funderar jag vidare kring frågeställningarna.
Har aggressionen på nätet normaliserats? Hur påverkas vi av det faktum att USA:s president Donald Trump och övriga politiker runtom i världen får yttra sig hur som helst?
Vad tror du? Kommentera gärna.