Effektivare planläggning och fart på byggandet. Det är de enda metoderna som kan stävja prisstegringen på boendet i huvudstadsregionen, visar ny rapport.
Det är riksdagens revisionsutskott som beställt redogörelsen om varför det är så dyrt att bo i huvudstadsregionen och vad som kunde göras åt problemet.
Slutsatserna är ganska enkla.
Fart på planläggningen
För det första konstaterar rapportmakarna att man helt enkelt måste bygga mer i huvudstadsregionen.
Speciellt trögt har byggandet varit i Helsingfors. Där har utbudet länge släpat efter efterfrågan.
Under 2000-talet har det funnits på tok för lite tomtmark reserverad för bostadsbyggande, konstateras det i rapporten.
Ljusning finns ändå i sikte i och med att staden börjat lägga om sin bostadspolitik, heter det i texten.
Såväl generalplanerna som trafiklösningarna gynnar byggandet av nya bostäder.
Bostadsbidraget borde ses över
Man borde årligen bygga kring 15 000 nya bostäder i huvudstadsregionen. Behovet i hela landet ligger på 700 000 bostäder fram till år 2040, enligt rapporten.
Arbetsgruppen har även grunnat på bostadsbidragets roll i ekvationen.
I fjol betalade Folkpensionsanstalten ut nästan två miljarder euro i bostadsbidrag. I slutet av år 2016 lyfte 860 000 finländare bostadsbidrag av något slag.
Regeringen planerar ett tak för bostadsutgifterna för att stävja utvecklingen där de summor som betalas ut i bostadsstöd skenar iväg.
Enligt skribenterna fungerar ändå stödet på det stora hela, men det borde i viss mån reformeras.
Bland annat föreslår de ett direkt stöd till dem som nu inte riktigt har råd att bo i huvudstadsregionen. Det stödet borde vara anpassat till den verkliga hyresnivån i huvudstaden.