Aurorahemmet och Hangö stad har diametralt olika åsikter om vad som är realistiskt. Aurorahemmet vill bygga ut, men Hangö stad säger nej till att betala stöd.
För att bli ekonomiskt oberoende vill serviceboendet Aurorahemmet bygga till. Men det kräver stöd av staden i två års tid – ett stöd staden alltså inte vill betala.
Så länge de sitter kvar i den här tankegången har de svårt att se att det finns andra möjligheter
Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander
Aurorahemmet i Hangö befinner sig i ekonomisk kris och är i akut behov av pengar.
Därför har stiftelsen som upprätthåller hemmet bett om ett stöd på 80 000 euro av Hangö stad för perioden mars till december i år.
Men grundtrygghetsnämnden i Hangö vill inte bevilja stödet eftersom lagen inte tillåter att en kommun stöder en privat aktör.
Hangö vill ha ny form av samarbete
I stället föreslår nämnden att staden och Aurorahemmet inleder ett nytt slags samarbete.
Samarbetet går ut på att staden ger av sina personalresurser i stället för pengar, så att hemvårdspersonal deltar i vården på Aurorahemmet.
Enligt förslaget kunde Aurorahemmets personal vara på plats dagtid.
Hemvårdens personal kunde sedan sköta morgon- eller kvällsturer och göra hembesök vid behov.
”Sämre service för samma peng”
Samtidigt skulle Aurorahemmet strukturera om verksamheten så att det blev ett hemvårdsbaserat gruppboende i stället för ett resurserat serviceboende.
På det sättet skulle kraven på lokaler och personal inte vara lika stränga och kostnaderna skulle samtidigt sjunka.
Men Anders Laxell, som är ordförande för stiftelsen Aurorahemmet, tycker inte att förslaget är bra och att det inte är realistiskt.
- Deras förslag går ut på att klienterna skulle betala samma som nu, men servicen skulle bli betydligt sämre.
Jag är inte säker på vilket sätt man tänker att servicen blir sämre
Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander
Laxell betonar också att de måste finnas personal på plats dygnet runt eftersom det bor klienter på Aurorahemmet som är i dåligt skick.
De kan till exempel inte agera tillräckligt snabbt vid ett brandalarm.
Flera platser räddar ekonomin
Laxell anser också att lagstiftningen inte är så svartvit som grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander påstår.
- Det handlar mycket om hur konkurrenssituationen är, vilken service det är frågan om och helhetsnyttan.
Därför menar stiftelsen att staden kan ersätta Aurorahemmet med 26 euro per dag och plats.
Om staden gör det i två års tid kommer Aurorahemmet att hinna åtgärda sin ekonomiska situation och klara sig utan ersättning i framtiden.
Med en väldigt liten insats får man många platser och har inget ekonomiskt ansvar längre
Sture Fjäder med anhörig på Aurorahemmet
För att göra det planerar stiftelsen Aurorahemmet att öka sin kapacitet med fyra till sex platser.
Eftersom personalstyrkan förblir densamma som i dag skulle det tredubbla verksamhetsbidraget per år.
- Det betyder att Aurorahemmet skulle få ett litet överskott som man kan investera i fastigheten. Och betala tillbaka det lån vi behöver när vi gör tillbyggnaden under år 2018, säger Sture Fjäder som har en anhörig på hemmet.
Vår mening är att det blir en större helhetsnytta att staden ger Aurorahemmet en viss summa
Anders Laxell, ordförande för stiftelsen bakom Aurora
Enligt Fjäder vinner Hangö stad på att stöda Aurorahemmet med cirka 180 000 euro fram till slutet av år 2018.
- Med en väldigt liten insats får man många platser och har inget ekonomiskt ansvar längre. Alternativet är ett stort ekonomiskt ansvar, säger han.
Dyrt för staden om hemmet stänger
Om Aurorahemmet tvingas stänga måste staden ta hand om de klienter som bor där och det innebär kostnader på flera hundratusentals euro, understryker Sture Fjäder.
- Så de alternativa kostnaderna är inte noll, som grundtrygghetsdirektören har hänvisat till.
Anders Laxell håller med.
- Vår mening är att det blir en större helhetsnytta att staden ger Aurorahemmet en viss summa i stället för att ta på sig ansvaret för de här platserna.
- Vi kan inte förstå att staden skulle kunna sköta det här utan kostnader.
Gratisarbete för den goda sakens skull
Nu hoppas stiftelsen Aurorahemmet på en ny beredning då ärendet på nytt kommer upp i stadsstyrelsen.
Sture Fjäder sätter sin tilltro till stadsdirektör Denis Strandell, som han har diskuterat med i flera omgångar.
Det är mycket osäkert hur bärande en sådan verksamhet kan bli med relativt få klienter
Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander
Samtidigt har stiftelsen fört diskussioner med olika aktörer för att få till stånd en tillbyggnad så billigt som möjligt.
Förhoppningen är att så många som möjligt ställer upp gratis eller för en liten summa pengar för den goda sakens skull, säger Sture Fjäder.
- Vi kommer att se till att planeringen blir Pro Bono och sedan försöker vi få material så billigt som möjligt så att folk får PR och kanske får andra projekt via det här.
- Jag tror att många mänskor är villiga att ställa upp, man behöver inte göra allt med skattepengar i dag.
Osäkert om verksamheten bär sig
Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander har i flera omgångar diskuterat Aurorahemmets framtid med stiftelsens representanter.
Att bygga till för att få ekonomin i skick verkar inte riktigt realistiskt i hennes ögon.
- Då måste man också ändra befintliga lokaler så att de motsvarar dagens krav på resurserat boende.
- Det är nog fråga om stora kostnader. Det är mycket osäkert hur bärande en sådan verksamhet kan bli med relativt få klienter. Aurorahemmet har 15-17 platser.
Lagen sätter stopp
Kajander håller fast vid sin syn att det inte går att stöda Aurorahemmet så som tidigare.
Det finns helt enkelt bara två möjligheter, att staden upphandlar tjänster eller att den ordnar dem själv.
- Enligt dagens lagstiftning är det inte möjligt. Aurora ses nog som en privat aktör och är på samma linje som våra andra aktörer i staden.
- Och om vi börjar stöda en aktör så bör vi också göra det med de andra.
Synd att Aurorahemmet inte kan se möjligheterna
Elisabeth Kajander tycker också att det är synd att Aurorahemmet inte vill fundera på möjligheten att strukturera om sin verksamhet och skapa ett hemvårdsbaserat serviceboende.
Det skulle vara otroligt viktigt att komma framåt och diskutera och se andra möjligheter som kunde kan vara bra och relevanta för Auroras del, säger hon.
- Aurorahemmet vill av någon anledning krampaktigt hålla kvar vid den här gamla tanken på att fortsätta som det har varit och det tycker jag att är synd.
- Så länge de sitter kvar i den här tankegången har de svårt att se att det finns andra möjligheter.
Vården kan bli bättre?
Kajander menar att servicen på Aurorahemmet inte nödvändigtvis blir sämre om stadens hemvårdspersonal deltar i vården.
Tvärtom kan den till och med bli bättre, säger hon.
- För dem som bor i ett gruppboende är det viktigt att de har sällskap av varandra. På andra håll i landet finns det lyckade pilotprojekt där privata aktörer samarbetar med kommunerna.
- Jag är inte säker på vilket sätt man tänker att servicen blir sämre.
Elisabeth Kajander hoppas att staden och Aurorahemmet kommer fram till en lösning i frågan.
Det skulle det vara bra om det fanns ett alternativ mellan vård i hemmet och resurserat serviceboende i Hangö.
- Nu har man börjat tala om alternativa lösningar på nationell nivå. Vi skulle gärna se att Aurora får finnas kvar på de villkor som den fysiska fastigheten ger.