Artikeln är över 7 år gammal

Bakelser och esplanader gör Helsingfors till en europeisk stad – "Här finns drag av Stockholm och Berlin"

Samu Nyström sitter vid ett fönster på Hotell Kämp.
Samu Nyström sitter vid ett fönster i Helsingfors äldsta hotell Kämp. Från fönstret skymtar ett nyrenässanshus som kunde vara från Paris eller Sankt Petersburg. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola

Laura Kolbe, professor i Europeisk historia vid Helsingfors universitet, firar 60-års jubileum. Till hennes ära skrev flera av hennes nya och gamla elever en hyllningsbok. Doktor Samu Nyström, tidigare elev, lyfter fram Helsingfors likheter med europeiska storstäder som Paris och Sankt Petersburg.

Bakelser som en symbol för Europa

Samu Nyström berättar att Laura Kolbe ofta hämtat bakelser till olika möten för att de symboliserar europeiska fläktar. Jag träffar Samu Nyström i loungen vid det 130-års jubilerande Hotell Kämp på Norra Esplanaden i Helsingfors. Från de höga fönstren syns nyrenässanshus, som för tankarna till Sankt Petersburg. Från det andra fönstret syns en romantisk vy mot Esplanadparken, som grundades redan 1812.

Män i Esplanadsparken i Helsingfors 1906.
Bild: Svenska Litteratursällskapet i Finland. Foto: Frans Nyberg.

Är Helsingfors en europeisk stad?

- Om vi ser på fotografier från början av 1900-talet med herrskap på promenad på Esplanaden med Havis Amanda i bakgrunden finns där nog alla europeiska drag.

Vilka är de mest europeiska dragen i Helsingfors?

- Universiteten och det civiliserade livet, det europeiska inflytandet på vår kultur och storstadslivet.

Om vi tänker på Helsingfors stad som brukar kallas Östersjöns dotter, påminner den om andra europeiska städer?

- Helsingfors är som ett Sankt Petersburg i miniatyr. Här finns drag av Stockholm och Berlin. Esplanaden påminner om arkitekturen i Paris. Wien...

Samu Nyström står vid ett fönster som vetter mot Esplanadparken.
Samu Nyström står vid ett fönster som vetter mot Esplanadparken.

Gulnäbbsintagningar och kvinnosakskvinnor

I hyllningsboken Leivoksia, kaupunkilaisia ja sivistysaatteita, som Samu Nyström redigerat tillsammans med Sari Aalto och Rose-Marie Peake finns förklaringar till olika helsingforsiska fenomen.

Det sägs att de finländska studenterna använde för lite tid till att utveckla sina sociala förmågor. Boken hölls nog i handen på studenterna. På 1930-talet föddes gulnäbbsintagningarna, som hade som uppgift att få studeranden att umgås under lättare former.

Fröken Adelaïde Ehrnrooth var aktiv i Fruntimmersföreningen i Helsingfors. Det var vanligt att adelskvinnor deltog i välgörenhetsarbete. I boken lyfts elitens kvinnor fram och deras roll i samhället. De tog hand om samhällets mindre bemedlade.

Samu Nyström visar upp jubileumsboken till professor Laura Kolbes ära. Han är en av de tre redaktörer som hållit i projektet.
Samu Nyström visar upp jubileumsboken som han och två andra redaktörer sammanställt inför professor Laura Kolbes 60-års jubileum. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola
Havis Amanda -suihkukaivo Kauppatorilla paljastustilaisuuden jälkeen syyskuussa 1908.
Havis Amanda för tankarna ut mot Europa. Bild: Signe Brander, Helsingin kaupunginmuseo