Du ska ta barnens akneproblem på allvar. Många vuxna minns hur jobbigt det var med akne. Aknen tär på självkänslan och dessutom gör de inflammerade finnarna riktigt ont. Att vuxna också har akne är för många en stor skam som de knappt vill tala om.
- I det här fallet har tiden läkt många sår och så har jag förträngt mina problem. Men det var en ganska stor pärs. Mina kinder var röda och jag minns hur svullna de var. Dessutom gjorde det ont att ha så inflammerade kinder.
Det säger Robert Harling och visar på ett fotografi som är taget en jul i slutet av 1970-talet. Han var då 14 år gammal. Kinderna och hakan är täckta av en röd matta av akne eller inflammerade finnar.
- Jag var över till mamma för att kolla gamla fotografier och det här är faktiskt den enda bilden av mig från den tiden. Den följande bilden som finns på mig är tagen ett halvt år senare. Finnarna är borta, men man ser ännu att det finns en del gropar och kinderna är ännu lite röda, beskriver Robert en sommarbild på en ung man som ser rakt in i kameran.
Robert Harling fick sin akne på kort tid och minns att han var först i sin klass som fick finnar. De andra fick lite senare och de flesta hade mindre problem.
- Jag gick i en pojkklass och mina riktiga vänner sade aldrig någonting om min akne, men några i klassen, de så kallade bråkstakarna, kom med en del kommentarer om mitt utseende.
Roberts mamma tog ganska snabbt itu med sonens akneproblem. Via en läkarremiss blev Robert intagen på hudkliniken i Helsingfors.
- Jag trodde att jag skulle dit på en rutinundersökning, men i stället skrev de in mig. Jag var där i en vecka. Det var en omskakande händelse, kändes nästan som ett fängelse. Det fanns inga duschar på sjukhuset utan i stället gick man i samlad trupp till tvättrummet där vi spolades med slangar och barska tanter tvättade en med hårda rotborstar på långa skaft.
Robert skrattar lite och skakar på huvudet. Det var inte så roligt då för en 14-åring.
Robert berättar vidare hur han behandlades med olika antibiotika men också mekanisk behandling där man bland annat stack Robert med nålar och tömde varbölder.
- Jag blev putsad och insmord med olika antibakteriella salvor och därefter lades det kompresser på kinderna och mitt huvud lindades in i bandage. Jag såg ut som efter en större olycka.
Behandlingarna på sjukhuset hjälpte och Robert fortsatte en tid efteråt med antibiotika.
- Sedan hade jag en receptbelagd salva som jag smörjde in ansiktet med varje kväll i flera år, berättar Robert.
Robert har fem barn. Det yngsta barnet är ungefär i samma ålder som Robert när han fick akne, de äldsta är redan lite över 20.
- Mina barn har aldrig haft några större problem med akne, det hade inte mina syskon heller. Men pappa hade visst finnar på 50-talet, säger Robert.
det gäller att ta itu med problemen så fort som möjligt
Roberts råd till alla med akne är att inte vänta för länge med att söka hjälp.
- I dag finns det säkert bättre metoder än då, för 40 år sedan, men det gäller att ta itu med problemen så fort som möjligt.
Har aknen gett dig annat än fysiska problem?
- Jag har glömt eller kanske snarare förträngt mycket av den här tiden. Som tur redde problemen upp sig i tid. När jag gick skriftskolan och senare gymnasiet i blandad klass var det värsta över, säger Robert Harling, idag drygt 50.
Jag går inte utanför dörren utan ett lager smink
De flesta får akne i tonåren. För en del fortsätter problemen också senare i livet och för andra igen kommer aknen först i vuxenåldern. Så här berättar en snart 40-årig kvinna:
Jag har lidit av akne sedan 12-13-års ålder och lider fortfarande. I dag är jag 39. Jag vet att det finns större problem, men ändå är detta något som stör mig dag ut och dag in. Jag har förstås testat allt. Antibiotika, kosmetologer, hudläkare, salvor, krämer, alla rengörings- och hudvårdsprodukter, p-piller, kostförändringar och what not. Utan desto större resultat.
Jag går ärligt sagt inte utanför dörren utan ett lager smink, har inte gjort det på flera år. Min man är en av få som vet hur jag ser ut "på riktigt". Jag har också finnar på ryggen, vilket begränsar klädval speciellt på sommaren.
Jag går till exempel inte till simhallen eller andra ställen, där jag skulle tvingas visa mig utan mitt sminklager. Jag vill inte delta i barnens scoutövernattningar eller liknande, av samma orsak, kan ju inte börja sminka mig i skogen, så låter hellre bli att fara. Sjukt, jo. Men jag skäms.
Akne är grymt jobbigt som absolut påverkar självkänslan och självbilden!
Så här fortsätter 39-åringen:
Många förringar också problemet. "Ät mindre choklad o chips", "du tvättar dåligt", "använd mindre smink".
Jo, har testat vara utan smink också, vet inte om finnarna eller skammen var värre, men hjälpte gjorde det inte.
Akne tär på självkänslan skriver den 39-åriga kvinnan:
För många är det säkert bara något som man har i puberteten, och det "hör till" och går sedan bort. Men vi som lider av det länge upplever det som ett stort problem.
Antagligen går jag väl i graven med finnar, har redan fantiserat min obduktion och patologen står och förundras över att en så gammal mänska är så finnig.
Summa summarum: Akne är grymt jobbigt som absolut påverkar självkänslan och självbilden!
Inte föräldrarnas sak att fixa barnens utseende
Sabina Olin har haft akne sedan hon var nio år gammal. Till en början var det mest fråga om enstaka finnar, men vid elvaårsåldern fick hon stora problem med akne i ansiktet. Då gick hon ännu i lågstadiet.
Aknen var riktigt besvärlig ännu en god bit in i högstadiet innan Sabina till slut fick hjälp av en stark, receptbelagd medicin.
- Föräldrarna kan kanske inte göra så mycket före barnen ber om hjälp. Jag tycker inte det är föräldrarnas sak att fixa barnens utseende. Initiativet ska komma från barnen, att nu behöver jag hjälp, anser Sabina.
Sabinas föräldrar har hjälpt till med besöken till skolhälsovården, hudläkaren och alla salvor och rengöringsmedel som fanns att köpa på apoteket.
- Nog var det ändå mamma som i något skede sa att vi bör göra något. Själv försökte jag dölja min dåliga hy med smink, men det gick inte så bra, berättar Sabina.
- I början sade jag att det lite hör till med finnar. När aknen blev värre och jag såg hur Sabina kämpade försökte jag stötta och hjälpa henne, säger mamma Henriette.
Henriette ville uppmuntra sin dotter, bland annat genom att förklara att aknen inte beror på dålig hygien och genom att berätta att det finns hjälp att få. Henriette säger också att de fick snabb och god vård av skolhälsovården. Nu efteråt funderar hon om Sabina borde fått läkarhjälp ännu tidigare.
Blev mobbad för sin akne
Sabina var nämligen inte den som kom hem och berättade att hon blev retad av yngre skolelever som kallade henne ”ful” och ”äcklig” och sa att ”det smittar”. Mobbningen fick föräldrarna höra om först när Sabina själv hade tagit kontakt med sin lärare och bett läraren sätta stopp för mobbningen.
- Mobbarna fortsatte ännu några dagar, men när jag slutade lyssna så tröttnade de, säger Sabina som då redan hade börjat äta medicin för sin akne.
Medicinen som Sabina och många andra ordineras är stark. Den torkade till exempel ut hennes hud så pass mycket att läpparna flagade och blev såriga. Hon fick inte heller vistas i stark sol eller hårdträna under den tid hon tog sina piller.
Aknen tärde på självkänslan, därför viktigt att prata öppet
Sabina säger att åren med akne tog på självkänslan. De dåliga minnena består och hon undviker att titta på fotografier från den tiden.
- Med tiden blev jag lite tuffare och småningom hjälpte också medicinen. Men när vi talar skolminnen med kompisarna märker jag att de inte är lika roliga för mig som för de andra.
Idag säger Sabina Olin att hon tidvis ännu har en del akne, men hon tycker inte längre det är jobbigt.
- Jag vill inte längre bli nedtryckt och jag vill därför prata om hur det var och är att ha akne.
Du hittar mera innehåll på x3m.yle.fi och på hashtaggen #x3makne på Instagram och Facebook.