I regeringens strategi för inre säkerhet vill man att Finland ska vara världen säkraste land. Polarisering och inkomstklyftor hör till de största hotbilderna.
Statsrådets strategi för inre säkerhet offentliggjordes på torsdagen, och tyngdpunkten i strategin är säkerhet i vardagen.
Beredningen av strategin har pågått i drygt ett år och som målsättning har man haft att Finland ska bli världens tryggaste land.
I strategin påpekas det att den växande klyftan mellan generationer och mellan fattiga och rika hör till de största hoten mot den interna säkerheten.
Inte bara säkerhetsmyndigheternas ansvar
– I strategin betonas att nästan allt samhällspolitiskt beslutsfattande även berör säkerheten, och Finlands inre säkerhet skapas och upprätthålls inte av säkerhetsmyndigheterna, utan med hjälp av
sektorsövergripande samarbete i vårt förtroendesamhälle, skriver inrikesminister Paula Risikko.
Marginalisering kan ha konsekvenser för säkerheten eftersom det kan leda till brottslighet och socioekonomiska problem.
Arbetslösheten är störst bland unga och i hela Europa håller det på att skapas en klyfta mellan generationerna, enligt rapporten.
Lång lista över åtgärder
Förutom polarisering nämner rapporten extremrörelser och ideologier, snabba förändringar inom teknologin, samt den långsamt växande ekonomin som hot mot säkerheten.
I listan över åtgärder som nämns i strategin finns att så tidigt som möjligt ingripa och förhindra marginalisering av unga.
Bland annat vill regeringen utnyttja skolhälsoenkäter och förbättra städernas arbete med att förebygga segregation.
Mer än 100 experter från omkring 30 olika organisationer har bidragit till beredningen av strategin.
Unga män är en stor riskgrupp
Ungdomsforskaren och socialarbetaren Matilda Wrede-Jäntti är orolig över marginaliseringen och dess effekter.
Hon säger att marginalisering och segregering kan leda till större motgångar som tär på solidariteten. I slutänden kan de leda till aggression och radikalisering.
- Personer som stöter på motgångar kan börja söka efter syndabockar och enkla förklaringar till varför saker inte är som dom borde vara, säger Wrede-Jäntti.
En stor riskgrupp som rapporten pekar ut är unga män. Enligt Wrede-Jäntti är unga män överrepresenterade i många kategorier.
- Unga män är överrepresenterade i självmordsstatistik, skolavhopp, missbruk och brottslighet.
Wrede-Jäntti förklarar att det beror på att unga män tenderar att agera utåt, till skillnad från kvinnor.
- Unga män ses och hörs och upplevs som hotfulla och farliga.
Wrede-Jäntti tycker att det är bra att riskgruppen påtalas men varnar för riskerna med att svartmåla en grupp.
"Vi kan inte bara skylla på ekonomin"
Enligt Wrede-Jäntti är ekonomin inte den enda boven i marginaliseringsdramat.
- Vi kan inte bara skylla på ekonomin. Arbetslösheten är en stor behov men det handlar också om värdeprioriteringar.
Hon påpekar också att politiken spelar en roll i det hela.
- Inbesparningar och nedskärningar drabbar just dem som skulle behöva hjälp. Men det går inte bara att peka på politiker. Det handlar om samhällsvärderingar och vad envar är färdig att göra.