Den nya grundlagen har smulat sönder den verkställande makten, skriver Björn Wahlroos i en ny pamflett.
Wahlroos efterlyser bättre förutsättningar för demokratiskt ledarskap och listar tio punkter om hur grundlagen borde utvecklas.
I pamfletten Hiljainen vallankumous (på svenska Den tysta revolutionen) kritiserar finansmannen Björn Wahlroos Finlands nya grundlag som trädde i kraft den 1 mars 2000.
Enligt Wahlroos har grundlagen paralyserat den verkställande makten och försvårat styrandet av landet.
Pamfletten publicerades på måndagen av Näringslivets delegation (EVA).
Regeringen Sipiläs största motståndare i riksdagen verkar inte längre vara oppositionen, utan grundlagsutskottet
Björn Wahlroos
Wahlroos kritik fokuserar bland annat på grundlagsutskottets sammansättning, experternas makt i beslutsfattandet och grundlagens definitioner om grundläggande rättigheter.
- De lämnar för mycket rum för tolkning, säger Wahlroos.
Ett exempel som han lyfter fram är regeringens förslag om valfrihet inom social- och hälsovårdsreformen.
Riksdagens grundlagsutskott ansåg i ett utlåtande i juni att förslaget på flera punkter stred mot grundlagen.
- Regeringen Sipiläs största motståndare i riksdagen verkar inte längre vara oppositionen, utan grundlagsutskottet, skriver Wahlroos i pamfletten.
Enligt Wahlroos borde man överväga att förstärka presidentens maktbefogenhet, speciellt gällande utrikespolitiska frågor
I den 125-sidor långa pamfletten listar Wahlroos också tio punkter för utveckla grundlagen och göra beslutsfattandet smidigare.
Bland annat föreslår han mera vikt på lagkunnigheten och erfarenheten hos grundlagsutskottets medlemmar.
Enligt Wahlroos borde man också överväga att ta i bruk ett utgiftstak för staten och förstärka presidentens maktbefogenheter, speciellt gällande utrikespolitiska frågor.