Artikeln är över 7 år gammal

Extrem sjuklighet bland överskuldsatta - skuldstressen förkortar liv

Flicka med händerna mot regnig vindruta.
Hälsoläget hos överskuldsatta är allvarligt försämrat, visar studier. Skuldstressen gör oss sjuka både fysiskt och psykiskt. Bild: Mostphotos

Hälsoläget hos överskuldsatta är nio gånger sämre än hos övriga befolkningen. Det finns också stora skillnader i livslängd och var sjätte överskuldsatt har försökt ta sitt liv.

Skuldstressen uppvisar likheter med symtombilden för posttraumatiskt stressyndrom och sjukligheten är nio gånger större, visar studier.

Psykiska problem så som sömnlöshet, ångest och depression är mycket vanligt förekommande bland överskuldsatta.

Men risken för att drabbas av stressrelaterade fysiska sjukdomar, som till exempel hjärt-och kärlsjukdom, högt blodtryck och diabetes typ 2, är också större i denna grupp.

Det här är reaktiva sjukdomar på långvarig stress där man inte kunnat påverka sin livssituation eftersom kontrollen ligger i andras händer.

- Bland överskuldsatta har en av sex försökt ta sitt liv.

Det säger Richard Ahlström, docent i psykologi som i flera årtionden forskat om hur överskuldsättning påverkar människors hälsa.

Han blev skuldforskare när hans granne tog livet av sig på grund av överskuldsättning.

richard ahlström
Psykolog Richard Ahlström har studerat hur överskuldsättning påverkar hälsan. Det finns ingen tvekan om att överskuldsättning leder till en ökad sjuklighet

Nio gånger sjukare

Överskuldsättning beror oftast på flera olika, samverkande orsaker som kan beskrivas som kritiska livshändelser.

Det kan liknas vid en dominoeffekt där det som får den första brickan att falla är något man inte själv styr över, som till exempel arbetslöshet, skilsmässa eller sjukdom.

Vem som helst kan därför drabbas. Men har man ett svagt socialt skyddsnät är risken större att man inte förmår att ta sig ur situationen av egen kraft.

I en av många av Ahlström studier framkommer att överskuldsatta har en nio gånger större sjuklighet än andra, det gäller både fysiskt och psykiskt.

I en annan av hans studier, gjord för Konsumentverket och Folkhälsoinstitutet i Sverige, tittade man på 25 olika sjukdomar och fann även där stora skillnader mellan de överskuldsatta och den övriga befolkningen.

Maktlöshet, rädsla och oro

"Ekonomisk stress" blev ett begrepp i samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Då insåg man att människor kunde bli sjuka av att pengarna inte räckte till.

Idag är fler än någonsin överskuldsatta, och det beror som sagt oftast på omständigheter man inte rår på.

Men allt eftersom det blivit lättare att låna sig till den livsstil man vill ha och som vi upplever förväntas av oss, har överskuldsättningen eskalerat.

Skuldproblem kan ses som en slags motorväg in i allmän ohälsa

Dåliga insikter i den egna ekonomin bidrar också till att läget förvärras. Den skuldsatta straffas inte enbart ekonomiskt, hen upplever också skamkänslor och ett utanförskap.

Fast då Ahlström studerade vilka känslor de överskuldsatta dagligen bar på, lyftes också mer akuta känslor fram.

- Den mest påfallande känslan var maktlöshet, sedan rädsla och att man kände sig hotad.

Ahlström påpekar att det inte är svårt att förstå dessa känslor.

- Det system vi har med inkassobyråer och utmätning bygger ju på ett inbyggt hot: om du inte betalar så blir det värre.

Också familjen drabbas hårt

Den överskuldsatta oroar sig också för familjen. Hur man skall klara sig på den lilla summa pengar man har?

Det här blir en nedslitningsprocess där den överskuldsatta saknar resurser och dessa resurser krymper tills man inte har något kvar.

- Man kan se skuldproblem som en slags motorväg in i allmän ohälsa.

Ahlström säger att den överskuldsatta exkluderas från det normala livet. Hen kan till exempel inte få några krediter och det är svårt att teckna försäkringsavtal.

Lösningen kan då bli snabblån med ockerräntor och skulden växer ännu mer.

Efterlysning: nåd

Om man ser på överskuldsättning rent samhällsekonomiskt, gör den också där mycket skada.

Då Ahlström undersökte vad överskuldsatta i Sverige kostade samhället i form av bland annat produktionsbortfall och sjukvårdskostnader, blev summan svindlande.

- Det beror lite på hur man räknar, men i värsta fall kan vi tala om kostnader på cirka 100 miljarder kronor per år. Så det är stora förluster inte bara på individnivå utan också samhällsekonomiskt.

Ahlström menar att det borde bli lättare att få skuldsanering och han betonar vikten av snabba åtgärder..

- Vi talar inte om månader, utan veckor. Den negativa spiralen snurrar väldigt snabbt.