Majoriteten av de privata hälsovårdstjänsterna i Egentliga Finland är koncentrerade till två stora företag. Det här är problematiskt med tanke på den valfrihet som det är tänkt att vårdreformen ska leda till.
Det framgår i en färsk utredning över tillgången på privata social- och hälsovårdstjänster i landskapet. Enligt rapporten måste marknaden locka till sig fler serviceproducenter för att vårdreformens mål om en ökad konkurrens ska lyckas i Egentliga Finland.
Har kunderna tillräckligt med alternativ?
Rapporten visar att Mehiläinen och Terveystalo, som tack vare att de köpt upp konkurrenter, står för 75 procent av hälsovårdstjänsterna i landskapet. Företagen har lagt beslag på specialbranscher som ortopedi samt öron- näs- och halssjukdomar. Det är också de specialbranscher med flest kunder i landskapet.
Frågan är nu om kunderna i landskapet har tillräckligt med alternativ då de ska välja vårdproducent i framtiden.
- Målet är att skapa en marknad med konkurrens och landskapet får nog fundera på hur antalet hälsovårdsproducenter hålls tillräckligt stort för att det här ska lyckas. Det är den största utmaningen här, säger förändringsdirektör Antti Parpo, som vårdreformens beredning i Egentliga Finland.
”Inga enkla lösningar”
Parpo lyfter också upp utmaningen med att den privata social- och hälsovården är väldigt splittrad i landskapet. Det här är problematiskt med tanke på att hälsocentraler i framtiden ska kunna erbjuda både social- och hälsovård.
- Den här modellen existerar inte på privata sidan och där har företagen nog mycket att lära sig.
- Finansieringsmodellen är nu sådan att endast de stora klarar av den här typen av verksamhet. Och då är det nog svårt att skapa en fungerande marknad med fler valmöjligheter. Det finns inga enkla lösningar här, säger Parpo.
Valfriheten förverkligas endast delvis
Tidigare i höstas publicerades en utredning över tillgången till offentlig vård i landskapet. Då framgick det att valfriheten inom vården endast förverkligas i de större städerna i Egentliga Finland.
Invånare som bor i mindre kommuner eller i glesbygden har inte den principiella möjligheten att välja serviceproducent, med nuvarande serviceutbud.
Samma gäller också för den privata social- och hälsovården som också är koncentrerad till främst Åbotrakten men också till Salo och Raumo.
- Men man ska också komma ihåg att när valfrihetslagen träder i kraft så kommer situationen sannolikt att ändras. Det innebär i så fall fler serviceproducenter och fler verksamhetsställen också utanför Åbo, tror Parpo.
”Företag köper upp marknadsandelar”
I flera kommuner i Egentliga Finland har stora vårdföretag aktiverat sig och lägger nu bud på kommunala äldreboenden eller grundar helt nya enheter. Det här gäller till exempel på Kimitoön och i Pargas.
Parpo säger att utvecklingen inte gått obemärkt förbi.
- Det anmärkningsvärda är att företagen är ute efter kommunala vårdinrättningar, det ser man inte på hälsovårdssidan lika tydligt. De köper helt tydligt marknadsandelar.
- Men jag ser inte så stor risk med att servicen på sociala sidan skulle koncentreras för mycket i de storas händer, konstaterar Parpo.