Det råder stor brist på virkesförare – inte bara i Egentliga Finland utan i hela landet. En uppskattning är att det skulle behövas mellan 150 och 300 nya virkesförare per år för att täcka behovet.
Men jobbet som yrkesförare är krävande och i dag krävs det både yrkeskompetens och kontinuerlig fortbildning för att få arbeta som yrkesförare.
- Det kostar ju flera tusen euro förrän man alls får börja ens, suckar Hans Funck som är virkesförare i området Kimitoön – Esbo – Somero – Letala.
Funck skulle gärna anställa en till chaufför men intresset bland hugade förare har hittills inte varit stort.
Själv körde Funck sin första virkeslast som femtonåring med traktor. Under årens lopp har han jobbat inom olika branscher men har sedan några år tillbaka ett familjeföretag som transporterar virke från bland annat Kimitoön.
En vanlig arbetsdag börjar med att Funck stiger upp klockan 3. Före 4 sitter han redan bakom ratten och tillbaka hemma är Funck 20-tiden på kvällen. I arbetsdagen ingår dock lagstadgade pauser och dygnsvila.
- I morse for jag lite före 4 och körde till Lojo, berättar Funck som vid 9-tiden redan befann sig på en smal skogsväg i Koddböle, på Kimitoön.
- Nog är det mer krävande än att köra på asfalt. Det är dåliga förhållanden och föret kan vara dåligt, berättar Funck. Och förutom själva körandet gäller det också att kunna lasta ombord virket.
I Egentliga Finland råder det brist på virkesförare men också lastbils- och långtradarchaufförer som transporterar annat.
Virkesförarens arbete är ändå krävande och det är svårt att hitta folk som är beredda att köra längs med små, smala, krokiga och oupplysta skogsvägar och förutom det – också lasta ombord högar av virke.
Krångliga kompetenskrav
För tio år sedan räckte det med lastbilskort för att man skulle få jobba som yrkesförare. Men i dag måste man förutom CE-körkort också avlägga yrkeskompetens för lastbilsförare. Det betyder minst 140 timmar utbildning på yrkesskola, vuxeninstitut eller inom Försvarsmakten.
Och inte nog med det – efter avlagd examen ska yrkesföraren med fem års mellanrum gå en veckas fortbildningskurs och de kurserna är inte gratis.
Hjulen snurrar men chaufförerna saknas
Enligt Kari Palojärvi, som är vd för skogsbranschens transportföretagare, en specialorganisation inom SKAL (intressebevakningsorganisationen för företag inom vägtrafikens godstransporter och företag som erbjuder logistiska tjänster) finns det i hela landet ungefär 1500 virkeslångtradare och 3500 chaufförer.
Men varje år pensioneras 200-300 chaufförer och utöver det söker sig en del chaufförer till andra branscher.
- Sågarna sågar på för fullt och virkesåtgången just nu är minst sagt god. Det skulle behövas 150-300 nya chaufförer varje år, slår Palojärvi fast.
Transportsidan hänger inte med i takten
Tero Siitonen som basar för Västra Finlands transportföretagare, en av de regionala medlemsorganisationerna i SKAL, säger att bristen på lastbils- och långtradarchaufförer har märkts av i Egentliga Finland under det senaste halvåret.
- Hjulen snurrar men chaufförerna saknas, sammanfattar Siitonen läget och menar att det går uppåt för ekonomin i Egentliga Finland, medan transportsidan inte hänger med i takten eftersom det helt enkelt inte finns tillräckligt med förare.
Enligt Siitonen utbildar Försvarsmakten cirka 3000 lastbils- och långtradarchaufförer per år. Men alla som har utbildning vill ändå inte jobba i branschen.
- Vi är inte långt från en sådan situation att bilar helt enkelt står för att det inte finns tillräckligt med chaufförer, säger Siitonen som minns att en liknande situation uppstod för ungefär tio år sedan.
Smidigare utbildning behövs
För att råda bot på situationen måste utbildningen för yrkesförare utvecklas, anser Palojärvi. Man borde också fästa uppmärksamhet vid chaufförernas arbetsförhållanden och arbetstider.
Hans Funck tycker också att utbildningen borde utvecklas:
- I yrkesskolorna borde de mera få komma ut och prova på riktigt och inte bara sitta på skolbänken. Där lär man sig ingenting. Inte i det här yrket.