Behovet av välfungerade och koordinerade rehabiliteringstjänster i hemmen blir allt större i takt med att befolkningen åldras och oftare ska skötas hemma.
Fysioterapeuten Tiina Rajala sitter på vardagsrumsgolvet i Kaisu Häkkiläs radhus och böjer hennes fötter fram och tillbaka. Det är fjärde gången Rajala besöker Häkkilä som i somras föll och bröt vristen på tre ställen.
De har nu jobbat tillsammans i tre månader efter att Häkkilä kom hem från rehabiliteringssjukhuset.
Om vi tränade på sjukhuset så skulle det ändå inte motsvara miljön hemma.
Kaisu Häkkilä, patient
Rajala berättar att de den här gången koncentrerar sig på att följa upp hur rörelseförmågan har utvecklats. Häkkilä får beröm för att hon tränat flitigt. Hon är mycket nöjd med att få fysioterapin hemma.
- Om vi skulle träffas och träna på sjukhuset, så skulle det ändå inte motsvara miljön hemma och de utmaningar som finns här då det gäller att röra sig, säger Häkkilä.
Rajala visar henne till exempel hur hon ska komma över badrumströskeln utan att belasta vristen i onödan.
Fysioterapin en del av hemvården
Tiina Rajala jobbar nästan enbart med hembesök och i nära samarbete med hemvården, eftersom patienterna oftast är äldre som också behöver annan hjälp.
- Hemvården är ofta den som märker att det finns ett behov av fysioterapi hemma och informerar oss om det, säger Rajala.
Hon tycker att rehabiliteringen för äldre fungerar väldigt bra i norra Helsingfors där hon själv jobbar. Då det gäller äldre som ska rehabiliteras är det ännu viktigare att vårdkedjan inte bryts.
- Då patienten flyttas från sjukhus till rehabilitering och senare hem är det viktigt att det fungerar smidigt och att alla instanser hela tiden vet vilken patientens situation är och vilka behoven är, menar Rajala.
Vårdreformen vänder upp och ned på rehabiliteringen
Hemma i Kaisu Häkkiläs vardagsrum är både patienten och fysioterapeuten lite oroliga då det gäller social- och hälsovårdsreformen, eftersom båda upplever att rehabiliteringen fungerar så bra i dagsläget.
De vill inte att den försämras då landskapen tar över ansvaret och rehabiliteringssystemet läggs om.
- Jag vill gärna förhålla mig positivt till reformen och hoppas att den blir bra, men den kräver nog mycket arbete och en överblick av hela sjukvårdsfältet, menar Tiina Rajala.
- Min vårdkedja har fungerat strålande. Det får absolut inte bli några försämringar, säger Kaisu Häkkilä.
Vård- och landskapsreformerna är inga troll
översköterska Tuija Arvo, Helsingfors stad
Tuija Arvo arbetar som översköterska vid kunskapscentret för rehabilitering och fysioterapi i Helsingfors. Hon tycker att man målar i alltför dystra färger när det gäller de planerade reformerna; vårdreformen och landskapsreformen.
- Jag förhåller mig ganska öppet till de planerade landskapen - och tanken att de ska koordinera rehabiliteringstjänsterna för äldre. Vi samarbetar redan mycket med Esbo och Vanda och diskuterar ständigt rehabiliteringstjänsterna.
Tuija Arvo tror inte heller att landskapsmodellen innebär några större förändringar för just äldre och rehabilitering.
- Det är inte illa att dragansvaret vilar hos landskapen, funderar hon. Kommunerna blir ju ändå av med social- och hälsovården när vårdreformen träder i kraft.
Viktigt att vårdkedjan fortsätter - obruten
Tuija Arvos kommentarer kan ses mot bakgrunden att en obruten vårdkedja blir allt viktigare för alla i behov av rehabilitering. Detta för att spara resurser. Alla parter ska också vara medvetna om vem som gör vad.
Hur kan du försäkra dig om att dina ålderstigna föräldrar, mor- eller farföräldrar får rehabilitering efter ett benbrott, helst hemma och helst genast då de kommit hem? Är det någon skillnad mellan privata eller offentliga tjänster? Hur vet den ena sidan vad den andra gör?
- Vårdkedjan är helt central när man funderar över hur rehabiliteringstjänsterna ska ordnas, säger Tuija Arvo. Mångprofessionaliteten står i fokus, från sjukhuset och hem igen, mellan sjukhus och hemvård.
Digikunnande behövs - och vård på distans
Arvo säger att alla måste bli bättre på samarbete, både anhöriga och vårdpersonal, 24/7 - digikunnandet kommer också att bli allt viktigare för äldre. Vård på distans kompletterar bilden av hur äldre mår hemma.
Översköterskan Tuija Arvo tror på reformerna - ur storstadsperspektiv sett. I Helsingfors utvecklar man som bäst en Seniorhelp-tjänst, där alla beslut om äldre fattas. Där finns personal som kartlägger hjälpbehovet hemma och ser till att hjälpen kommer fram till hemmet. En knutpunkt för seniorerna och deras anhöriga.
Ta tillvara god praxis
Med så många bollar i luften gällande vård och rehabilitering just nu gäller det att ta tillvara den goda praxis man utvecklat i vården av äldre.
- Vi har möjlighet att åtgärda brister, de måste bara lyftas fram, säger Arvo. Gällande äldre som målgrupp för rehabilitering måste man dra gränser mellan rehabilitering och upprätthållande av en god vardag i hemmet.
Hon säger att allt inte handlar om rehabilitering utan att det också handlar om att upprätthålla funktionsförmågan i vardagen. Då kan man rikta tjänsterna bättre och varken under- eller överresursera.
- Ingenting händer genom att knäppa med fingrarna. Vi talar om stora strukturer och de kommer att ändras långsamt, betonar hon.
55 punkter om rehabilitering ska förändra allt
Nyligen lade en kommitté, tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet, fram en plan om hur hela rehabiliteringen för såväl ung som gammal kunde förnyas.
Konkret handlar det om barn som blir sjuka, föräldrar som blir sjuka, rehabilitering efter olycksfall eller rehabilitering på grund av psykiskt illamående.
Det har hunnit gå 26 år sedan Finland senast såg över sitt rehabiliteringssystem.
Små reformer har byggts på varandra, ansvar har flyttat omkring och slutresultatet har på många sätt blivit något av en jätte på lerfötter.
Nu finns förslagen listade. Främst handlar det om att skapa ett system där någon genast tar ansvar för klienternas vårdstig.
Frågan har hög prioritet, den ingår också i regeringen Sipiläs regeringsprogram.