Det är bara fettfri mjölk i skolor och daghem som får ekonomiskt stöd. Barn ska äta och dricka sådant som vetenskapen har påvisat att är hälsosamt. Det här sättet att diktera innehållet på matbrickan ogillas på många håll.
Statliga myndigheter röt till nyligen mot Sotkamo där man hade beslutat att servera barnen i skolorna en fetare mjölk (lättmjölk/"blå" mjölk) och smör.
Beslutet står i strid med de rekommendationer som Statens näringsdelegation ger.
Skolmjölksstöd ges bara för fettfri mjölk och surmjölk.
Det är inte bara Sotkamo som går emot rekommendationerna. Flera andra kommuner gör samma sak, men staten valde att presentera Sotkamo som ett exempel för att därmed få ut sitt budskap.
Vi stöder bara den mjölk som är den bästa ur näringssynvinkel
Sebastian Hielm vid Statens näringsdelegation
- Det är kanske orimligt att fokusera bara på en kommun men vi ville påpeka för kommuner att vi stöder bara den mjölk som är den bästa ur näringssynvinkel, säger Sebastian Hielm som är livsmedelssäkerhetsdirektör vid jord- och skogsbruksministeriet och ordförande för Statens näringsdelegation.
Det finns lagar som kräver att kommunerna i sin matservice främjar hälsan
Sebastian Hielm påpekar att staten inte blandar sig i kommunernas självbestämmanderätt.
Utgångspunkten för de statliga bestämmelserna är de lagar som kräver att kommunerna i sin matservice främjar hälsan.
- Det är inte föräldrarna eller någon kommitté som ska avgöra vad barnen ska äta i skolan.
Om vetenskapen visar att någonting är hälsosamt så är det en stor sak om kommunerna går emot det. Man ska nog vara ganska självsäker som kommunal beslutsfattare om man motsätter sig vetenskapen, anser Hielm.
Om inte det finns alternativ kanske barnen slutar upp med att dricka mjölk
De kommuner som nu motsätter sig kraven på enbart fettfri mjölk anser att staten har gått för långt i sina beslut och att det är kommunerna själva som ska få fatta beslut i den här sortens frågor.
Alla kommuner har inte övergått till fettfri mjölk. På vissa daghem serveras till och med helmjölk ("röd" mjölk) om familjerna så önskat.
I kommunerna påpekar man att vissa barn slutar upp med att dricka mjölk helt och hållet om det inte finns alternativ.
Också industrin uttryckte i höst oro över att barn helt allmänt kan komma att minska sin mjölkkonsumtion.
Lättmjölk går de facto åt i högre grad än fettfri ekologisk mjölk
Efter mjölkstödsreformen levererar Valio i själva verket mycket mera lättmjölk än ekologisk fettfri mjölk till skolorna.
Detta trots att man försöker öka konsumtionen av ekologisk mjölk genom att ge den extra mycket stöd.
Hielm tycker att det är överraskande - men blir inte upprörd över det.
- Om konsumtionen av en fettrikare fortsättningsvis ökar under de närmaste åren så måste vi fundera på vad vi gjorde fel.
Hielm förundrar sig över att folket och kommunerna inte tror på det som sägs.
För Statens näringsdelegation handlar det om en principiell fråga och ett kraftigt ställningstagande: Man ska inte stöda något som är skadligt för hälsan om det finns något som är hälsosammare.
Man vill eftersträva en fettfri diet.
- Alla förstår nog att den största orsaken till övervikt beror på att folk rör sig för lite. Intag av läsk och godis leder också till fetma.
- Men de problemen kan ju inte lösas med lagar som tvingar folk att motionera mera.
Varje gram fett har betydelse för folkhälsan
Sebastian Hielm erkänner att skillnaden mellan lättmjölk (fett 1,5 procent) och den tidigare stödda ettans mjölk (fett 1 procent) är liten.
Mjölkens andel av en människas energiintag är också liten.
Det är alltså fortfarande en fråga om principer och ett ställningstagande:
- I de kommuner där människor dricker mera fet mjölk får invånarna onödiga energimängder i sig men det leder knappast till några synliga överflödiga kilon, säger Hielm.
- Men då barn blir vana vid fettsnåla produkter är det mer sannolikt att de som vuxna också intar mer fettfria produkter, bedömer han.
- För folkhälsan har det betydelse hur många gram fett folket dricker upp.
Hielm tror att de som försvarar intag av en mer fetthaltig mjölk bedömer att deras eget val är det bästa för det egna barnet.
Kommuner som väljer fetthaltig mjölk får ta de pengarna från den summa som ges för skolmaten
Han påpekar att det är helt möjligt för kommuner att med egna pengar inhandla fetthaltig mjölk men att det det innebär att man måste göra avkall på andra produkter på matbrickan.
- Ingen kommun har anhållit om extra anslag för mjölk vilket betyder att pengarna då måste tas från den summa som gäller hela skolmaten.
Artikeln är baserad på Sari Vähäsarjas artikel för Yle Uutiset.
Lek inte med barns hälsa – staten tillrättavisar kommuner i mjölkfrågan