Följ med bakom kulisserna av BUU-klubbens julkalender i Korvatunturis bibliotek! När startades projektet? Vad gick fel under inspelningen? Hur förbereder man repliker?
BUU-ledarna Malin Olkkola, Staffan Gräsbeck och Jontti Granbacka besöker Korvatunturis bibliotek i årets julkalender. Där träffar de bland annat håsatomten Elsa (spelad av Olkkola), uppfinnartomten Ulf (spelad av Gräsbeck) och festfixaren Festprisse (spelad av Granbacka).
Förutom BUU-ledarna kan man se skådespelaren Sue Lemström i rollen som bibliotekstomten.
Nästan ett års förberedelse
När julen sparkades ut i januari påbörjades arbetet med årets julkalender. Monica Vikström-Jokela står för manus, regi och är projektledare.
– Vi började bolla idéer i januari och februari. Vi tog ganska snabbt kontakt med grafiker och scenografer för att lyckas med att bygga ett stort bibliotek i vår studio.
Hur kommer man på grundhandlingen?
– BUU-klubben har ju hela året haft böcker och berättelser som tema. Steget till att ha en julkalender som behandlar samma tema var därför litet. Julkalendern är en festlig avrundning på temat och året.
I september byggdes en provstudio och i oktober började själva filmningen av julkalendern.
Den röda tråden är viktig
Monica Vikström-Jokela har mycket erfarenhet av att skriva manus. Hon är bland annat manusförfattare för Bärtil och har skrivit tidigare julkalendrar såsom Vimligt bra och Tommys supersoffa.
– Det gäller att ha en grundläggande röd tråd i manuset. Utöver den finns det även bihandlingar och så kallade "korta bågar".
Målet för Vikström-Jokela var att i varje avsnitt, som är 16 minuter långt, ha ett deldrama och avsluta det.
– Det är helt klart en utmaning att skriva manus för julkalendrar eftersom det är fråga om så många avsnitt.
Vikström-Jokela berättar att en annan utmaning var tidsbristen och att skriva ett manus som ska engagera alla och att kombinera många idéer till en helhet.
BUU-ledarna i skådespelarroll
Staffan Gräsbeck har varit involverad i BUU-klubbens julkalendrar sedan 2013 och Jontti Granbacka sedan 2008. Malin Olkkola gör däremot debut i BUU-klubbens julkalender.
– Jag kommer från en bakgrund inom teaterbranschen och det var därför roligt att återvända till det och hoppa in i en roll i årets julkalender. Jag har dock inte skådespelat så mycket i TV tidigare, så på det sättet var det nytt och pirrigt, säger Olkkola.
– Oftast har de tidigare julkalendrarna handlat om en "juligare" version av BUU-klubben, men i år ligger ju betoningen mera på drama och följetång. Det kändes roligt och spännande att få uttrycka sig på ett sätt utöver det normala ur programledarsynvinkel, tillägger Gräsbeck.
Jontti Granbacka tyckte också att det var roligt att byta roll utöver programledarskapet.
– Det var superroligt! Det var också intensivt och mycket att tänka på gällande manus och rollkaraktären, men när man har proffs runtom sig känns det alltid tryggt.
En lärorik upplevelse på alla sätt
När man filmar en julkalender finns det en hel del som man måste tänka på. Ett projekt som det här bidrar med många nya lärdomar.
– Jag insåg bland annat hur viktig belysning är, och att man inte kan stå på ett visst sätt för då skuggar man varandra. Det är också viktigt att komma ihåg att rätt sak måste vara på rätt plats om man inte filmar saker i kronologisk ordning, säger Olkkola.
Medan Olkkola känner sig mer bekant som skådespelare än programledare, var bytet till skådespelare mer kämpigt för Staffan Gräsbeck.
– En sak som var förvånansvärt utmanande var att inte titta i kameran då jag spelade Uppfinnartomten Ulf. Det är något som blivit en så normal del av ens arbete framför kameran i rollen som programledare.
Jontti Granbacka och Monica Vikström-Jokela passar på att berömma sina duktiga kollegor och teamet bakom julkalendern.
– Jag har lärt mig att alla BUU-ledare är bra skådisar! De hade väldigt mycket repliker och jag funderade nog om de skulle orka leverera. Det var roligt att se hur bra de klarade sig, säger Vikström-Jokela.
Stressläsning av repliker och annan förberedelse
BUU-ledarna hade inte mycket tid för att förbereda sig inför inspelningen och replikpluggandet pågick oftast om kvällarna.
– Jag bor ju i Vasa så förutom att läsa manus på kvällarna blev det läsning på tåget på väg ner till Helsingfors, säger Granbacka.
Malin Olkkola säger att hon lärde sig replikerna bäst genom att läsa dem högt för sig själv.
– Jag panikläste manuset innan varje inspelningsdag. Att memorera text som i det här fallet handlade om cirka 20 sidor manus per dag är nog en kunskap och en vanefråga som jag är tacksam över att ha lärt mig innan julkalenderinspelningarna började, säger Gräsbeck.
Utöver repetition av repliker handlade förberedandet för BUU-ledarna om att prova kostymer och bli sminkade.
Långa inspelningsdagar
Monica Vikström-Jokela berättar att jobbdagarna var långa. De började jobba klockan åtta och så var de klara vid sex.
– Vi filmade tre avsnitt per dag, vilket betyder att vi spenderade ungefär 2,5-3 timmar per avsnitt.
Avsnitt med specialeffekter, till exempel en liten eldsvåda, kunde ta längre tid att spela in och då blev det kanske bara två avsnitt per dag.
– Det kräver mer tid helt enkelt. Något som också var tidskrävande var bytet för BUU-ledarna mellan sin tomteroll och rollen som sig själva. Att bli sminkad och byta kostym tar tid.
– Vi producerade ofantligt mycket innehåll per inspelningsdag, så förmågan att glömma bort vad man gjort tidigare och koncentrera sig på vad som ännu skulle göras var nog något man fick mycket erfarenhet av, tillägger Gräsbeck.
BUU-ledarna är alla överens om att det var mycket jobb med att hålla koll på alla repliker. Granbacka hade däremot mer problem med att memorera sångtexter.
– I ett avsnitt skulle jag och Håsatomten (Olkkola) sjunga en massa julsånger och att komma ihåg sångtexterna. Det var svårt. Jag har lätt för att lära mig repliker men sångtexter... Alltså gaaah!
Kollektiv arbetsglädje och roliga inspelningar
Monica Vikström-Jokela och BUU-ledarna var alla överens om att inspelningarna var väldigt roliga, trots de långa dagarna.
– Det var roligt att få spela både tomte och BUU-ledare i samma produktion. Vi hade jätteroligt på inspelningarna, trots att vi jobbade med ett tight schema varje dag, säger Olkkola.
– Att få utforska sin förmåga som skådespelare och få spela en karaktär som är så helt olik en själv var roligt. Det och att få ha roligt framför kameran tillsammans med sina duktiga kollegor var det bästa med projektet, säger Gräsbeck.
Vikström–Jokela är stolt över allas insats och trivdes som fisken i vattnet tillsammans med teamet.
– Det är en sorts kollektiv arbetsglädje.
– Jag njuter av mitt jobb nästan varje dag, men det är alltid något speciellt med att jobba med projekt som det här. Alla jobbar intesivt tillsammans och sätter i en extra växel.. Sedan blir alla lite trötta ibland och humorn är toppklass, säger Granbacka.
Missförstånd och galna scener ledde till många skratt
När både inspelningstakten och humöret är på topp leder det till många skratt under inspelningarna.
– Jag och Staffan tappade ansiktet om vart annat och fick ta om och ta om en scen. Det här kan ses i en blooper-video på BUU-klubbens Facebooksida, säger Granbacka.
Under den två veckor långa inspelningen blev Gräsbecks tomtedräkt aldrig tvättad, vilket är ytterligare en anekdot från inspelningen.
– En utomstående person kunde nog tycka att Uppfinnartomten Ulf kanske inte luktade så gott.
Malin Olkkola råkade ut för ett missförstånd som ledde till många skratt.
– Termen "call sheet" (dagsbesked) var lite obekant för mig. När vi gick igenom manuskripten trodde jag att Monica sade "kålskiten" då hon sade "Nu läser vi igenom call sheeten!" och jag blev helt förskräckt. Vi fick oss alla ett gott skratt i alla fall.
"Även sådana som inte firar jul ska kunna titta"
Ett viktigt mål med årets julkalender för Monica Vikström-Jokela var att den skulle passa för alla åldrar och att även de som inte firar jul ska vilja titta.
– Målet var att skapa en varm och god stämning. Jag hoppas att alla känner att julkalendern är gjord för just dem. Jag hoppas också att även de som inte firar jul ska titta – julkalendern är för dem också.
BUU-ledarna hoppas med sin medverkan att tittarna får den rätta mysfaktorn och att både äldre och yngre ska njuta av årets julkalender.
– Julgubben och jultomtarna har inte varit med på ett så konkret sätt på flera år i BUU-klubben, och det är något som jag tror att kommer att vara spännande för tittarna, säger Gräsbeck.
Jontti Granbacka poängterar också att julkalendern inte bara är en mysig stund framför TV:n för barnen.
– Det är också underhållande för vuxna. Barnen får lyssna på sagor i julkalendern som matar fantasin och förmågan att fantisera är något vi alla bör värna om.
Varför ska man titta på årets julkalender?
Monica Vikström-Jokela lovar en julkalender där rollerna är ombytta och där julen inte endast handlar om att få, utan att ge.
– Jag tycker att julkalendern är en fin tradition som i bästa fall fungerar som ett bra sätt att varva ner och få till en skön stämning innan julfirandet börjar. För mig har julkalendern alltid varit viktig och jag hoppas att vi kan fömedla känslan av julmagi och trygghet under hela decembermånaden, säger Gräsbeck.
– Årets julkalender är julig, mysig och passar för såväl ung som gammal, avslutar Olkkola.