Vad händer med de som deporteras från Finland? Är Afghanistan ett tryggt land att återvända till? Den 15 december kommer Migrationsverket med sin uppdaterade landrapport gällande Afghanistan, Irak och Somalia.
- “Mitä kuuluu”, hörs det i andra ändan av luren. Linjen på videosamtalet är dålig och den brister flera gånger.
Ingen har sett Rozina sen hon sent på kvällen den tredje april 2017 tvingades på ett flygplan ledsagad av två poliser. Då slutade hennes liv i Finland.
- De behandlade hela min familj som kriminella. Det var fyra eller fem poliser som kom och sade att vi skulle följa med dem, berättar Rozina.
Rozina ville inte åka, hon ville fortsätta sina studier vid gymnasiet i Riihimäki. Hon hade börjat lära sig finska och hoppades på en framtid i Finland.
Familjen transporterades först i polisbil till den slutna enheten i Krämertskog i Helsingfors och därefter till flygfältet.
Vi är nu i Indien. Vi flydde hit efter bara fem månader i Kabul
Rozina
Demonstranter och aktivister försökte förhindra polisbilarna från att komma fram. De ville stoppa polisen från att utvisa Rozinas familj och andra till Afghanistan. Polisen tog till hundar och pepparspray för att skingra demonstranterna, det var dramatiskt med finländska mått mätt.
Följande morgon landade Rozina och hennes familj i Kabul. De var rädda. De höll sig inomhus hela tiden. Rozina och hennes syster vågade inte alls gå ut.
Efter fem månader flydde familjen på nytt.
- Vi är nu i Indien. Vi har det bra men vi får varken jobba eller gå i skola här.
Videosamtalet till Indien brister gång på gång. Jag ber Rozina visa hur det ser ut där hon är nu men hon vill inte. Trots att hon är i säkerhet så är hon ännu rädd.
Få afghaner får stanna
Rozina har levt en stor del av sitt liv i flykt. När hon och hennes familj kom till Finland i början av år 2016 hade de varit på flykt i flera år. Efter att ha varit i Finland i ett knappt halvt år fick de negativt beslut på sin asylansökan.
Migrationsverket har under de senaste åren skärpt möjligheterna för afghaner att få asyl i Finland. År 2014 fick 78% asyl medan motsvarande siffra för år 2016 var 42%.
Afghanernas möjligheter att få asyl i Europa varierar stort trots att EU har jobbat för en gemensam linje. Enligt en undersökning som Sverige har beställt av Europeiska migrationsnätverket (EMN) ligger andelen beviljade ansökningar i flera medlemsstater, bland andra Frankrike, Italien, Spanien och Luxemburg, på mellan 80 och 90 procent.
I Ungern ligger samma siffra på knappt 10 procent, medan den i Sverige och Tyskland ligger strax under 50 procent.
Säkerhetsläget i Afghanistan bedöms väldigt olika i de olika EU-länderna. Till exempel Finland som beviljade 42 % av afghanerna asyl förra året anser att huvudstaden Kabul är tryggt att återvända till, också för dem som ursprungligen kommer från andra områden i Afghanistan.
Vi var rädda att bli bortförda
Rozina
Människorättsorganisationen Amnesty International kritiserar Finland för att ha skärpt sin linje under samma period som säkerheten i Afghanistan har försämrats.
Enligt FN var 2016 det dödligaste året i Afghanistan med över 11 400 döda och skadade civila.
Rozina riskerade bli handelsvara
Rozinas familj är inte rädd att dö på grund av det allmänt dåliga säkerhetsläget i Afghanistan utan för att de är personligen förföljda.
- Det är en komplicerad historia. Men när vi kom till Kabul var vi livrädda att gå ut. Särskilt min syster och jag. Vi var rädda att bli bortförda, berättar Rozina.
Familjen hade hamnat i gräl med en mäktig poliskommendör efter att poliskommendörens son hade dödat Rozinas bror. Sonen hamnade i fängelset men släpptes fri efter några månader.
Efter flera olika incidenter familjerna emellan krävde poliskommendören att han skulle få Rozina eller hennes syster som kompensation för att avsluta grälet.
Det är vanligt i Afghanistan att flickor och kvinnor ses som ägodelar och används som betalningsmedel.
- En natt knackade det på dörren. Två män med stora vapen stod utanför dörren. Vi öppnade inte. Vi var livrädda att de skulle göra mig och min syster illa.
Migrationsverket följer inte upp fallen
På Migrationsverket vet man inte vad som händer med de som skickas tillbaka. Resultatområdeschef Annika Lumikari säger att Finland inte har någon möjlighet att följa upp afghaner som utvisas.
- Vi har inte befogenheter att följa upp ett annat lands medborgare i deras eget hemland. Det finns heller ingen mekanism via vilken vi skulle få veta om något händer dem. Vi hör gärna om det finns information att få.
Enligt några afghanska asylsökande i Finland som Svenska Yle har talat med är det vanligt att de som tvingats återvända flyr på nytt.
- Jag skulle säga att nittio procent av dem flyr på nytt. Om de har pengar är Indien ett alternativ. Många anlitar också människosmugglare för att fly till Iran och därifrån vidare, säger en afghansk asylsökande som vill varar anonym.
Om det finns planer på att skicka någon tillbaka måste de genast stoppas
Anna Shea, Amnesty International
Amnesty Internationals rapportör Anna Shea som besökte Finland i november säger att många av de som tvingats återvända till Afghanistan har försvunnit. Hon reste till Kabul i maj 2017 för att intervjua personer som utvisats från Europa och skrev en rapport om situationen för Amnesty International.
- De jag intervjuade var skräckslagna över att vara i Afghanistan och de hade all orsak att var det. En del av dem var homosexuella, tillhörde religiösa eller etniska minoriteter, de hade familjemedlemmar inom polisen eller bland regeringstrogna vilket gör att de är utsatta för stora risker.
Vi tar Amnestys rapport i betraktande men det är bara en rapport bland många
Annika Lumikari, Migrationsverket
Anna Shea kräver ett stopp på alla utvisningar till Afghanistan. Under sitt besök i Finland besökte hon Migrationsverket och träffade också inrikesminister Paula Risikko.
- Att skicka personer tillbaka till Afghanistan är ett brott mot folkrätten. Om det finns planer på att skicka någon tillbaka måste de genast stoppas. Amnesty ber Finland och andra länder i Europa att leva upp till de internationella avtal som landet har undertecknat.
På Migrationsverket arbetar man som bäst med att uppdatera landrapporterna som fungerar som grund för asylbesluten. Rapporterna gällande Afghanistan, Irak och Somalia kommer ut den femtonde december.
- Vi tar Amnestys rapport i betraktande men det är bara en rapport bland många, säger Annika Lumikari vid Migrationsverket.
Artikeln rättad 10.12.2017 klockan 9:23: Familjen utvisades 2017 och inte 2016.
Artikeln rättad 11.12.2017 klockan 12:54: Rubriken på artikeln har ändrats. Den ursprungliga rubriken hänvisade till att Rozina var 17 år gammal. Det visade sig vara en felaktig uppgift. Hon hade hunnit fylla 18 då utvisningen verkställdes. Vi beklagar misstaget.