När Yle Västnyland rapporterade om att gravavgifterna i Raseborg höjs rejält väckte frågan en hel del upprörd debatt på webben.
Nyheten berättade bland annat att gravrätten för en kistgrav i Raseborg från och med årsskiftet kostar dubbelt mer än tidigare.
Nu vill ledande tjänstemän och beslutsfattare inom Raseborgs gemensamma kyrkliga samfällighet rätta till en del missuppfattningar som uppstod i samband med nyheten.
Jag tror kanske att folk blir upprörda ifall de inte får rätt information
Martin Glader - kyrkopolitiker i Raseborg
Den viktigaste saken de vill lyfta fram är att trots att avgifterna höjs rejält för i synnerhet kistbegravningar så får de lokala församlingsmedlemmarna fortfarande ett begravningsbidrag.
Det bidraget motsvarar hela 80 procent av kostnaden för gravplatsen.
- Det kan man anhålla om i samband med dödsfall och i samband med att man inlöser en ny grav, säger ekonomidirektör Christer Lindvik.
Billigt eller dyrt? Beror på om du hör till en lokal församling eller inte
Det är fortfarande förhållandevis billigt att begravas i Raseborg, om du är församlingsmedlem. Det säger Martin Glader som är ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Raseborgs kyrkliga samfällighet.
- Man kan väl säga att det är en ganska stor skillnad mellan förhöjningsprocenten och prisnivån. Om vi talar om prisnivån, som kanske är det relevanta för den som ska betala, så ligger vi mycket väl till nu om man beaktar bidraget.
- Vi ligger väl till både på nationell nivå och inom Borgå stift när det gäller kostnaderna för våra gravar. Det torde inte vara något större problem.
Våra medlemmar kanske inte är så hemskt intresserade eller borde kanske inte vara så hemskt intresserade av att sponsorera begravningar för sådana som kommer utifrån
Martin Glader - kyrkopolitiker i Raseborg
Men det samma gäller inte dem som inte är lokala församlingsmedlemmar, medger ekonomidirektören Lindvik.
- Utan bidrag ligger vi säkert över medeltalet. Det är ju så att begravningsväsendet och dess avgifter också regleras av lagstiftning, begravningslagen och kyrkolagen.
För de kyrkliga beslutsfattarna är det är inte ett problem, säger Martin Glader.
- Det vi tycker är relevant i det här sammanhanget är ju kostnaderna för dem som begraver en avliden som har varit medlem i en församling i Raseborg.
- Sedan tycker jag väl i rättvisans namn att våra medlemmar kanske inte är så hemskt intresserade eller borde kanske inte vara så hemskt intresserade av att sponsorera begravningar för sådana som kommer utifrån.
Vi kan enligt lagen inte ha olika priser för olika grupper människor. Men däremot får vi ge ett bidrag
Martin Glader - kyrkopolitiker i Raseborg
Glader understryker att gemensamma kyrkofullmäktige godkände prishöjningarna enhälligt utan diskussion.
- Om jag säger att vi vill ha en sådan linje att vi gör gravavgifterna ganska billiga för dem som begraver våra egna medlemmar och har högre priser för andra så tror jag att det är helt enligt fullmäktiges vilja.
Helt lagligt
Den som hör till en församling i Raseborg måste alltså ansöka om ett begravningsbidrag.
Kriteriet är att man är församlingsmedlem i Raseborg.
Ekonomidirektören Christer Lindvik försäkrar att alla som behöver informationen om bidraget får den.
- Vi är väldigt noga med att informera när det sker ett dödsfall.
- Man vet om det på pastorskanslier och man vet om det på begravningsbyråer. Om vi vid faktureringen märker att det är någon som inte har anhållit om det så uppmanar vi den att göra det.
Men man kan fråga sig varför det överhuvudtaget behövs ett bidrag. Det kunde ju vara enklare att direkt ge församlingsmedlemmarna rabatt.
Men det tillåter inte lagen, säger Martin Glader.
- Vi kan enligt lagen inte ha olika priser för olika grupper människor. Men däremot får vi ge ett bidrag.
- Det här är rättsligt prövat. Det är helt i linje med begravningslagen. Det är inget problem på den punkten.
Dyra investeringar
Orsaken till att priserna höjs är att församlingen har gjort dyra investeringar.
Dessutom ska kostnaderna och avgifterna stå i relation till varandra, säger Glader.
- Det är ju så att begravningsväsendets avgifter ska vara kostnadsrelaterade enligt de bestämmelser vi har att följa. Vi har en begravningslag och en kyrkolag. Dessutom har vi kyrkostyrelsens anvisningar till hur vi ska prissätta våra avgifter. Dem har vi följt.
Christer Lindvik och Martin Glader konstaterar att den kyrkliga samfälligheten har investerat 1,5 miljoner euro i krematoriet i Karis.
Investeringarna behövdes för att krematoriets utsläpp skulle uppfylla moderna miljökrav.
Dessutom har samfälligheten investerat i ett bårhus vid ett av begravningskapellen.
- Vi har ju inte rört de här gravavgifterna överhuvudtaget på nio år under hela Raseborgs kyrkliga samfällighets tid, säger Glader.
- Förutom det har våra kostnader stigit i och med ganska tunga investeringar som innebär att vi har avskrivningar inom begravningsväsendet. Så det har gjort att vi har ett väldigt stort kostnadstryck.
Också ekonomidirektör Christer Lindvik säger att målet med lagstiftningen är att avgifter och utgifter ska stå i balans.
- Enligt kyrkostyrelsens direktiv borde åtminstone 20-25 procent av begravningsväsendets kostnader täckas av avgifter.
- År 2016 låg vi på 22 procent i Raseborgs kyrkliga samfällighet. Men mot bakgrund av de här investeringarna kommer vi inte att nå de här rekommendationerna utan att justera våra avgifter.
Måste kyrkan ansvara för begravningen?
Pentti Raunio är kyrkoherde för Karis-Pojo svenska församling och samtidigt ordförande för det gemensamma kyrkorådet.
Han lyfter fram frågan om det alls måste vara kyrkan som sköter begravningarna.
Raunio ser på begravningarna ur ett historiskt perspektiv och drar paralleller till sjukvården och läs- och skrivkunnigheten som till en början av var kyrkans sak.
Men nu har de sakerna blivit samhällets uppgift.
- Kanske vi är i ett brytningsskede även här, vad är kyrklig verksamhet på riktigt? Sker det bara innanför kapellets väggar eller sker det också på utsidan? Och kan man eventuellt lösa det på ett annat sätt.
- Det här är ett förtroende vi har fått med händerna hemskt mycket bundna bakom ryggen. Vi har fått de här benen att stå på och så måste vi se till att vi kan stå på de benen vi har fått.
Borde kyrkan avsäga sig begravningsansvaret?
- Inte vet jag avsäga, men det är klart att man kan diskutera olika lösningar.
- Kyrkans uppgift är inte annat än att vara medföljare. Sorgen är en jätteviktig grej och att värdigt ha hand om alla dem som drabbas av ett dödsfall är vår grej.
- Hur man löser det praktiskt, såsom transporter med kistor, håller vi inte längre på med. Tidigare var det inom kyrkan. Så det sker en utveckling längs med rutten hela tiden. Här har vi kanske att ta ställning vidare.
Kremering önskvärt
Också för urnor och urngravar blir det en del förändringar ekonomiskt, men de stora kostnaderna ligger ändå på kistbegravningarna. Och nya sådana gravar.
Samtidigt ökar intresset för kremering.
- Det här är inte den största frågan hos oss. Till exempel inom Karis-Pojo svenska församling närmar sig kremeringsprocenten 80. När det gäller begravningsavgifterna så är det egentligen ganska få de drabbar på det sättet, säger Raunio.
Han säger att samfälligheten har 14 begravningsplatser och att man inte vill behöva utvidga dem alla.
- Klart är också att vi försöker styra lite. Vi måste också använda de redskap som finns för att styra den trafiken så att säga vackert. Och säga att ska vi inte göra så här.
Martin Glader talar varmt för kremering.
- Jag hoppas faktiskt att så många som möjligt kremeras för att minska trycket på gravgårdarna. Jag tycker det är ganska viktigt ur miljösynpunkt också.
Det gör också Christer Lindvik.
- Vi har investerat i ett lokalt krematorium. Det är en väldigt fin tjänst som vi har här på orten. Vi har gjort det miljövänligt och det är förberett för en lång tid framöver, det kommer att vara i funktion. Det finns där för den som önskar den sortens tjänst.
Här kan du läsa hur beslut fattas i församlingarna.
Artikeln baserar sig på en radiodiskussion från 14.12 som leddes av Malin Valtonen.
