Artikeln är över 7 år gammal

Avtal om sexslavar förbittrar i Sydkorea

Protest i Seoul mot avtalet om "tröstekvinnorna" mellan Sydkorea och Japan från 2015.
Protest i Seoul på onsdagen mot avtalet om "tröstekvinnorna" mellan Sydkorea och Japan från 2015. Bild: EPA-EFE/KIM HEE-CHUL

En långvarig tvist om Japans sexuella våld mot kvinnor före och under andra världskriget har aktualiserats på nytt och hotar relationerna mellan Japan och Sydkorea.

Sydkorea har preliminärt förkastat ett avtal med Japan som var tänkt att bilägga den infekterade konflikten. Avtalet ingicks då Sydkoreas kontroversiella förra president Park Geun-hye var vid makten.

Den japanska armén höll kvinnor från bland annat Korea och Kina som sexslavar i militärbordeller fram till krigsslutet.

Kvinnorna kallas i japansk terminologi ”tröstekvínnor”.

Det finns inga klara uppgifter om hur många kvinnor som tvingades till arbete i bordellerna. Sydkoreanska historiker nämner ofta siffran 200 000 koreaner.

Japan har under hela efterkrigstiden vägrat ta folkrättsligt ansvar för sexslaveriet och hävdade länge att kvinnorna var frivilliga, att de rekryterades av civilpersoner och att bordellerna drevs kommersiellt och privat.

Protestaktion mot systemet "tröstekvinnor" utanför Japans ambassad i Seoul.
Protestaktion utanför Japans ambassad i Seoul. Bild: EPA-EFE/YONHAP

Frågan om ”tröstekvinnorna” återkommer regelbundet som ett infekterat problem i den japanska dialogen med Sydkorea och Kina, där den japanska arméns övergrepp var ökänt brutala.

För två år sedan ingick Japan och Sydkorea ett avtal om ”tröstekvinnorna”. Japans premiärminister bad offentligt om ursäkt men Japan tog fortfarande inte juridiskt ansvar för övergreppen.

Avtalet förhandlades fram i all hast och ingicks 2015 mellan Japans premiärminister Shinzō Abe och Sydkoreas dåvarande president Park Geun-hye.

Park ville då förbättra relationerna till Japan och därigenom öka handeln mellan länderna. Sydkorea är ett av världens största exportländer, men exporten till Japan ligger långt efter exporten till Kina, USA och Vietnam.

Park avsattes av författningsdomstolen i våras och sattes i häkte anklagad för maktmissbruk och korruption.

Sydkoreas avsatta president Park Geun-Hye i rätten i Seoul.
Park Geun-hye i domstolen i Seoul i augusti. Bild: EPA-EFE/KIM HONG-JI

Efter gripandet av president Park började en sydkoreansk specialkommission undersöka hur avtalet med Japan hade förhandlats fram då Park var president.

Kommissionen presenterade en del av sina slutsatser på onsdagen vilket fick landets utrikesminister Kang Kyung-wha att be om ursäkt av offren för att de åsidosattes.

- Jag ber om ursäkt för att offren sårats, liksom deras familjer och stödgrupper och alla andra människor för att avtalet inte tog offren i beaktande tillräckligt, sade hon.

Enligt Kang ska Sydkorea nu utvärdera avtalet och se vilka följder det kan ha för relationerna mellan Sydkorea och Japan.

Kritikerna pekar på att avtalet inte belägger Japan med juridiskt ansvar och att landet inte heller åläggs kompensera offren direkt.

Ingen förståelse i Tokyo

Japan svarade på det sydkoreanska uttalandet med att relationerna mellan länderna hotar bli ”oregerliga” om Sydkorea river upp avtalet om ”tröstekvinnorna”.

- Om Sydkorea försöker revidera avtalet skulle det göra Japans relationer med Sydkorea oregerliga och det vore oacceptabelt, sade den japanska utrikesministern Tarō Kōno i en kommentar.

Enligt undersökningskommissionen ingick det ett hemligt tilläggsprotokoll i avtalet, där Sydkorea bland annat lovade undvika att använda termen ”sexslavar” i internationella sammanhang.

Sydkoreansk före detta "tröstekvinna" vid staty som hedrar de forna sexslavarna under den japanska regimen.
En tidigare "tröstekvinna" vid ett monument i Gyeongsan över de forna sexslavarna under den japanska regimen i Sydkorea. Bild: EPA-EFE/YONHAP

Avtalet var misslyckat redan från början, eftersom det inte erbjöd någon uppriktig försoning, enligt Japankännaren professor Andrew Horvat.

- Avtalet var ingen försoning, utan ett avtal om att inte tala om saken längre, säger Horvat.

Få vågade berätta att de varit sexslavar

”Tröstekvinnorna” var länge ett tabubelagt ämne i de berörda länderna efter kriget.

Frågan började debatternas på allvar i Sydkorea, Kina och Japan först på 1990-talet då några av offren hade vågat gå ut i offentligheten med sina berättelser.

Observatörer påpekar att det bland annat kan få följder för den enade fronten mot Nordkorea ifall konflikten mellan Sydkorea och Japan eskalerar.

Sydkorea väntas i alla fall inte göra några nya utspel innan de olympiska spelen i Pyeongchang är slut i februari.