Korallblekningen i världshaven ökar med en alarmerande takt.
Det har blivit nästan fem gånger vanligare att korallrev skadas av varma havstemperaturer jämfört med 80-talet. Det visar ny forskning.
Forskarna har undersökt korallblekning i hundra korallrev runt om i världen mellan åren 1980 och 2016.
Tidigare brukade allvarliga fall av korallblekning inträffa vart 25:e eller vart 30:e år. Nu inträffar de i genomsnitt vart sjätte år, visar forskningen som publiceras i tidskriften Science.
Korallblekning en stressreaktion på varmare temperaturer
Korallrev är mycket känsliga för ändringar i vattentemperaturen.
Och korallblekning är en stressreaktion orsakad av varmare temperaturer i haven.
Redan en grad varmare än normalt kan inverka.
Korallerna lever i symbios med alger. Det är algerna som ger många korallarter deras färg.
Vid plötsliga höjningar i vattentemperaturen kan algerna i korallerna dö, vilket betyder att korallerna inte längre får den näring de behöver.
Då förlorar de sin färg och blir blekta, men kan fortfarande leva en tid.
Men om korallreven utsätts för allt för hög värme en längre tid dör korallerna och blir vita kalkskelett.
Blekta koraller, som ännu lever, kan återhämta sig och återfå sin färg genom att algerna i dem återuppbyggs eller nya upptas från vattnet. Men det tar många år.
Om ett helt korallrev utsätts för blekning och dör kan det ta flera decennier för revet att återhämta sig.
El Niño och klimatförändringen bovarna
Många av skadorna på korallreven uppstår i samband med väderfenomenet El Niño.
Men korallblekningen drivs också på av klimatförändringen, enligt forskarna.
I takt med att klimatet blir varmare och havsvattentemperaturerna stiger blir korallblekning allt vanligare.
Enligt forskarna har risken för korallblekning ökat mest i Australien och delar av Asien och Mellanöstern.
Stora Barriärrevet i Australien har drabbats av blekning fyra gånger sedan år 1998.
Två av de gångerna inträffade efter varandra år 2016 och 2017 och orsakade massiva skador.
Också korallreven i Guam har drabbats hårt. Sedan år 1994 har åtta allvarliga blekningsepisoder inträffat. Fyra av dem under de senaste fem åren.
Reven i Florida Keys, Puerto Rico och Kuba har drabbats av blekning sju gånger sedan år 1994.
När korallblekning inträffar med så korta invervaller får korallerna det svårt att återhämta sig och återhämtningen tar mycket längre.
Minskad syrehalt i haven också hot mot korallreven
Ett annat hot mot korallreven, och inte bara reven utan alla organismer i haven, är minskande mängder syre i haven.
Forskning visar att de högre vattentemperaturerna har lett till att syrehalten i världshaven minskar.
Varmare vatten löser mindre mängder syre än kallt vatten.
Dessutom gör uppvärmningen av haven att det blir en kraftigare skiktning, så att det syresatta ytvattnet inte blandar sig med de djupare skikten.
Enligt en ny undersökning, som också publiceras i tidskriften Science, blir syreminskningen allt värre.
Stora havsområden kvävs helt enkelt.
Enligt undersökningen finns det nu över 32 miljoner kvadratkilometer hav där de låga nivåerna av syre sträcker sig så djupt ner som 200 meter.
Det är en ökning med 16 procent sedan år 1950.
Korallreven livsviktiga för djur och människor
Korallrev kan beskrivas som havens regnskogar.
Artrikedomen är enorm. En fjärdedel av allt marint liv finns i anslutning till korallrev.
Nästan två miljoner arter bor på eller omkring korallrev och är beroende av att de mår bra.
Också för människan är korallreven livsviktiga.
Miljontals människor runt om i världen är beroende av reven för sin försörjning.
De får sin mat från reven eller inkomster genom turism.
Korallreven fungerar också som vågbrytare och skydd mot erosion.
Korallätande sjöstjärna gnagar på reven
Men korallerna dör inte bara av blekning.
De försvinner också bit för bit ner i magen på en korallälskande sjöstjärna.
Törnekronan har blivit ett gissel i korallreven och i Australiens Stora barrirärev pågår just nu en massiv invasion av törnekrona.
Myndigheterna har varit tvungna att börja ta livet av dem för att skydda korallerna.
Törnekronan klarar av att äta korall för att matstmältningsenzymer i sjöstjärnans mage smälter korallen.
Törnekronan är beryktad för att vara en glupsk varelse.
En sjöstjärna äter varje natt en mängd korall som ungefär motsvarar sjöstjärnans diameter.
En törnekrona kan bli 40 centimeter i diameter, så det blir mycket korall i längden.
En ensam törnekrona kan äta flera kvadratmeter korall per år.
Tufft jobb ta kål på sjöstjärnan
Det är ett tufft jobb att ta kål på törnekronan. Dykare måste spruta in kemikalier i en sjöstjärna i taget för att döda dem.
Också vinäger har konstaterats vara effektivt i kampen mot törnekrona.
Myndigheterna har efter tester kommit fram till att vinäger är dödligt för sjöstärnan.
Det underlättar bekämpningsarbetet eftersom de kemikalier som hittills har använts kan vara dyra och svåra att få tag på.
Stora Barriärrevet har också tidigare drabbats av invasioner av törnekrona.
Sedan 1960-talet har det inträffat fyra massiva invasioner.
Vanligtvis är det extra näringsämnen i havsvattnet som leder till att populationen av törnekrona ökar explosionsartat.
Vad som den här gången har orsakat ökningen är ändå oklart.
Källor:Science, Reuters, AFP, AP, WWF, Wikipedia