Även om det är olagligt i dag, finns det män som fortfarande plockar och samlar på fågelägg. Några av dem driver passionen så långt att de gömmer samlingar med tusentals fågelägg och gör allt för att inte bli avslöjade. Det här är en historia om samlarvurm, besatthet och Nordens största naturskyddsbrott någonsin.
- Fågelägg är så estetiskt tilldragande att de inte bör ställas ut för allmänheten, säger Torsten Stjernberg till mig när vi går över det knakande trägolvet på Naturhistoriska museet i Helsingfors och tar hissen ner till den gömda äggsamlingen i äggmuseet.
Enligt Stjernberg är det en del av naturskyddet – det vill säga att inte låta folk se fågeläggens skönhet.
Bara forskare får se äggen
Torsten Stjernberg är tidigare intendent på Naturhistoriska riksmuseet i Helsingfors. Det är han som länge dessutom hade hand om en av Finlands mest betydelsefulla fågeläggsamlingar, Ragnar Kreugers äggsamling med 40 000 äggkullar av både inhemska och utdöda fågelarter som tidigare var placerad i Munksnäs.
I dag finns den välbevarad och införlivad med Naturhistoriska museets samling i dess källare bakom låsta dörrar och radade på bäddar av bomull i brandsäkra skåp som sträcker sig från golv till tak.
Ägg är oerhört vackra. De är fullkomliga på något sätt. Ett ägg är skört, fragilt och sårbart som livet självt. Och det har möjliggjort livet, livet vandrar ut på torra land. Det är som en yttre livmoder
Torsten Stjenberg
Äggmuseet, som det också kallas men som i motsats till namnet inte är öppet för allmänheten, har nyligen fått ge rum för fler äggskal.
En ny samling av fågelägg med närmare 9 000 fågelägg har här fått sitt nya hem.
Det är inte vilken fågeläggsamling som helst. Äggen är färskare än de flesta andra i museets samling och de spelade huvudrollen i det som har kallats ett av nordens genom tiderna största naturskyddsbrott.
En internationell fågeläggliga
Hela den här historien börjar i Storbritannien i februari år 2009. ”Operation Easter”, brittiska polisens riksomfattande projekt för att få fast så kallade ”egg dealers”, oftast män som är närmast besatta av att plocka, samla och katalogisera fågelägg får nys om en brittisk fågelägg-liga med förgreningar till hela världen.
En av de ledande figurerna i Storbritannien är en herreman bosatt i ett slott på den skotska landsbygden.
– Han bodde i ett väldigt stort hus, som ett gods eller närmast ett slott. Och det visade sig att han hade allt gömt i ett troférum, med enorma mahognyskåp från golv till tak och när vi öppnade dem låg där tusentals ägg elegant uppradade, berättar Guy Shorrock på The Royal Society of the Protection of Birds, en organisation som jobbar tillsammans med polisen för att få fast äggtjuvar.
Brittiska polisen gör husrannsakan hos slottsherren och hittar omkring 12 000 fågelägg.
Guy Shorrock får i uppdrag att gå igenom mannens dator och hittar e-post meddelanden till allt från USA, Sydafrika och Australien. Men också till Sverige.
Spåren leder till Sverige
Det är här Göran Broman på Nyköpingspolisen i Sverige kommer in i bilden.
– Det kom underrättelseinformation från Interpol London till Interpol Stockholm. Man nämnde att man gjort husrannsakan i Skottland och där hittat en äggsamling och spår av mejl till Sverige och till Södermanland.
Och vidare till Närpes
I mars 2010 gör Göran och hans kollegor husrannsakan hos mannen i Södermanland.
De hittar flera tusen fågelägg och när de går igenom den misstänktes dator och mobiltelefon hittar de mystiskt kodade meddelanden om att byta fågelägg till Finland och närmare bestämt Närpes.
Det största naturskyddsbrottet i finsk historia
Det är november 2011. I Karleby stiger biologen Harri Hongell och tullmannen Seppo Mäkitalo, specialiserad på narkotikasmuggling in i en civil Volkswagen Golf och kör i riktningen Närpes. De följs av två kollegor som sitter i en av tullens paketbilar.
Väl framme i staden parkerar de framför ett växthus. Ett tips har lett dem hit. De har förberett sig noga för tillslaget.
Men det de hittar chockerar dem alla. Det kommer att ta dem ytterligare tolv timmar att frakta bevismaterialet tillbaka till polisstationen i Karleby.
- Vi väntade oss en liten samling, men det vi hittade var något helt annat, berättar förundersökningsledare Seppo Mäkitalo.
Efter det börjar flera års utredningar och rättegångar.
Studerade till konservator
Mannen som senare kommer att dömas för naturskyddsbrott, jaktbrott och för att han ägt över 9 000 fågelägg studerade en gång till konservator med Torsten Stjernberg som lärare.
– Jag visste inte då att han samlade ägg, jag visste att han var mycket intresserad av ägg och vi hade ett klart utbyte av information om litteratur till exempel. Den vägen lärde jag känna en ambitiös ung man och det hör ju till en akademisk lärares uppgift att stödja lovande blivande forskare och naturvetare, men då hade jag ingen föreställning om att vi skulle mötas i rätten, säger Torsten Stjernberg.
En olaglig passion
Ägget, det tunna ovalformade kalkskalet har fascinerat människan i alla tider. Främst män har plockat fågelägg för att äta, för ornitologisk forskning eller bara för att skapa en egen komplett samling.
Speciellt i Storbritannien fanns det länge en tradition bland rika adelsmän att plocka, samla och visa upp sina senaste kullar.
Munaäijä
Även Finlands första professionella äggsamlare var en förmögen engelsman vid namn John Wolley, eller ”munaäijä” som finnarna kallade honom.
I början på 1850-talet flyttade han till Muonioniska i finska Lappland med målet att hitta ägg som var okända för vetenskapen, bland annat sidensvansens ägg.
Han uppmanade lokalbefolkningen att samla ägg för hans räkning och betalade dem en stor summa pengar för varje kull de hittade.
På bara några år uppstod en guldgruva för äggsamlare uppe i norr och det var en stor sensation när det första sidensvansboet i världen hittades och demonstrerades på zoologiska sällskapets möte i London.
På den gamla goda tiden
Precis som många andra pojkar på landsbygden samlade Torsten Stjernberg också på fågelägg som barn. Han minns än i dag första gången han såg den förföriska skönheten i ett fågelägg.
– Mitt intresse för ägg startade när jag var fyra, fem år gammal i prästgårdsparken i Övermark. Min syster som var cirka tre år äldre än jag kom och visade mig en liten ask som man förvarar silverskedar i. Hon öppnade locket på den lilla pappasken och där fanns en ljusblå ägghalva som låg i bomull. Hon visade det för mig som att det var en ovärderlig skatt, något som är så skört och så vackert och så fint att det måste ligga på det mjukaste hon kunde tänka sig och så väl skyddat som möjligt. Jag tror att den stunden blev livsavgörande för mig.
Att samla på fågelägg var länge en laglig verksamhet.
Finland fick sin första naturskyddslag år 1923. Och då fridlystes ett antal arter samt deras bon och ägg. Men strafflagstiftningen hängde länge efter när det gäller äggplockande och samlande.
I dag är alla vilda fåglars ägg fredade och det är straffbart inom EU att plocka och idka handel med fågelägg utan tillstånd.
Det är en hobby som kan få dyra konsekvenser, speciellt i Finland där till och med ett innehav av en äggsamling kan vara straffbart, här kan äggsamlare riskera fängelse och flera hundra tusen euro i skadestånd.
Varför samlar dessa män på sig flera tusentals fågelägg? Vad är det som gör dem besatta? Hur kan ett intresse ta sådana dimensioner?
Är det ägget som en symbol för liv som är tilldragande eller är det snarare avsaknaden av liv i det tomma skalet när ett embryo blivit nedsmält av kemikalier och utblåst? Eller är det bara ett ungdomligt övermod och en spänning i att göra någonting olagligt?
Hela berättelsen om "äggmannen" kan ni lyssna på i Svenska Yles podcast i tre delar här:
