Det var nära att Estlands regering föll i en misstroendeomröstning mot justitieminister Urmas Reinsalu efter ett kontroversiellt uttalande. Hans eget parti lade ner sina röster i stället för att ge honom sitt stöd.
Misstroendeomröstningen blev jämn, men som väntat blev rösterna för att fälla justitieminister Urmas Reinsalu och därmed regeringen för få.
Det behövdes 51 röster, men till slut röstade bara 46 parlamentariker för misstroende.
Mer anmärkningsvärt var att inte en enda parlamentariker gav Reinsalu sitt stöd.
Inte ens hans egna partikamrater röstade alltså mot en misstroendeförklaring utan valde i stället att rösta blankt.
Presidenten gav hedersuppdrag åt omstridd teaterchef
Bakgrunden till dagens misstroendeomröstning är en mindre skandal från början av förra veckan.
Då kom det fram att president Kersti Kaljulaid hade valt teatern NO99 och dess direktör Tiit Ojasoo för att leda arbetet med kulturprogrammet under Estlands 100-årsdag den 24 februari.
Ojasoo är känd för att han för exakt två år sedan misshandlade en kvinnlig skådespelerska på teatern. Han skuffade henne till marken och började sparka och slå henne upprepade gånger.
Det här blev allmänt känt och Ojasoo avgick. Han och den kvinnliga skådespelaren kom till en juridisk uppgörelse och senare återfick han jobbet.
Men presidentens beslut fick nu många att reagera negativt, i synnerhet inom kulturvärlden. 104 kulturpersonligheter skrev i början av förra veckan ett öppet brev till president Kaljulaid i protest.
Justiteministern ångrar att han fördömde våld
När skandalen kring Ojasoo växte blev justitieminister Urmas Reinsalu irriterad. Låt Ojasoo vara, tyckte Reinsalu, han har redan fått sitt straff.
Han skrev en debattartikel som han tisdagen den 16 januari skickade till de stora dagstidningarna för publikation.
Där skrev han de nu ökända raderna att han "tidigare har fördömt våld mot kvinnor, men i ljuset av den här skandalen ångrar sig att han gjorde så".
Oppositionen blev kvinnans bästa vän
Många inom det största oppositionspartiet, nyliberala Reformpartiet, blev upprörda över Reinsalus text.
Det verkar som om deras känslor är genuina, men snabbt tog den före detta finansministern Jürgen Ligi en central roll i kampen för att fälla justitieministern.
Ligi är själv känd för att fälla grabbiga grodor, vilket har sänkt partiets trovärdighet i frågan.
I december kallade han Reinsalu för både ett stort odjur och en fullständig orm i en direktsänd tv-debatt.
De mest konservativa är mest upprörda
Också det nationalkonservativa EKRE-partiet blev väldigt upprört, ett parti som uttryckligen står för sådana familjevärderingar där mannen är familjens överhuvud och kvinnan är ”bättre lämpad att ta hand om barnen”.
Att alla partier fördömer våld mot kvinnor är i sig självklart inom estnisk politik. Också minister Reinsalu har bett om ursäkt för ”tonen i det han skrev”.
- Jag ber om ursäkt för mitt uttalande och jag vill vara tydlig. Jag fördömer våld mot kvinnor, sa han inför parlamentet i debatten inför omröstningen.
Martin Helme från EKRE tror inte på att ursäkten är genuin.
- Reinsalu kalkylerade. Målet var att dra uppmärksamheten från att presidenten gav Ojasoo ett hedersuppdrag. Han ville skydda presidenten.
Alla fördömer våld mot kvinnor
De två stora regeringspartierna fördömer Reinsalus uttalanden. Både Centerpartiet och Socialdemokraterna säger att de hoppas att Reinsalu självmant avgår.
Samtidigt bestämde de att inte rösta för ett misstroende eftersom de helt enkelt vill att regeringen ska få fortsätta. I stället valde de alltså att rösta blankt.
Reinsalus eget parti, konservativa IRL, är det minsta regeringspartiet. IRL intygar att Reinsalu av oppositionen medvetet har blivit feltolkad, men erkänner att han har gjort bort sig rejält.
Målet var att dra uppmärksamheten från att presidenten gav Ojasoo ett hedersuppdrag.
Martin Helme från oppositionspartiet EKRE
Det ser alltså ut som om den politiska reaktionen på frågan om våld mot kvinnor är opportunistisk.
Den handlar antagligen också för många politiker om omsorg för utsatta kvinnor, men det är helt klart att oppositionen är ute efter att fälla regeringen.
Bara för ett par veckor sedan ordnades en misstroendeomröstning mot en annan minister. Den gällde korruption och gick knappt över nyhetströskeln.
Men den här misstroendeomröstningen har väckt betydligt mer uppmärksamhet än tidigare misstroendeomröstningar. Därför är det inte troligt att våld mot kvinnor kommer att försvinna som politisk fråga i första taget.
En paradox i sammanhanget är att president Kersti Kaljulaid själv bland annat i sitt nyårstal lyfte upp frågan och påpekade att våld inom familjen är ett av samhällets största problem.
Förra veckan kommenterade Kaljulaid skandalen kring sitt beslut om Ojasoo så här:
- Att Ojasoo är chef för EV100-programmet betyder inte att jag godkänner våldet. Däremot visar det att vi i vårt samhälle har förmågan att ge förlåtelse.
Vi i vårt samhälle har förmågan att ge förlåtelse.
Kersti Kaljulaid, Estlands president
I Estland är ojämlikheten mellan könen betydligt större än i Finland. Lönegapet är ett av Europas största och kvinnor uppnår bara chefsjobb inom branscher som traditionellt sett har lägre status.
#Metoo-kampanjen har inte alls fått liknande spridning som i till exempel Finland, åtminstone inte i det offentliga.
Medierna har tagit upp Metoo-relaterade teman i mycket liten utsträckning. När det har gjort det har det oftast handlat om skandalerna i Hollywood.
Däremot har diskussioner om våld mot kvinnor, sexuella trakasserier och jämställdhet blivit vanligare i mindre sammanhang, till exempel på arbetsplatser och på mindre tillställningar.
Det var den estniska skyddspolisen som dirigerade hela det estniska presidentvalet.
EKRE-partiet kritiserar presidentens västvänliga linje
Det är åtminstone den bild jag som journalist har fått när jag har pratat med privatpersoner och när jag har följt sociala medier.
Igår fick jag en inbjudan att delta på ett seminarium som ska handla om vad feminism egentligen är.
Flera skolor har också tagit upp jämställdhetsfrågor i betydligt större utsträckning än förr.
Jämställdhetsfrågor faller i Estland tydligt in i det som kallas det liberala lägret i den större tudelning av samhället som för tillfället verkar ha skett i hela västvärlden.
Estniska sociologer placerar speciellt ungdomar, kvinnor och invånare i Tallinn på den så kallade liberala sidan.
Medierna och politiken domineras däremot av mer konservativa värderingar.
EKRE kritiserar också Estlands "deep state"
Det här är i och för sig en uppdelning det nationalkonservativa EKRE inte håller med om. Enligt dem driver både alla medier och alla andra partier en liberal linje.
- Det var den estniska skyddspolisen som dirigerade hela det estniska presidentvalet, sa EKREs partiledare Mart Helme i en intervju för rundradiobolaget ERR som publicerades idag.
Skyddspolisen svarade snabbt att så inte är fallet.
Helme har konstant kritiserat president Kaljulaid för att sprida så kallade främmande, västerländska värderingar i Estland.