Jakob Löfgren skulle handla julklappar och kom i kontakt med högtiden hogswatch från en av Terry Pratchetts böcker. Det ledde till en doktorsavhandling i folkloristisk vid Åbo Akademi.
Avhandlingen, som innehåller fyra artiklar och en sammanläggning, diskuterar fans och fandom via en specifik högtid från en av Terry Pratchetts böcker.
– Poängen med avhandlingen är att införa folkloristiska begrepp och teorier i studier av fans, berättar Löfgren.
Döden delar ut julklappar
Högtiden kallas hogswatch och går i boken ut på att jultomten dagen före julafton blir lönnmördad, så döden hoppar in och delar ut julklapparna istället.
Från och med millennieskiftet började man sedan som en tradition årligen fira hogswatch vid en butik i den lilla staden Wincanton i sydvästra England. Butiken hade länge sålt böcker och andra saker relaterade till författaren Terry Pratchett.
Kring tio år senare kom folkloristen Jakob Löfgren i kontakt med butiken och firandet av hogswatch, och har sedan dess åkt dit för att närmare undersöka hur det här firandet går till och hur det kan kopplas ihop med folklore.
– Tidigare har jag och många [forskare] med mig visat att folklore letar sig in i litteraturen, men här insåg jag ganska fort att litteratur också kan bli folklore, genom grupper som delar ett gemensamt intresse, det vi kallar fandom.
Äter korv och potatis
Det fysiska firandet i Wincanton har vuxit år för år och innehåller flera traditionella moment, berättar Löfgren.
– Traditionsenligt finns det alltid ett tema. Sedan delar döden ut julklappar åt folk, man äter korv och potatis, och en välgörenhetsauktion till förmån för alzheimerforskning ordnas, eftersom Pratchett led av alzheimer.
– Sedan håller butikens ägare i slutet ett årligt tal där han tackar alla för att de har kommit och sedan säger han: “And now, ladies and gentlemen, piss off.”
Löfgren är både fan och forskare
Löfgren har träffat Pratchett flera gånger och också läst hans böcker. Han hymlar inte med att han är ett fan, men säger att det är viktigt att lyfta fram hans relation till Pratchett i avhandlingen.
– Är man fan så är man fan, är man forskare så är man forskare och är man båda så är man båda. Och då måste man förklara det hela tiden.
– Inom folkloristiken kallar vi det självreflexiva problem, vilket jag också utvecklar väldigt mycket i min avhandling.
Den enas nonsens kan vara den andras normala uppfattning
Enligt Löfgren tenderar fandomforskare att själv vara fans av det de forskar kring, men han påstår att man med självreflektion bättre kan förklara vilket sorts fan man är.
– Och sedan se hur skillnaden är mellan mig som fan besöker hogswatch och någon som aldrig läst en Terry Pratchett-bok besöker hogswatch.
Löfgren behandlar den här skillnaden mellan fans och icke-fans i sin första artikel i avhandlingen.
– Jag kommer fram till att fansen har en intertextuell gemenskap, vilket jag tycker är ganska viktigt.
Inom gruppen tycker man alltså att firandet av högtiden är helt normalt.
– Som exempel kan man säga att om någon som inte läst Terry Pratchett kommer till hogswatch och ser döden dela ut julklappar kan det ses som väldigt nonsensaktigt, medan jag påstår att det ses som helt normalt för den grupp vilken den här gemenskapen bygger på.
Högtiden hjälper hela staden
Den andra artikeln i Löfgrens avhandling handlar om ekonomiska aspekter kring firandet.
– Wincanton är ett litet ställe, en stad med runt 5 000 invånare, och varje år har de fullbelagt överallt i tre till fyra dygn och kundkretsen ökar med flera hundra procent.
Det här har exempelvis pubägarna i Wincanton utnyttjat genom att också använda sig av samma intertextuella gemenskap. Det ledde bland annat till att puben The Bear röstades fram till Storbritanniens bästa pub, eftersom fansen ansåg att den förmedlade en speciell känsla av samhörighet.
Löfgren nämner det här som ett system av gåvoekonomi där människor använder sig av tankesättet “hjälper du mig så hjälper jag dig.”
– Utbytet av pengar bygger då på en slags gemensam relation istället för vanligt utbyte med pengar mot en vara.
Rekommenderar doktorander att skriva artikelavhandlingar
Löfgren är väldigt nöjd med att ha skrivit en artikelavhandling istället för en monografi eller tjock bok, som annars är väldigt vanligt. Han tror också att man inom det humaniora går mera mot artikelavhandlingar och rekommenderar det, eftersom processen enligt honom i sig är intressant.
Genom att göra en doktorsavhandling med artiklar får man mycket gratis, tycker Löfgren.
– När det gäller kritik så finns det de som tycker om det man skrivit och andra som tycker att det här inte borde skrivits överhuvudtaget eller att man använder fel teorier. Den processen, att ta kritik, är viktig att lära sig och den får man så att säga gratis genom att skriva artikelavhandlingar.
Fick egna fans under arbetets gång
Överlag har Löfgren haft väldigt roligt under arbetet med avhandlingen och han har träffat många trevliga människor från olika delar av världen. Han har också bemötts bra av både kollegor och människor som bidragit med berättelser till avhandlingen.
Men flera saker överraskade honom, exempelvis att få egna fans.
– Jag hade inte räknat med att få egna fans. Men om man är öppen och postar på sociala medier när ens artikel kommit ut, och den efter en dag har lästs av 750 människor, så vet man att det är fansen som läst den.
– Min första artikel såldes också slut tre gånger om och vissa artiklar har också blivit samlingsobjekt inom fandomen samt funnits med på auktionen på hogswatch.
– Så fansen är väldigt måna om och läser noggrant det man skriver om. Det är på riktigt väldigt roligt.
Jakob Löfgren disputerar på fredag 26 januari med avhandlingen ...And Death proclaimed ‘Happy Hogswatch to all and to all a good night’ Intertext and Folklore in Discworld-fandom.