Hur mår egentligen pandor i fångenskap, och vilken roll fyller djurparker i dag? Det är några frågor som zoologen Kenneth Ekvall har fått svara på.
Pandor är inte en allt för vanlig syn på europeiska djurparker. Enligt zoologen Kenneth Ekvall finns dessa svartvita björnar på sex parker i världsdelen.
- Och det lär väl bli fler. Den vilda populationen har ökat från 1 400 till drygt 1 800, så det går ju framåt, säger Ekvall, doktor i zoologi på Stockholms universitet.
I Kina har man ett stort avelsprojekt för pandor på gång. En del av pandorna som föds i och växer upp inom avelsprojektet släpps ut i det vilda, och en annan del får bo på djurparker.
- Det som europeiska djurparker gör är att förevisa dem och försöker samla in pengar till de kinesiska projekten, säger Ekvall.
Björnar klarar transporter bra
Kenneth Ekvall har specialiserat sig på björnar och menar att de är tåliga djur. De finska pandorna Lumi och Pyry har antagligen haft en bra resa.
- Om man har följt alla lagar och gjort allt på rätt sätt så tror jag inte att det är någon stor påfrestning. En björn lägger sig och sover bort det obehagliga, säger Ekvall.
Ekvall tror att pandorna rent utav kan få det bättre i Etseri än vad de hade det i Kina, förutsatt att de har vuxit upp på en av de många avelsanläggningarna som finns i Kina.
- De har inte alls den standard som vi har på våra europeiska djurparker. Jag skulle tro att pandorna får det betydligt bättre i Etseri, säger Ekvall.
Pandan behändig i fångenskap
Zoologen Kenneth Ekvall förklarar att en panda äter ungefär 14 timmar om dagen. Den äter bambu – en kost utan särskilt höga energivärden.
- Sedan sover de i princip resten av tiden, säger Ekvall.
Också i det vilda är pandans liv uppbyggt på ett liknande sätt. Pandan har också väldigt få fiender i det vilda, menar Ekvall.
- Det kan vara leoparder, och då gäller det de yngre pandorna. Det är väldigt sällan som pandor blir tagna av rovdjur, säger Ekvall.
Man kan alltså sammanfatta det som att pandor är djur som anpassar sig bra till ett liv i fångenskap.
- Djur som inte rör på sig så mycket och tillbringar mycket tid på att äta är lättare att hålla i fångenskap än andra djur.
Viss risk att de inte trivs
Ekvall säger ändå att det förstås alltid finns en risk med att en panda som har levt i fångenskap blir olycklig. Men på parkerna jobbar man mycket med att berika miljön, och att skapa ett förtroende mellan pandor och skötare.
- Risken finns ju alltid, men det finns hur många exempel som helst på att pandor trivs ganska bra i djurparker.
De djur som har det sämst på djurparker är små rovdjur som hermeliner, mårddjur och små kattdjur som är känsliga för att bli störda, menar Ekvall.
Djurparkerna behövs
Trots att djurparker kan verka som en kvarleva från kolonialtiden så anser Ekvall att parkerna är etiskt försvarbara i dag.
- I dag är djurparker något helt annat än vad de var för 50 eller 100 år sedan. Då var de uppvisningsplatser där djuren generellt hade det väldigt dåligt. Nu har djurparkerna rört sig mot bevaringsstationer, säger Ekvall.
Enligt Ekvall har djurparkerna haft en roll i att rädda ett tiotal utrotningshotade arter, och han påminner om att en fjärdedel av världens däggdjur är utrotningshotade.
- Djurparkerna kommer att ha en ännu större betydelse i framtiden om vi vill ha kvar de stora däggdjuren.
Enligt organisationen djurparksorganisationen IUCN skulle det egentligen behövas fyra eller fem gånger fler djurparker för att kunna rädda vissa arter.
Ekvall tror inte heller att djurparkerna någonsin kommer att upphöra att välkomna besökare.
- Det är ju så vi engagerar människor i utrotningsfrågorna. Jag tror att det är väldigt viktigt att djurparkerna i framtiden jobbar mycket med information och utbildning.
Pandorna trivs i Finland – se de första videoklippen från Ähtäri Zoo