På Runebergsdagen den 5 februari delar Svenska litteratursällskapet under högtidliga former ut en mängd olika priser till författare och kulturutövare. Ett av prisen är det Tollanderska priset, i år 40 000 euro, som under åren tillfallit författare som Märta Tikkanen, Jörn Donner och Bo Carpelan. Men vem är mannen som gett priset sitt namn?
Karl Emil Tollander - eller Emil som han oftast kallas i mera familjära sammanhang - föddes i Helsingfors 1854 och växte upp mitt i det som numera är centrala Helsingfors, vid Hagasundsgatan, nuvarande Centralgatan.
Pappa Johan Magnus Tollander var hemma från Sverige och mamma Elvine (född Trompetter) kom från Estland. Syskonskaran var stor och umgänget hemma var livligt.
Skadan som förändrade Karl Emils liv
Karl Emil hade tänkt studera till ingenjör, men studierna avbröts abrupt på grund av en olycka.
– Han skadade sig i skolgymnastiken och blev sängliggande i nästan ett år, berättar Karl Emils sonson Ingmar Tollander. Han blev aldrig bra och kunde inte gå rak och kunde inte fortsätta studera. En bekant ordnade då att han fick börja arbeta på statsjärnvägarna som bokhållare. I samband med det började han med små affärer, han kom underfund med att man kunde förmedla aktier - det fanns ju ingen börs eftersom den kom först 1912.
I syfte att befrämja sträfvandena för svenskt språk och svensk odling samt i någon mån motverka följderna af en mot dess sträfvanden kulturfientlig politik
Elsa Tollanders donationsbrev till Svenska litteratursällskapet
Slutligen var affärsverksamhet så stor att han kunde säga upp sitt arbete vid statsjärnvägarna, för att satsa fullt ut på sin bankirfirma.
1888 gifte sig Karl Emil med Elsa von Hertzen. Under de två följande decennierna blomstrade bankirrörelsen.
Kämpade för sitt språk och sin kultur
Karl Emil Tollander blev redan medan han levde känd för att kämpa för sitt modersmål och den finlandssvenska kulturen.
Som en följd av sitt eget handikapp donerade Karl Emil också 25 000 mark till Föreningen för de lyttas bistånd. Karl Emils och Elsas intresse för svenskan som skolspråk var stort, vilket fick dem att donera 10 000 mark till Svenska folkskolans vänner. De gav också ett anslag på 2 000 mark specifikt till Nordsjö-Botby folkskola.
Elsa Tollander arbetade även aktivt till förmån för bland annat kvinnorörelsen.
50 000 mark till Svenska litteratursällskapet 1911
Då Karl Emil dog 1911, bara 57 år gammal, tog hans fru Elsa hand om Karl Emils önskan om att donera 50 000 mark till Svenska litteratursällskapet.
I hennes donationsbrev står följande: ”I syfte att befrämja sträfvandena för svenskt språk och svensk odling samt i någon mån motverka följderna af en mot dess sträfvanden kulturfientlig politik”. I donationsbrevet står det även att pris ”utges för skönlitterära arbeten på svenska språket eller för vetenskapliga forskningsarbeten inom området för sällskapets verksamhet”.
Elsa Tollander gjorde mycket för den finlandssvenska kulturen och det svenska språket också på egen hand. På 1910-talet då frågan om vad barnen skulle äta i skolorna aktualiserades men inte ville leda någonstans, tog Elsa saken i egna händer och lade med 1000 mark grunden till ”Elsa Tollanders bespisningsfond vid Nordsjö-Botby folkskola”.
Just den här skolan stod makarna Tollander nära, eftersom skolan fanns på Rastböle gårds marker, som under några år i början av 1900-talet innehades av Elsa och Karl Emil Tollander.
Återvunnen metall i den Tollanderska medaljen
Också Rolf Tollander (död 1975), son till Karl Emil och Elsa Tollander, arbetade under sin livstid med den Tollanderska fonden och bidrog med donationer för att motverka värdeminskningen som inflationen fört med sig.
1930 instiftade han en medalj som skulle delas ut i samband med priset, den Tollanderska medaljen. Medaljen är en del av priset än idag.
Medaljkonstnären Gerda Qvist formgav en medalj som göts i Berlin, men formen förstördes vid ett bombardemang under andra världskriget. På 1950-talet gjorde hon en ny medalj, lite annan än den förra. Också denna präglades i Berlin.
Den tredje upplagan göts i Kottby i Helsingfors. Medaljen görs av metall som återvunnits ur gamla hisskugghjul.
Det största litterära priset i Finland
Tollanderska priset blev från och med 1971 Svenska litteratursällskapets största pris vid årshögtidens solenna utdelning 5.2.
Priset ges inte endast för en bok utan för ett skönlitterärt eller vetenskapligt livsverk, för det man har gjort för den svenska kulturen i Finland som författare, forskare eller kulturperson.
Tollanderska priset är också det största litterära priset i Finland, berättar Jonas Lång, kanslichef vid Svenska litteratursällskapet.
– Det här är med nordiska mått mätt ett stort litterärt pris. I år är det 40 000 euro och är större än Finlandiapriset rent ekonomiskt.
Karl Emil Tollanders pris är det sista priset man kan tilldelas av Svenska litteratursällskapet.
Prisutdelning på Runebergsdagen
Lång förklarar varför prisutdelningen sker just den 5 februari.
– Sällskapet delar ut sina priser på Runebergsdagen den 5 februari på Runebergs födelsedag eftersom sällskapet är grundat till Johan Ludvig Runebergs ära och vi ska bevara minnet av honom, det är en av grundstenarna för vår verksamhet.
– Sällskapet grundades 1885 i samband med att man avtäckte Runebergsstatyn i Helsingfors. Då samlades en mängd kulturpersoner för att grunda ett svenskt litteratursällskap som skulle bevara den svenska kulturen i Finland.
Karl Emil Tollander dog av cancer 1911 och ligger begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.
Svenska litteratursällskapets årshögtid och prisutdelning äger rum i Helsingfors universitets solennitetssal tisdagen den 5 februari 2019 kl.18.00. Tillställningen sänds direkt på Yle Arenan.
Mera information om Svenska litteratursällskapet hittar du på sällskapets webbsida sls.fi.