Strax innan årsskiftet efterträdde energikoncernen Sunshine Kaidis vice-vd Carl Haglund Jorma Ollila som ordförande för näringslivets tänkare vid Etla och Eva. I en intervju för Svenska Yle berättar han varför man borde begränsa strejkrätten, se över söndagstilläggen och göra Finland till en “normalt fungerande öppen marknad”.
När Svenska Yle träffar Carl Haglund är situationen på arbetsmarknaden minst sagt turbulent. En knapp vecka tidigare har regerings sysselsättningsåtgärder utlöst omfattande strejker och protester.
Många löntagare känner sig svikna och uppfattar att de drabbas av ytterligare nedskärningar trots att ekonomin nu tagit fart. De kommunalt anställda kräver kompensation för konkurrenskraftsavtalet. Hos Haglund finner de inga sympatier för sina krav.
- Det finns inte bara en förklaring till att ekonomin har vänt, men konkurrenskraftsavtalet har haft en bidragande effekt. Nu gäller det att hålla fast vid de måttfulla löneuppgörelser vi haft de senaste åren, säger Haglund.
(Strax innan intervjun publiceras sker ett genombrott i kommunbranschens förhandlingar och det ser ut som om arbetstagarna delvis kommer att kompenseras för konkurrenskraftsavtalet.)
De som vinner är de som lyckas komma in på arbetsmarknaden
Under intervjun återkommer Haglund upprepade gånger till behovet av att höja sysselsättningen. Lyckas inte Finland med det står välfärdssamhället på spel.
- Vi ska komma ihåg att de som vinner på sådana här åtgärder är de som lyckas komma in på arbetsmarknaden. Och nu har vi ändå sett att det har skapats oerhört många nya jobb under det gångna året.
Nu finns det ytterligare “fenomen som behöver åtgärdas” för att skapa mer flexibilitet och fler jobb. Ett sådant är söndagstilläggen som enligt Haglund syns i Helsingfors gatubild.
- Turister vandrar och drar i stängda dörrar till caféer och lunchrestauranger eftersom jättefå ställen håller öppet på grund av de höga söndagstilläggen.
Rätten att strejka bör begränsas
Enligt Haglund mäts kostnaderna för de senaste politiska strejkerna i tiotals om inte hundratals miljoner euro (arbetsgivarna och facket har olika uppfattning). Han anser att det är orimligt att näringslivet ska drabbas av protester som inte ens handlar om en konflikt på arbetsmarknaden och att strejklagstiftningen nu måste ses över.
- Det är klart att Finland har en alltför tillåtande lagstiftning.
Strejkrätten ses av många som helig. Är det klokt att begränsa den nu med tanke på den spända situationen på arbetsmarknaden?
- Vi ska komma ihåg att de politiska strejker som tillåts i Finland är oerhört ovanliga i andra västerländska demokratier. Det handlar inte om att göra några stora ingrepp i strejkrätten, säger Haglund.
Ett annat problem med strejklagstiftningen är enligt Haglund att sanktionerna för olagliga strejker är “oerhört symboliska”.
Folk måste uppmuntras att flytta efter jobb
Även om Haglund försvarar regeringens aktiveringsmodell säger han sig förstå att den uppfattas mer som piska än morot på orter där det inte finns jobb. Han hoppas nu på fler uppmuntrande åtgärder som gör att människor vill flytta efter jobb.
- Vi har allt fler lediga jobb på marknaden och en allt större utmaning i att utbud och efterfrågan inte möts på grund av geografiska eller yrkesmässiga orsaker.
- Det vi behöver är framför allt morot som gör det möjligt för folk att flytta efter jobb.
Inte finns det några garantier för att staten kan skapa jobb åt någon inom någon viss bransch
Som tidigare ordförande för riksdagens framtidsutskott är han övertygad om att vi måste vänja oss vid ett arbetsliv som ser mycket annorlunda ut än i dag.
Forskning tyder på att långa anställningar hos en enda arbetsgivare kommer att vara atypiska i framtiden. Istället måste vi vara beredda på att få inkomster från många olika jobb och byta bransch flera gånger.
- Inte finns det några garantier för att staten kan skapa jobb åt någon person inom en viss bransch. Det måste också finnas en vilja för människor att byta bransch och tänka om när det om det inte finns jobb inom den egna branschen.
Finland behöver en “normal fungerande öppen marknad”
Som tidigare minister och partiledare för SFP upplever Carl Haglund nu näringslivets lobbning från ett annat perspektiv. Framförallt anser han att politikerna borde bli bättre på att beakta den seriösa forskning som utförs vid exempelvis Etla.
Vid ministerierna var man oerhört bra på att beställa rapporter. Sen hamnade de i mapp Ö.
Haglund "förfäras" av sina minnen från regeringen.
- Vid ministerierna var man oerhört bra på att beställa rapporter. Man tillsatte arbetsgrupper med kända företagsledare och man använde sig av forskare som Bengt Holmström, Sixten Korkman och Vesa Vihriälä.
- Man tog emot rapporterna under ceremonier med pressen på plats och sen brukade de direkt hamna i det som man brukar kalla för mapp Ö. Sen beställde man nästa rapport, minns Haglund.
Den som förlorar är i sista hand konsumenten och skattebetalaren.
När jag frågar vilka rapporter han själv skulle vilja plocka fram ur mapp Ö talar Haglund ännu en gång om de förslag som rör sysselsättningen. Men det finns också annat, som att delar av den finländska marknaden fortfarande inte är öppen för fri konkurrens.
Han nämner apoteken men också de kommunala affärsverk som sköter till exempel catering.
- Konkurrensvillkoren är ganska osunda när kommunerna momsfritt kan köpa in ingredienser till cateringbolag som drivs som kommunala affärsverk och konkurrerar på den öppna marknaden med bolag som har helt andra villkor.
- Det finns många fenomen i Finland ännu idag där vi kan se att vi inte har en normal fungerande öppen marknad. Och den som förlorar är i sista hand konsumenten och skattebetalaren.