Kristinestad är Finlands enda Cittaslow-stad, men vad betyder det egentligen och har staden någon nytta av det? Vi gav oss ut på gatorna i Kristinestad och frågade vad ortsbor vet om Cittaslow.
- Det är ju att man ska tycka om närproducerat och njuta av livet och inte stressa och så vidare, säger Jasmin Hietanen.
- Det betyder visst lugn, bekvämlighet och trygghet. Och det har vi ju här, konstaterar i sin tur Elsa Nygård, som flyttade till Kristinestad för 30 år sedan från östra Finland.
Det finns faktiskt ett sjuttiotal kriterier som en Cittaslow-stad ska uppfylla eller sträva till att uppfylla.
Bland annat ska städerna tänka på miljön, genom att minska på utsläpp och ha en återvinning som fungerar. Man ska lyfta fram lokalproducerade varor och värdesätta och ta till vara på kulturarv.
Kort och koncist kan man konstatera att det handlar om livskvalitet.
Har sju år på nacken
Kristinestad fick Cittaslow-statuset 2011 som första och fortfarande enda ort i Finland. Men hur bra har man levt upp till de här kriterierna?
- Från början följde man med det här, men det har inte utvecklats. Det började bra, men..., säger Yngve Karlå.
- Resultatet är det att stadens tjänstemän och politiker inte följer det här. Säkert är det ett bra boende för folk som redan har ett arbete och inkomster och pensionärer som bara får sitta och ha det bra, men för oss andra som borde ha nytta av det här Cittaslow så kommer det inte till godo på något vis, säger i sin tur Tanja Westerholm.
Anna-Kajsa Blomqvist-Liljeblad är ordförande för Cittaslow-rådet i staden och hon medger att Cittaslow-tänket har fallit i glömska.
- Då Cittaslow startade i Kristinestad och vi fick statusen, så var vi väldigt aktiva. Men under de senaste åren har intresset kanske lite dalat, vi har haft ganska tuffa ekonomiska tider och då har det kanske lämnat lite i skymundan.
- Nu är vi gång på nytt och vi har ett väldigt aktivt Cittaslow-råd med aktiva medlemmar och vi har mycket idéer. Tanken är att vi ska rebranda Cittaslow och väcka kännedomen av Cittaslow på nytt.
Målet också att höja invånarantalet
Då staden antogs in i Cittaslow-nätverket jobbade man samtidigt också med stadens strategier fram till 2020. Målet för Kristinestad var att med Cittaslow kunna höja invånarantalet, arbeta för hållbar utveckling, bli ännu mera besöksvänlig och arbeta till förmån för det lokala och skapa mera arbetsplatser.
- Inom turismen har det märkbart ökat, det är tack vare Cittaslow-statusen. Vi har fått mera turister. Då det gäller invånarantalet så har vi tyvärr inte lyckats vända trenden ännu, men det är någonting som vi jobbar med inom staden hela tiden, säger Blomqvist-Liljeblad.
Enligt Blomqvist-Liljeblad är Cittaslow inget nytt utan det sätter egentligen bara ett namn på det som staden redan är. Det som man just nu satsar på är att få de egna invånarna att förstå hur bra grej det är och förstå nyttan av det.
- Inom Cittaslow ska alla vara en ambassadör för sin egen hemstad och det vill vi ju att alla Kristinestadsbor ska vara. Goda ambassadörer som sprider budskapet om att hur bra det är att leva och bo i Kristinestad och förhoppningsvis den vägen få mera folk hit.
Hur bra ambassadörer är då Kristinestadsborna?
- Jag är nog ganska bra. Min släkt brukar hälsa på mig och de trivs här och sprider budskapet vidare. Jag har nog skött min uppgift väldigt bra, säger Elsa Nygård.
- När Cittaslow började, då var vi verkligen det. Vi var engagerade, men det är lite som om det skulle ha planat ut och runnit ut i sanden på något vis, konstaterar Margareta Karlå och får medhåll av sin make Yngve.
- Det var många i början som hånlog åt de här funderingarna. Vi försökte understöda det, men jag håller med Margareta att det har planat ut lite. Engagemanget är inte lika stort nu mera.
- Inte är det invånarna som ska sköta om det. Det är de styrande som ska vara ambassadörer, säger i sin tur Bo Österberg.
Ska man satsa eller inte?
Åsikterna går också isär bland Kristinestadsborna då det gäller om staden ska fortsättningsvis satsa på Cittaslow och marknadsföra det.
- Det tycker jag absolut. Just det här med livskvalitet och lugnet, att vi tar hand om varandra, säger Margareta Karlå.
- Nej, det tycker jag inte. Det har ju egentligen ingen verkan. På logon finns ju också en snigel, så det är kanske inte bästa reklamen, konstaterar Bo Österberg.
- Om man tänkter att man skulle kunna få turister lite längre ifrån med det eftersom vi är enda i Finland som har det statuset, så på det viset skulle det löna sig att föra det framåt, påpekar Jasmin Hietanen.
- Nu har de hållit på i så många år och det tycks inte bli till något. Det är vissa propagandaministrar som går runt och Cittaslow hit och Cittaslow dit, men substansen och innehållet och riktiga resultatet saknas fortfarande, säger Tanja Westerholm.
Blomqvist-Liljeblad vill inte ännu kasta yxan i sjön och anser att Cittaslow är väldigt viktigt för staden.
- Det är nummer ett då det kommer till marknadsföring och branding. Det är det här vi är, livskvalitet.
- Vi är enda staden i Finland som har den här statusen, det gör oss unika. Det säger många som är utifrån och jobbar med marknadsföring och turism att det här är er grej och det här ska ni satsa på.
Cittaslow-vecka i augusti
Blomqvist-Liljeblad ser positivt på framtiden och i Cittaslow-rådet har man diskuterat att hålla en Cittaslow-vecka i staden i augusti med bland annat popup-restauranger, vintasting och skördefest.
- Här vill vi ha med föreningarna och massor med samarbetspartners och lyfta upp vad Cittaslow är och visa det via aktiviteter. Vi har också funderat på att satsa lite mera på sociala medier och köra marknadsföringskampanjer via dem.
- Vi vill också få in Cittaslow-tänket som en naturlig del av stadens förvaltning så att det syns att man har Cittaslow i åtanke då man ger förslag och bereder ärenden.