Under våren klarnar det vilka studentvitsord som räknas för att komma in till olika högskolor år 2020. Snart ska nämligen mer än hälften av de studerande väljas utgående från studentvitsorden.
Meningen är att frångå de arbetsdryga inträdesproven, som kan kräva månader av förberedelser.
Det kommer ju att sätta mera press på studentexamen
Patricia Buchert, gymnasieelev
Reformen berör redan dem som nu går första året i gymnasiet. Aron Koli och Patricia Buchert i Gymnasiet Lärkan i Helsingfors är kritiska till reformen.
- Det kommer ju att sätta mera press på studentexamen. Det är inte en bra sak, om det går dåligt i studenten vet jag inte vad jag ska göra, säger Patricia Buchert.
Hon satsar på fysik, matematik och kemi, men exakt vilket yrke hon riktar in sig på har hon ännu inte bestämt.
Aron Koli funderar på att studera juridik och han har valt kurser som kan vara till nytta. Han tycker att det är problematiskt att de viktiga besluten ska fattas väldigt tidigt.
- Jag tycker inte att man kan förvänta sig att sextonåringar ska vara helt säkra på vad de vill göra i framtiden. Jag tror att det är bättre att hålla det som nu ungefär med inträdesprov som man kan plugga till.
Orättvist med snabb tidtabell
Högskolorna hade hoppats att reformen av högskoleantagningen skulle senareläggas till 2021.
De som redan går första året i gymnasiet har inte samma möjligheter att i ett tidigt skede välja rätt ämnen att satsa på.
- Det är orättvist för dem som redan har börjat gymnasiet. Hoppas att det inte bli alltför orättvist, säger Sari Lindblom.
Jag tycker inte att man kan förvänta sig att sextonåringar ska vara helt säkra på vad de vill göra i framtiden
Aron Koli, gymnasieelev
Lindblom är prorektor vid Helsingfors universitet och har varit med om att ta fram ett nytt poängsystem, som högskolorna ska använda för att göra upp inträdeskraven.
Vilka ämnen som räknas klarnar i maj
Redan nu är det klart att modersmålet kommer att ge höga poäng, både för att där ingår många kurser och för att förmåga att tolka och skriva text anses viktig inom alla studieinriktningar.
De olika utbildningarna kan välja om de går in för att prioritera matematik eller inte. Ett högt studentvitsord i lång matematik kommer alltså inte att automatiskt ge höga poäng.
Ett tidigare förslag till poängsättning gav matematiska kunskaper stor tyngd oberoende av vilka studier det gällde, men det förslaget fick mycket kritik.
De nya poängtabellerna hittar du här.
I maj ska högskolorna ge klara besked om vilka ämnen som beaktas vid antagningen av nya studerande.
Målet är att komma överens om gemensamma inträdeskrav för olika studier, så att kraven är samma oberoende av studieort.
- Det är viktigt med samarbete inom utbildningarna så att alla använder samma poängsystem. Det skulle vara mycket viktigt för de sökande, säger Lindblom.
Fyra, fem eller sex vitsord
Inträdesproven har gett en klar bild av de sökandes kunskaper, men när man övergår till att ta in en stor andel studerande utgående från vitsord är det svårare att skilja mellan sökande.
För de flesta utbildningarna tror Sari Lindblom att det kan räcka med fyra vitsord.
För de mest populära studierna i medicin och juridik betyder det att sannolikt att universiteten kommer att räkna med vitsord i sex olika ämnen.
Annars är risken att det inte blir tillräckligt stora skillnader mellan olika sökande.
Om det bland dem som kommer in med lägst poäng finns många med samma antal poäng kan det leda till att fler än planerat tas in. Eller färre, ifall det gäller utbildning där det av praktiska orsaker inte går att ha mer än ett visst antal studerande.
Också andra vägar till högskolestudier
Också via yrkesskola, öppna universitetet och olika webbkurser ska man kunna komma in på universitet och yrkeshögskolor. Det behövs alltså inte någon studentexamen för att få en högskoleplats.
Meningen är att utveckla de olika alternativa vägarna till högskolestudier.
Välj det som intresserar, det blir sällan riktigt bra med att tänka sig att man taktikerar
Annika Stadius, studiechef vid Arcada
Hur framtidens inträdesprov ska se ut är ännu oklart. Högskolorna har inte hunnit planera dem, eftersom det har varit viktigt att så snabbt som möjligt slå fast inträdeskraven för dem som redan nu går i gymnasiet.
Tanken är att de som deltar i inträdesprov ska få materialet vid provtillfället och att det inte ska behövas långa förberedelser inför provet.
Alla behöver inte toppvitsord
Vid yrkeshögskolorna är förändringen inte så dramatisk, anser Annika Stadius som är studiechef vid Arcada.
Redan nu tas en del studerande in utgående från betyg till företagsekonomi och teknik.
- Inför antagningen 2018 kommer vi att ha fyrtio procent som antas på basis av betyg och sextio procent på basis av urvalsprov.
Stadius påpekar att man inte behöver ha toppbetyg för att få en högskoleplats, ifall man inte satsar på de allra populäraste studierna.
Hon tycker inte heller att man ska satsa alltför mycket på taktik när man väljer gymnasiekurser.
- Välj det som intresserar, det blir sällan riktigt bra med att tänka sig att man taktikerar och tar någonting som man kanske inte är intresserad av. Man ska inte göra det för svårt för sig.