En ingående och skarp debatt om språkbruket i vår svenskspråkiga etermedia i allmänhet och i Yle Vega i synnerhet har pågått en tid i Svenskfinland.
Debatten har hittills förts främst på Hufvudstadsbladets sidor (kräver inloggning) och i sociala medier. Ansvariga Yle-chefer har också svarat på HBL:s sidor.
"Till bilden hör ett språk som alltför ofta är svajigt och fyllt av meningslösa utfyllnadsord". (Insändare i HBL)
Tv- och radiochefen Unni Malmgren skrev den 6 mars i HBL (kräver inloggning) att Svenska Yle beklagar att bolaget gett en felaktig bild av hur man bemöter kritiken och responsen.
Ja, cheferna ställer krav och lyssnar på sändningarna
Tv- och radiochefen Unni Malmgren
Att inga förändringar görs stämmer inte, skriver Malmgren och tillägger att programmen utvecklas kontinuerligt.
Det ska bli extra insatser för svenskan under våren med bland annat individuell handledning och personlig respons.
Vad är det fråga om?
En del lyssnare, läsare och tittare anser att tilltalet i radio, på webben och på tv tidvis är pratigt, att en del redaktörer har sviktande språkkänsla och att de använder felaktiga ord och uttryck.
"Språket i radion har helt tydligt försämrats under årens lopp. Det gäller huvudsakligen uttal, ordföljd, prepositioner". (Kommentar till HBL-artikel gällande språket på Yle)
Flödesradio - i en insändare i HBL även kallad Flumradio - tillåts enligt kritiken vara ett forum för alternativ språkriktighet och manér som skymmer innehållet.
Helt naturligt förekommer de flesta problemen i flödesradio när redaktören ska tala fritt och bara har sig själv att förlita sig på
Språkforskaren Jenny Stenberg-Sirén
Språket i webbartiklar kritiseras också, vanligtvis i form av kommentarer till artiklarna. Då är det oftast ordval, felstavningar och slarv som påpekas.
I en del av de mer kritiska inläggen ställs frågan: Har redaktörerna för lite tid att förbereda sig, är resurserna för små i förhållande till sändningsvolym och programutbud?
"Om de som bestämmer på Yle Vega vill ta lyssnarnas kritik mot flödesradion på allvar måste de kanske fundera på om de ger sina redaktörer den tid, de resurser och det stöd de behöver och är värda att få". (Kolumn i HBL om radiolyssnandet)
En del har undrat över om resurserna är tillräckliga. Vad svarar du på det Johanna Törn-Mangs, chef för medier och utgivning på Svenska Yle?
- Många redaktörer på Svenska Yle arbetar under tidspress, och det är svårt att säga något generellt då det gäller hur mycket tid redaktörerna har att förbereda sig och om de tycker att tiden är tillräcklig. Men det här är en fråga som vi kan ta vidare internt, och diskutera ifall det är många som upplever att de inte hinner förbereda sig.
Frågan är fri! Cheferna lyssnar på dig
Språk är viktigt och extra viktigt är det för en minoritet.
Frågorna är berättigade, det är såväl publiken, språkforskare och Yle-anställda eniga om - det gäller ju skattefinansierad etermedia, den enda vi har i Svenskfinland.
Svenska Yle tar sig an språkfrågan i chattform på Svenska.yle.fi i dag på onsdag klockan 18-19 och i en specialsändning i Vega med början klockan 17.30.
Det går också bra att ringa och tala med tv- och radiochefen Unni Malmgren och chefen för medier och utgivning Johanna Törn-Mangs klockan 17-19 på numret 09-1480 4653.
De antecknar all respons och tar den vidare inom Svenska Yle.
Varför arrangerar Svenska Yle en temakväll om språk i Vega just nu?
- En orsak är att det publicerats insändare i HBL där lyssnare är bekymrade över språket i radion, och ämnet känns därför aktuellt och viktigt. En annan orsak är att vi vill satsa på ett tema som vi vet att intresserar vår publik, och om det är något som engagerar den finlandssvenska publiken år efter år så är det språkfrågor, säger Törn-Mangs som också intervjuats i HBL om språket i Yle Vega.
Många journalister har en passionerad inställning till språket. Många av oss njuter av att fila på formuleringar och att försöka skapa ett varierande och nyansrikt språk
Yles mediechef Johanna Törn-Mangs
Varför förekommer det språkfel i medierna?
- Det handlar ofta om att vi helt enkelt gör misstag, att vi gör fel trots goda intentioner. Jag som jobbat både som skrivande journalist och som radio- och tv-reporter måste nog säga att det är i radio och på tv, och speciellt i direktsändningarna, som det är mest utmanande. Man arbetar ofta under stor tidspress och man har fullt upp med att komma ihåg att föra fram all fakta och alla detaljer i sändningen. Då händer det lätt att ett språkfel slinker igenom.
Det är en överlevnadsstrategi att värna om det svenska språket, engagemanget är viktigt för vårt språk och vår identitet
Yles mediechef Johanna Törn-Mangs
- Jag har jobbat i över 20 år som journalist på Hufvudstadsbladet och på Yle, och varje gång vi skriver en text eller gör program om ämnen som dialekt, nyord, språkriktighet eller uttal, får vi en stor publik och mycket respons. Finlandssvenskar älskar att debattera språkfrågor.
Språkforskare: Vi reagerar på helheter men plockar ut enskilda komponenter
Mediespråksforskaren Jenny Stenberg-Sirén har också deltagit i HBL-debatten genom att påpeka att det är mediernas krävande uppgift att både visa den förändring som sker i språket och ge en modell för de rådande språknormerna.
- Det uppstår nya fenomen så det behövs nya ord och begrepp, vilket är en av mediernas viktigaste uppgifter att handha, säger Stenberg-Sirén till Yle Nyheter.
Det som man själv har lärt sig i skolan är för många det enda rätta
Språkforskaren Jenny Stenberg-Sirén
Enligt Stenberg-Sirén, som nyligen disputerade om språkstandarder i finlandssvensk radio och tv, är ett gott språk en del av Yles uppdrag oberoende av programform, och det är viktigt att publikens respons tas på allvar.
Varför blir en del så provocerade av språket på Svenska Yle?
- Allmänt taget reagerar människor på förändringar i själva språket. Det är ett vanligt fenomen att tycka att det man själv fick lära sig i skolan är det enda rätta, det bästa språket eftersom lärarna är de första normauktoriteterna.
Ordet hen är ett exempel på förändringar i språket som får människor att reagera
Språkforskaren Jenny Stenberg-Sirén
Men enligt Stenberg-Sirén är det inte förändringar i sig som är det stora problemet i den aktuella debatten.
- Nej, protesterna gäller mera det att redaktörer bryter mot gällande språkregler på olika nivåer, mer eller mindre medvetet. Man använder till exempel fel prepositioner, vilket strider mot mångas språkkänsla.
Direktsända program har enligt mediespråksforskaren specialutmaningar eftersom de bygger på en enskild redaktörs språkkänsla och inte kan förhandsgranskas.
- Helt naturligt förekommer de flesta problemen i flödesradio när redaktören ska tala fritt och bara har sig själv att förlita sig på.
Det är fråga om en helhetsupplevelse, det är en protest mot många saker som irriterar en
Språkforskaren Jenny Stenberg-Sirén
Men framför allt är det enligt språkforskaren fråga om en helhetsupplevelse; det är en protest mot många saker.
- Man kanske upplever att programmen har blivit annorlunda, tunnare på något vis, och så är man inte nöjd med musiken på kanalen. Men det är enklare att ta fasta på något enskilt som har börjat irritera en.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte är så att alla kritiserar oss, utan bara en del
Mediechef Johanna Törn-Mangs
Och så bör man enligt Stenberg-Sirén hålla i minnet att det endast är en bråkdel som yttrar sig om språket, de flesta kanske är alldeles nöjda med utbudet.
Det påpekar också mediechefen Johanna Törn-Mangs:
- Det är viktigt att komma ihåg att det inte är så att alla kritiserar oss, utan bara en del. Jag fick senast i dag ett positivt mejl av en nöjd lyssnare. Hon tycker att vi har jättebra programledare och uppskattar att pratet löper smidigt.