Nyligen lediganslog Österbottens polisinrättning hela tio polistjänster, av dem är nio ordinarie platser. Men att rekrytera är svårt, säger biträdande polischefen Bo-Erik Hanses.
Samtidigt var det fler som sökte till den svenskspråkiga polisutbildningen jämfört med den förra ansökningsomgången. Men långt ifrån alla klarade konditionstestet i inträdesprovet.
- Det är ett visst problem med att hitta poliser som kan både finska och svenska och vi behöver dem hit till kusten mellan Karleby och Kristinestad. Tvåspråkigheten är ett problem när polisskolan inte lockar som förr i tiden, säger biträdande polischef Bo-Erik Hanses på Österbottens polisinrättning.
Polisbrist i hela Svenskfinland – inte bara Österbotten
Det hör inte till ovanligheterna att Österbottens polisinrättning har så många tjänster lediga samtidigt. Men det här är inte tjänster som varit lediga en längre tid utan det hela hör till en personalplan som utarbetats i flera år. Nu ska man se till att täcka posterna så att planen uppfylls.
I år har Österbottens polisinrättning 593 årsverken, av dem ska 470 vara poliser.
- Vi har en hel del kvar för att komma upp till 593, säger Hanses.
På polisyrkeshögskolan är man mycket medveten om att Österbotten har brist på tvåspråkiga poliser.
- Det är inte endast Österbotten. Det finns också andra ställen runtom i Svenskfinland och på Åland. Men det är ju ett faktum att det tar tre år innan vi får ut de som vi nu kommer att få in. Det tar sin tid att få en person utbildad, säger Kjell Nylund, ansvarig för den svenskspråkiga utbildningen på polisyrkeshögskolan.
Fler dök upp på inträdesprov
I höstas beslöt man på den svenskspråkiga delen av polisyrkeshögskolan i Tammerfors att skjuta upp utbildningsstarten av svenskspråkiga poliser i januari till augusti. Det för att man bland de knappa 100 sökanden endast fann 12 stycken uppfyllde alla krav.
De 12 väntar nu på att få börja studera i höst. Men först behöver de fler studiekamrater. Därför startade man en ny ansökningsprocess som gick över förväntan.
115 sökte varav 108 kallades på inträdesprov, av dem dök dryga 70 upp på inträdesprovets första del som består av ett konditionstest och en skriftlig essä. I höstas sökte knappt hundra personer, bara 46 dök upp på inträdesprovets del ett.
"Bevisligen hade inte alla förberett sig"
Problemet är inte bara det att inte alla kommer som kallas på inträdesprov. Problemet är inte alla klarar av de fysiska testen.
Enligt Kjell Nylund som leder den svenskspråkiga utbildningen på polisyrkeshögskolan är det ett tecken på att man förberett sig dåligt. Det grundar han på att information om vad som ingår i inträdesprovet finns på polisyrkeshögskolans webbplats.
Av de dryga 70 personerna som dök upp på inträdesprovets första del i början av februari föll ett 20-tal bort efter konditionstestet. Det testet består bland annat av 1500 meter löpning och ett styrke- och koordinationsprov.
- Bevisligen hade inte alla förberett sig eftersom det var flera som inte klarade det. Många fick ner vikten på kroppen men fick inte upp den därifrån. Det var också flera som inte klarade löpningen, säger Nylund.
Det är ändå inte konditionstestet som är det svåraste, säger Nylund.
- Sist och slutligen brukar inte konditionstestet vara där var skon klämmer som mest. Det är nog främst teoretiska delarna, uppsatsen och hur bra de har förberett sig på materialet som de blivit tillskickade.
Del två av inträdesprovet är intervjuer och del tre är en omfattande läkar- och säkerhetsgranskning. Före midsommar ska valen vara gjorda och de som sökt blir underrättade om de får en plats eller inte på polisyrkeshögskolan.
Många fick ner vikten på kroppen men fick inte upp den därifrån. Det var också flera som inte klarade löpningen
Kjell Nylund
Om 1,5 år igen
Nu pustar man ut på den svenskspråkiga enheten på polisyrkeshögskolan när det ser lovande ut inför höstens utbildningsstart. Men samtidigt vet man att den här rumban drar igång igen om 1,5 år då nästa grundkurs ska tillsättas.
Kjell Nylund säger att de börjar ha testat varje knep för att locka sökande.
- Vi har varit väldigt aktiva för att komma ut till allmänheten och ungdomarna. Vi försöker få fram informationen och det har vi delvis lyckats med eftersom vi hade fler sökanden nu än vad vi hade i höstas.