En färsk rapport från Åbo Akademi visar att två tredjedelar av fartyg i finländska farvatten står stilla 40 procent av sin livstid i väntan på lastning. Professor Kim Wikström säger att problemen är många.
Wikström, professor i produktionsekonomi, tycker att det är ett nationalekonomiskt misstag att hamnarna sköts företagsekonomiskt dåligt.
- Den största delen av hamnverksamheten är inte särskilt lönsam. Inkomsterna räcker inte till mer än att driva verksamheten, det blir till exempel inte just alls några pengar kvar till investeringar, dundrar Wikström.
Det första problemet är att en så stor del fartyg står stilla en så lång tid av sin användningstid. Det andra oroväckande problemet som dyker upp i ÅA:s forskningsrapport är att fartygen seglar från och till Finland med alldeles för liten last.
Forskningsmaterial som samlats in över två år avslöjar att handelsflottans användningsgrad i medeltal är 35 procent.
- På grund av de här faktorerna är hamnarnas verksamhet ineffektiv. Allt detta påverkar också hela logistikkedjan, från transportkostnader till stuvarverksamhet, säger Wikström som tycker att varningsklockor borde börja ringa i branschen.
Av Finlands export sker 90 procent sjövägen. För importen är motsvarande siffra 70 procent. Därför är det inte helt irrelevant i hurudant skick hamnarna är. De senaste åren har hamnarnas omsättning legat runt 1,3 miljarder euro, och branschen sysselsätter ungefär 6 600 personer.
Tre skift hjälper effektiviteten men lockar inte
En orsak till varför fartyg tillbringar mer tid i hamnarna än nödvändigt är att där oftast inte händer någonting nattetid. Det beror i sin tur på kollektivavtal.
- Nattarbete lönar sig i de flesta fallen inte, konstaterar specialforskaren Tapio Karvonen på Åbo universitet.
I hamnarna arbetar man oftast bara på dagen, då hamnarbetarnas lönenivå är 40 procent högre än i andra logistik- eller terminalyrken. Treskiftesjobb skulle ändå öka effektiviteten.
- Den största faktorn som skulle minska på fartygens hamntid skulle vara att lastning och lossning skulle ske dygnet runt, säger Karvonen.
Fusioner en väg
Det finns 52 hamnar i Finland som utövar export och import. Den största delen av hamnarna styrs av kommunala aktiebolag.
De kommunala hamnarnas verksamhet är den som borde utvecklas, enligt Kim Wikström. Botemedlet mot ineffektiviteten är privatisering och fusionering, säger han. Modell kan tas från utlandet.
- Pionjärer i det här är till exempel Spanien och Australien, där effektiviteten har ökats genom nya ägandesystem, säger Wikström.
Nådendal och Åbo skulle vara extremt intressant eftersom man då även kunde hitta ett nytt, fysiskt ställe för den hamnen.
Kim Wikström
Där har hamnarnas ägande övergått till redarna och andra enskilda aktörer. Målsättningen ska vara att få ägare med vilja och resurser att investera i hamnarna på ett sätt som gynnar hela logistikkedjan.
Vasa, Kymmenedalen föregångare
Hittills har endast två fusioner, det vill säga där två eller flera hamnar gått ihop till ett bolag, genomförts i Finland.
Kotka och Fredrikshamns hamnar fusionerades redan 2011, medan en internationell fusion skedde för tre år sedan över Kvarken då Vasa och Umeå bildade Kvarken Ports.
Till exempel räknas Helsingfors hamnbolag Helsingin Satamats majoritetsägande av Lovisa hamn inte som en fusion, utan där är det fråga om ett dotterbolag.
Kim Wikström säger att det finns vissa hamnar som naturligt kunde fusioneras och därmed effektiveras. På västkusten ser han att speciellt Åbos och Nådendals hamnar kunde fusioneras, och att Raumo hamn kunde kopplas till antingen Nystad eller Björneborg.
- Det är ju såklart fast i hur öppna de nuvarande ägarna är till ett nytt ägandesystem. Nådendal och Åbo skulle vara extremt intressant eftersom man då även kunde hitta ett nytt, fysiskt ställe för den hamnen.
Hamnarna ger kritik
Vd Hannu Asumalahti i Raumo hamn säger att vinsten efter investeringar ligger på bara några procent, och han tror därför inte att privata pengar kommer att strömma in i det finländska hamnväsendet i det här skedet.
I Nådendal säger hamnchefen Yrjö Vainiala att han inte förstår Åbo Akademis prat om att verksamheten behöver effektiveras.
Vi har en effektivitet som är alldeles i toppklass, i världsklass.
Yrjö Vainiala, hamnchef i Nådendal
- Vi har en effektivitet som är alldeles i toppklass, i världsklass. Jag ser ingen vits i privatisering, säger Vainiala.
Målet kanske inte behöver vara stor vinst, säger Åbo universitets Tapio Karvonen. Han menar att det viktigaste uppdraget för de flesta förblir att erbjuda regionens företag en port till utlandet.
- Jag tycker inte det är så svartvitt, att privat ägande skulle effektivera verksamheten, säger Karvonen, som också själv varit med och skriva en rapport som behandlar bland annat hamnarnas ägandesystem.
Kommunerna visar sig inte alltid vara så ivriga på att släppa taget om sina hamnbolag, visar den rapporten.
- Effektiviteten har redan ökats genom att hamnbolagen står utanför den kommunala byråkratin, säger Karvonen.