Både örnar och vindkraftverk är aktuella samtalsämnen - speciellt i skärgården. Många skärgårdsbor har säkerligen noterat den ökade närvaron av havsörnar, men den klassas fortfarande av fågeldirektivet som hotad.
Antalet ungar i Finland förra året var över 450 jämfört med knappt 150 år 2000 enligt statistik från WWF.
I dag, fredag, presenterar den brasilianske doktoranden Fabio Balotari Chiebao vid Åbo universitet sin avhandling om hur vindkraftverk påverkar havsörnen.
I en del av hans forskning använde man sig av specifika platser längs med kusten av Finland och jämförde häckningsframgången med avståndet till vindmöllorna.
– Vi undersökte vindkraftverk som hade örnbon inom en 9 kilometers radie. Ju närmare vindmöllorna var örnarna, desto sämre var häckningsframgången.
Orsaken varför Chiebao valde att studera situationen just i Finland, är för att man fortfarande bara har utnyttjat en blygsam mängd av sin potentiella vindkraftskapacitet. Därför finns här ännu mycket man kan göra när man planerar kommande vindkraftsparker.
Örnar har erkänt god syn - så varför krockar de då?
– Inget i naturen liknar en vindturbin. Eftersom örnar nästan alltid dör av krocken så får de aldrig chansen att lära sig att akta sig för de roterande bladen.
Många av skärgårdsborna är i dag mer bekymrade över ejdrarnas framtid snarare än örnens. Många beskyller örnen för den minskade ejderpopulationen och Chiebao är medveten om den problematiken.
Han har själv inte forskat i ämnet men säger att mycket tyder på att örnen inte ensam kan stå för den radikala minskningen av ejderpopulationen.
Forskningen har dock visat att deras hastiga försvinnande, möjligen en minskning på över 90 procent, beror till stor del på det stora antalet örnar. Den invasiva arten mårdhund är också en del av problemet.
Forskningen borde fortsätta
För att man ska kunna ha någon praktisk nytta av hans forskning så borde man enligt honom forska vidare.
Bland annat skulle han gärna se att man systematiskt och över en lång tid inventerar kraftverken så att man får in siffror på hur många örnar de dödar. Med denna data skulle man kunna ge mer noggranna anvisningar till ingenjörer och utvecklare av vindkraftsparker.
Det man ändå kan säga redan nu är att man borde undvika att bygga vindkraftverken på de områden som man vet att örnarna rör sig på.
– Örnarna rör sig inte helt slumpmässigt över hela kusten utan vissa områden är viktigare än andra.
– I Norge har man till exempel byggt en vindkraftpark på en ö som var mycket viktig för örnarna. Att nu i efterhand försöka åtgärda problemet är väldigt svårt, säger Chiebao.
Forskningen i Norge har påvisat att örnarna inte anpassar sig till kraftverken eftersom antalet döda örnar är lika stort nu som då när man byggde kraftverken.
Enligt Fabio Chiebaos borde avståndet till den närmaste vindturbinen vara mer än WWF:s för tillfället rekommenderade 2 km eftersom man vet att örnarnas jaktområde vanligtvis sträcker sig så långt som 10 km från boet.
Artikeln ändrades 16.3.2018 kl 11.37, ordet överlevnadsgrad ersattes med häckningsframgång.
Artikeln ändrades 16.3.2018 kl 21.27, frasen: Forskningen har ännu mycket att reda ut gällande deras märkliga försvinnande, möjligen en minskning på över 90 procent.
Ändrades till: Forskningen har dock visat att deras hastiga försvinnande, möjligen en minskning på över 90 procent, beror till stor del på det stora antalet örnar. Den invasiva arten mårdhund är också en del av problemet.