Det kan vara helt avgörande att det finns en defibrillator i närheten då någon får hjärtstillestånd. Det fick man erfara vid yrkesskolan Optima i Jakobstad i februari då en elev plötsligt sjönk ihop på gymnastiklektionen.
Eleverna hade spelat futsal och i slutet av lektionen kollapsade 17-åringen. Gymnastikläraren John Forslund är också akutvårdare och han var snabbt framme hos eleven.
- Första tanken är det som man har varit med om några gånger. Alltså att pulsen rusar iväg och den studerande svimmar. Jag försöker väcka honom och ser att han andas.
Ryter åt eleverna att hämta defibrillatorn
Men 10-20 sekunder senare märker Forslund att eleven inte längre andas och håller på att bli blå.
- Då ryter jag åt övriga studerande att hämta defibrillatorn som finns ungefär 20 meter bort, utanför gymnastiksalen.
Forslund ger beröm åt de studerande som gör precis som han ber under hela situationen. Han knäpper på defibrillatorn och gör som apparaten säger.
- Bröstkorgen ryckte till och jag såg på skärmen att hjärtat kom i gång som det ska.
Lekmäns insats avgörande
17-åringen fördes till centralsjukhuset i Karleby. Där känner förstavårdschef Oskar Hagström till fallet och han säger att John Forslund gjorde ett utmärkt jobb.
- Varje sekund och minut är viktig. Chansen för överlevnad ökar alldeles markant när man använder defibrillator, säger Hagström.
Ventrikelflimmer som förekommer i samband med hjärtstillestånd kan man nämligen inte få slut på utan en defibrillator. Den behövs för att starta om hjärtat och ge en normal rytm.
Lekmäns insats är otroligt värdefull enligt Hagström.
- Vi kan ha ett otroligt fint akutvårdssystem och otroligt bra vård på sjukhusen. Men vi kommer aldrig dit om vi inte har den första biten där vi behöver lekmän. Det som händer innan ambulansen kommer är ofta helt avgörande, säger Hagström.
En läkare från centralsjukhuset tog senare kontakt med John Forslund. Han ville bland annat berömma Optima för att man har en defibrillator.
- Läkaren sa att den defibrillatorn verkligen räddade den studerandes liv, säger Forslund.
50 hjärtstartare i Österbotten
Enligt Oskar Hagström är det i dag ganska ovanligt att en patient får hjälp med defibrillator innan ambulansen kommer. Defibrillatorerna blir fler, men i dag är de ännu rätt få.
- Vi borde komma till ett läge där alla arbetsgivare, både företag och offentliga sektorn skulle tycka att både personal och kunder är så viktiga att man mer eller mindre inte täcks vara utan defibrillator.
Webbplatsen defi.fi har listat var det finns defibrillatorer i Finland.
Listan är inte heltäckande, men enligt den finns åtminstone 50 defibrillatorer i svenska Österbotten utöver de som förstås finns på sjukhus och hälsocentraler.
I Vasa finns omkring 30 hjärtstartare. De finns till exempel i köpcentrum, i hamnen, på apotek, universitet, Scandic Hotel, Wärtsilä, Vacon och K-market i Sundom.
Bara två defibrillatorer i Syd-Österbotten
I Korsholm finns defibrillatorer vid Mapromec och Stormossen.
I Vörå finns en i kommungården, i Jakobstad finns sju defibrillatorer bland annat på JNT, församlingscentret, Walki och Andelsbanken.
I Kronoby har flygfältet en hjärtstartare. I Karleby finns de bland annat vid Prisma, simhallen, Motonet och Best-Hall i Kelviå.
Söder om Vasa finns enligt sidan bara två defibrillatorer, en vid Dermoshop i Korsnäs och en vid Kone-Ketonen i Kristinestad.
Omöjligt göra fel
Finns det tillgång till defibrillator ska man alltid använda den säger Hagström.
- Man behöver inte själv veta hur man ska gå tillväga. Defibrillatorn vet själv när den ska användas, och den berättar hur du ska göra.
Defibrillatorn känner av hjärtrytmen och den kommer inte att ge några elstötar om rytmen är normal.
- Man brukar säga att det enda sättet man kan få någon skada till stånd med defibrillator är om man tar apparaten och slår personen i huvudet med den. Det gör man förstås inte, men det talar om att det går alltså inte att ta livet av nån med maskinen.
Det finns en eller max två knappar på defibrillatorn.
- Det är den en av de enklaste apparaterna vi använder i vardagen.
Folk vågar oftare hjälpa
Vanlig hjärt- och lungräddning (HLR) är också viktigt, enligt Hagström. Och det blir allt vanligare. Numera ges HLR av en lekman i åtminstone två av tre fall innan ambulansen kommer.
- Vi ser en bra trend. Tidigare gällde det för ungefär ett av tre fall.
Ökningen kan dels bero på att fler och fler går kurser i första hjälpen, men också på att folk vågar göra HLR mer än tidigare.
- Vi kanske ser en förändring att tröskeln för att våga hjälpa sänks. Det är otroligt fint.
Börja med att ruska om personen
Om man ser någon som sjunkit ihop så ska man för det första inte börja ta bilder eller bara gå förbi, uppmanar Hagström. Man kan ruska personen och försöka få kontakt. Om det inte går så ringer man nödcentralen.
- Ju fortare man ringer desto snabbare får man hjälp. Och när man ringer 112 får man också råd, de hjälper att till exempel komma ihåg att kolla andningen.
Kostar kring 2 000 euro
Det är bara vid normal andning som man inte ska börja återupplivning, enligt Hagström.
- Andningen behöver alltså inte vara helt borta för att man ska påbörja HLR.
En defibrillator kostar i dag kring 2000 euro. De första hjärtstartarna för lekmän kom till Finland för ungefär 20 år sen då försvarsmakten skaffade sina första defibrillatorer.