Det är inte ovanligt att idrottare, speciellt under junioråren, tävlar i flera grenar. Men då det handlar om två teknikgrenar som kräver mycket träning redan i unga år, och en av dem dessutom är en lagsport där varje kugge är oerhört viktig för helheten, måste alla inblandade vara med på noterna.
– Det där är en jättesvår fråga och jag vet inte vad jag ska svara, säger 15-åriga Karoliina Kortesoja då hon får frågan om hon betraktar konståkning eller cheerleading som sin huvudgren.
– Båda grenarna ligger lika nära hjärtat och de är precis lika viktiga för mig. De är underbara på olika sätt och jag skulle verkligen inte vilja vara utan någondera i mitt liv.
Ishallen ett andra hem i nästan tio år
Under en onsdagseftermiddag i mitten av mars gör Sportmagasinet ett nedslag i Karoliina Kortesojas vardag. En vardag som från hennes sida kräver disciplin och ett stort engagemang på två arenor.
Efter skolan har Karoliina konståkningsträning i Träskända ishall. Den här dagen åker hon sitt friprogram till musik eftersom hon ska tävla på veckoslutet. Efter det tränar hon dubbelaxel och trippelögel.
Videoklippet från träningen visar att hon upprepar dubbelaxel sexton gånger. I fem av försöken faller hon, inte illa, men om hon har blåmärken från förr gör det säkert ont.
I tre dubbelaxlar får hon till hyfsade landningar, men hoppen är underroterade. Arbetet fortsätter, för Karoliina skulle gärna tävla på FM-nivå och för det behöver man dubbelaxel.
Kvällarna tillbringas i cheerleadingklubbens träningssal
Efter träningen tar det tio minuter för henne att byta om. Utanför ishallen väntar Karoliinas föräldrar som ska skjutsa henne till Klondyke-huset i Kervo. Resan tar femton minuter och Karoliina är framme i cheerleadingklubbens träningssal fem minuter innan lagets träning börjar. Träningen pågår i två och en halv timme.
Konståkare har hon varit sedan hon var sex år gammal, cheerleader sedan hon var tio. I konståkning tävlar hon i den nationella juniorklassen, i cheerleading var hon med om att vinna junior-VM-silver i Orlando i USA i fjol.
Välvillig inställning i klubbarna a och o
Spirit Shakin’ Cheerleaders med bas i Kervo har totalt 21 cheerleadinglag i åldersklasser från fyraåringar till vuxna. Blizzard, som vann junior-VM-silvret i flickornas elitklass, består av flickor i åldern 12–15 år.
Tränaren Tytti Tamminen, som också är träningschef i föreningen, har inget emot att en handfull flickor i laget också tävlar i andra grenar, tvärtom.
– Vi har velat förhålla oss positiva till andra hobbyer, även om de också kräver sin tid. Visserligen stöder till exempel konståkning och ridning cheerleadingen och tvärtom, men oberoende av vad man håller på med stöder det idrottarnas utveckling, både vad gäller motoriska och allmänna idrottsfärdigheter.
Varje lagmedlem viktig för helheten
I Blizzard ingår 32 flickor, av vilka 24 är med i tävlingsprogrammet. Lagmedlemmarna är indelade i sex grupper på fyra, där var och en har en specifik roll i stunterna. Toppen är den som lyfts eller kastas, två baser lyfter varsin fot och en bakperson håller i toppens vader.
– Cheerleading är en gren där varje lagmedlem har en egen, viktig roll och det märks genast då någon är borta, berättar Tytti Tamminen.
– Det är ändå viktigt att vardagen ska flyta på så bra som möjligt för de ungdomar som också håller på med en annan gren. De ska inte behöva känna stress över att de inte alltid kan vara på plats eller för att de försenar sig då och då. Behöver vi flexa på träningarna, så gör vi det.
Medan Karoliina Kortesoja ändå till viss del själv kan bestämma över sin konståkning, har hennes lagkamrat i Blizzard, 14-åriga Helmi Riiheläinen ett stort ansvar också på annat håll.
Ryttare och cheerleader
Helmis andra gren är ridning, där hon tränar och tävlar med en hyresponny. Ponnyn finns i ett stall i Tusby, där Helmi gärna håller till också på sina lediga dagar. Men ibland går tidtabellerna bara inte ihop.
– Jag tycker att jag lyckats sköta mina uppdrag bra på båda fronterna, säger Helmi, vars dröm är att någon gång i framtiden få tävla i Helsinki Horse Show.
– Ägaren till min hyresponny respekterar att jag håller på med en annan gren och vi har kommit överens om att jag kan vara borta från stallet till exempel då vi har läger.
Laget och samhörigheten i centrum
I VM tävlar juniorlagen i sex kategorier, seniorerna i nio. Inför årets VM, som går i Orlando i slutet av april, är Blizzards mål att vinna guld, men tävlingsframgång är inte allt.
– Jag vill utvecklas som cheerleader och hoppas få representera Finland i VM många gånger till, säger Helmi, som liksom Karoliina var med i fjolårets silverlag.
– Visst är framgång viktigt, men i cheerleadingen är det viktigaste för mig att vara en del i ett härligt lag och att jag får hålla på med något som jag älskar, säger Karoliina.
Till VM utan press
För cheerleadinglagen är säsongens kanske viktigaste tävling trots allt FM. Årets upplaga avgjordes redan i december.
– Inom laget har vi talat om det att vi inte har något att förlora i VM. Däremot har man mycket att förlora i FM, då bara segraren får representera Finland i de stora mästerskapen, konstaterar tränaren Tamminen.
Sedan FM har en del av laget dessutom bytts ut, då några av de aktiva blivit för gamla för juniorklassen och nya tolvåringar kommit in. Då kommer VM om en månad ganska fort. I månadsskiftet juni-juli väntar sedan EM på hemmaplan i Helsingfors.
Sportmagasinet gör ett nedslag i cheerleadingvärlden onsdag 21.3 klockan 19.00 i Yle Fem och Arenan.