Oron över hur det ska gå för landskapens egna social- och hälsovårdstjänster har fått fyra landskap i norr att slå sina kloka huvuden ihop.
Synbarligen litar man i norr inte på de privata vårdbolagens vilja att erbjuda tjänster i landets glesbefolkade norra och östra delar.
Resultatet av tankearbetet är en vårdkedja som ska sträcka sig från norra Lappland till finskspråkiga Mellersta Österbotten. Förenklat: från Utsjoki till Karleby.
Enligt riksdagsledamoten Markus Lohi (C), en av initiativtagarna, är målet att trygga landskapets egen tjänsteproduktion då valfriheten blir verklighet.
Samtidigt vill man värna om den bästa möjliga kundupplevelsen för invånarna i de medverkande landskapen.
Att politikerna börjat tala om kunder, servicekedjor och varumärken är ingen slump: om landskapen vill värna om den egna produktionen måste man lyssna på klienterna mer än tidigare.
Frågan är vilka trumfkort landskapen har i förhållande till de privata vårdbolagen?
Enligt centerledamoten Lohi ligger landskapens styrka i ett fördjupat samarbete och en bredare ansvarsfördelning. Tillsammans kan landskapen erbjuda sina kunder ett nätverk av tjänster som sträcker sig över halva Finland.
Samtidigt hoppas man på synergier i fråga om it-lösningar och marknadsföring.
För den som följt med turerna kring vårdreformen kan landskapens planer framstå som förbryllande: utgår inte hela reformen från att kunden väljer mellan en privat eller en offentlig tjänsteproducent?
Inte en kedja av producenter som sträcker sig över halva Finland, som föreslås nu.
Ett samtal till Social- och hälsovårdsministeriet ger vid handen att landskapen faktiskt har rätt att ordna vården i samarbete med varandra.
Principen gäller också för de privata vårdbolagen, av vilka de största redan har verksamhet runtom i landet.
Utvecklingen i norr kan speglas mot planerna på ett vårdkonsortium i Svenskfinland. Också här handlar diskussionen om att föregå hellre än att föregås.
Korrigering: Kokkola ändrades till Karleby.