Om ryggen är i dåligt skick får benen lida. Det gäller för människor såväl som för hästar, säger Minna Malmström på Waahteran tila. I december installerade hon en vattenlöpmatta för hästar som rehabiliteras.
Rehabilitering genom olika vattenterapifomer har blivit allt vanligare. För hästar som för människor.
På Waahteran tila i Illby i Borgå får patienterna rehabilitering med splitternya behandlingsformer. I december skaffade stallets ägare, travtränaren Minna Malmström, en vattenlöpmatta för hästar.
Efterfrågan på spaverksamhet för hästar växer. I Österbotten öppnade ett hästspa för åtta år sedan, och under de senaste åren har behandlingsformerna brett ut sig i olika delar av landet.
På Waahteran tila kan hästar komma på spa en gång, flera gånger eller under en hel månads tid. Lite som helpension på ett spahotell.
Snö är alternativet
Det är dags för travhästen Quashquais rehabiliteringssession. Han är en 10-årig travhäst med rak rygg.
Ända sedan december har han fått behandling för problem med ryggsenor - något som är ganska vanligt för en hårt arbetande travhäst.
En bastudryck hör väl till
Passet börjar med att hästen putsas från hov till svans. En sele fästs på ryggen, och i selen fästs en påse som fångar upp eventuell spillning så den inte hamnar i bassängen.
Så leder Malmström hästen till en spilta, där han sätts fast. Spiltan är smal så att hästen inte ska kunna röra sig i sidled.
När Malmstöm trycker på en knapp börjar bassängen fyllas med vatten. Strax börjar gummiunderlaget rulla, och Quashquai får kämpa med att traska framåt.
Vattenytan stiger till 40 centimeter. Redan 10-20 centimeter är tillräckligt för att skapa motstånd och skifta hästens vikt. Men Quashquai, som är en van spabesökare, har stegvis fått promenera i allt djupare vatten.
– När hästen rör sig i vatten är det lättare att se fel i rörelsemönstret.
Tanken med vattenlöpningen, eller promenaden, är att bygga upp ryggmuskulaturen. Belastningen blir skonsammare för lederna och den kan styras genom att justera löpmattan så att hästen går som i uppförsbacke.
– Alternativet är att gå i snödrivan. Men då har hästen lättare att gå i sidled, vilket inverkar på belastningen. Och det går ju inte att trampa på stället, för då packas ju snön ihop.
Quashquai, som har flat rygg och problem med en del senor, får rehabilitering fem gånger i veckan. Han får gå 40 minuters promenader på bandet.
Ångbastu i tjugo minuter
Efter vattengymnastiken leds Quashquai med våta ben några meter in i stallet. Där väntar bastun med infraröda värmelampor.
Lamporna finns i huvudhöjd. De värmer hästens rygg, medan de av vattengymnastiken våta benen står i en svalare temperatur.
– Så ska det vara. Det är bra för lederna.
Ibland, om den bastande hästen har tur, är hästmassören också på plats. I dag får Quashquai nöja sig med ångbad. Malmström fäster en andningsapparat om mulen.
Andingsapparaten fungerar med saltlösning. Då hästen andas in i den produceras ånga. Det här är bra för hästens lungor.
– Så här om våren lider också hästar av damm och pollen. En del hästar är pollenallergiker.
Finlands första året-runt-simbassäng är drömmen
– Efter ungefär tio gånger började jag märka en skillnad hos honom. Han är på bättre humör och mindre aggressiv vid körvagnen.
Som avslutning på rehabiliteringspasset får hästen en tiolitershink melassvatten med elektrolyter i.
– En bastudryck hör väl till, säger Malmström och klappar om Quashquai.
I framtiden drömmer Malmström om att ha en simbassäng, där hästar kan simma året runt. En sådan finns ännu inte i Finland.
- Säsongen för att simma i sjön är väldigt kort i vårt land. Om bara ekonomin räcker till skulle jag vilja ha en simbassäng.
Malmström har ett tiotal egna hästar på gården och inhyser för tillfället några gäster.
– Man får nog jobba hårt.
Jag frågar om Malmström får konkurrerande travhästar till behandling. Eftersom behandlingshemmen inte är många händer det faktiskt, men Malmström ser positivt på framgångarna efter rehabiliteringen.
– Om de klarar sig bra är det jag som får vara stolt över bra vård.