Vi hade en känsla av att någon kastade en brinnande tändsticka i buskarna, som sedan fattade eld. Den tanken ligger överst för THL:s överdirektör Marina Erhola, som i dag trädde fram inför en samlad journalistkår efter att i går ha backat ut ur intervju. Orsak: Ett stort ståhej i sociala medier kring finländarnas "prislappar" och i vilka register våra personuppgifter sparas i samband med vårdreformen.
- Vi försöker skapa ett rättvist ersättningssystem, säger Marina Erhola, och undvika att någon tjänsteproducent "skummar grädden" eller väljer de mest lukrativa patienterna, beroende på hur de definieras.
Det var en bred tjänstemannakår som trädde fram inför en samlad journalistkår för att dela med sig av bakgrundsinformation om de senaste svängarna i vårdreformen - hur medborgarnas vårdbehov ska definieras och hur uppgifterna samlas in, samt vem som har tillgång till dem.
Social- och hälsovårdsministeriets överdirektör Kirsi Varhila ledde truppen och Institutet för hälsa och välfärd, THL:s överdirektör Marina Erhola kompade henne.
Många experter från datasäkerhetssidan deltog som sakkunniga i publiken.
Det är THL som har i uppdrag att uppskatta en slags tyngdkoefficient (painokerroin) för medborgarna, i debatten har det här blivit "prislapp".
Vi uppdelas grovt enligt kön, ålder och diagnos via rätt till medicinersättningar. De definitionerna ger oss ett pris, inte på individnivå utan enligt den grupp som har samma hälsoproblem som vi.
Kalla det prislapp - fast myndigheterna talar hellre om koefficienter.
Kvinnor har högre koefficienter överlag, kanske för att de allmänt anses ha lägre tröskel för att söka vård. I tabellen nedan ser vi olika exempel på hur myndigheterna tänker.
Exemplet man i dag lyfte fram handlade om en dam, 68 år med diabetes. Enligt ålder, kön och diagnos uträknas hennes koefficient så här: (0,227+0,639+1,076=1,941) Summan är 194 euro.
Det här är alltså en formel, ett försök att bygga upp en modell för hur landskapen skulle ersätta vårdcentralerna för vården av deras kunder. Kalla det prislapp eller koefficient.
- Vårt mål är att skydda de svagaste, läs dyraste kunderna, säger THL:s Marina Erhola, så att de inte blir oattraktiva att vårda.
Ersättningarna kanaliseras via Folkpensionsanstalten, som räknar ut gruppernas värde eller kapitationsersättning enligt THL:s utarbetade modell.
FPA betalar också ut ersättningarna till tjänsteproducenterna, när det klarnat vilka deras patienter är.
Systemet är inte enkelt och det väcker otaliga frågor. Alla tjänstemän som uttalade sig i dag sade att mycket av arbetet är på hälft och många frågor kan de inte alls svara på ännu.
En färdig ersättningsmodell borde finnas till hands vid årets slut.
Vi balanserar ständigt mellan hur mycket vi kan använda medborgarnas uppgifter
Överdirektören vid THL, Marina Erhola, säger att myndigheterna går en ömtålig balansgång mellan tillgången till människors personuppgifter och datasekretess.
- Det finns sträng lagstiftning att beakta här gällande hur vi får använda uppgifterna i beslutsfattandet och vi balanserar ständigt.
Hon betonar att Finland är ett föregångarland när det gäller att samla information om sina invånare.
- Vi vet också att många är bekymrade över hela debatten kring vårdreformen och vi vill genom den här diskussionen lugna ner medborgarna.
Inget hemlighetsmakeri
Erhola förnekar att frågan om ersättningar och koefficienter har beretts i tystnad.
- Vem som helst kan gå in och beräkna sin egen koefficient i dag. Det här kan man göra om man vill. Det är ingen hemlighet. Alla kanske inte vill göra det - eller sedan vill de inte veta.
Statikcentralen sade i går att THL:s insamling av personinformation inte nödvändigtvis är helt lagligt - hur kommenterar du det?
- Vi har inte hunnit prata igenom de här frågorna i tillräcklig utsträckning på grund av det här akuta läget. Det är klart att THL följer gällande lag. Vi har länge väntat på tillstånd att få tillgång till de här uppgifterna. Vi är noga med gällande lagstiftning.
Nya register kan nog uppstå
Hon säger också att THL nu jobbar hårt med att återställa medborgarnas förtroende. Institutet försöker i realtid informera medborgarna om hur vårdreformens snårigaste frågor avancerar.
- Vi förstår nog medborgarnas oro över läget med patientdata, säger Erhola.
Facebook-läckan spelar också in, bedömer hon, folk är räddare nu för att deras uppgifter ska läcka ut i offentligheten.
Hur kan ni som myndighet försäkra er om att nya register inte föds i och med vårdreformen?
- Nya register kan födas, säger hon, men om de gör det så följer vi rådande lagstiftning.
Om FPA behöver skapa ett nytt register med tanke på ersättningarna till landskapen är ännu en öppen fråga
Erhola säger också att debatten visar att folk är bekymrade över de omfattande persondata, som THL får tillgång till i och med ersättningsmodellen.
THL samlar uppgifter om folks användning av vårdtjänster och deras profiler.
- Vi skapar inget nytt register, efter att forskningsprojektet avslutats så förstörs uppgifterna. Det är etiskt rätt. Hur FPA kommer att göra i fortsättningen med verkställandet av ersättningarna till landskapen, det återstår att se.
- Om FPA behöver skapa ett nytt register med tanke på ersättningarna till landskapen är ännu öppet.
Det här är en fråga om rättvisa
överdirektör Kirsi Varhila vid Social- och hälsovårdsministeriet
Överdirektör Kirsi Varhila vid Social- och hälsovårdsministeriet säger för sin del att ersättningssystemet behövs för att leverantörerna av vårdtjänsterna skulle få en rättvis mängd pengar för att kunna erbjuda tjänsterna.
- Också de som behöver mycket vårdtjänster bör få dem, säger hon.
I framtiden kommer det här att tryggas med att öka antalet kriterier för hur folk klassificeras. Nu gäller kön, ålder och medicinersättningar - senare kan paletten bli större.
- De olika patientgrupperna eller -segmenten får olika koefficienter och de är sedan utslagsgivande för kapiteringsersättningarna.
Är kriterierna tillräckligt exakta?
- Vi börjar ju i grovaste ändan. Vi har ändå en del erfarenheter redan, till exempel från Esbo och Uleåborg.
- När det handlar om stora människogrupper så finns det ju variationer inom grupperna. Helheten har ändå visat sig utfalla väl.
Skapar ni nya register nu?
- Nej, det gör vi inte, utan vi använder oss av uppgifter i existerande register. Gällande FPA så är framtida praxis ännu oklar.
- Om det uppstår behov av nya register via FPA så har anstalten nog tillräcklig expertis för att sköta detta.
Vem får då veta om våra sjukdomar i dag?
- Du själv får veta om dem - och de som sköter om dig. Det här är noga stadgat i lag.
Får tjänsteproducenten veta om min "prislapp"?
- Tjänsteproducenten får veta vilka typers klienter de har och vilken koefficient (eller prislapp) de har. Individuella uppgifter om sina klienter har de inte, de vet bara vilken kategori de tillhör.
Får patienten själv veta hur mycket hen kostar?
- Nej, eftersom vi inte gör upp individuella prislappar.
Hur mycket handlar det nu om tjänsteleverantörens fördel - och hur mycket om patientens?
- Vi har nog patientens bästa i åtanke. Patienten kan fritt använda sin valfrihet och tryggt veta att han varken vårdas för lite eller för mycket utan får tillgång till rätt vårdtjänster vid rätt tidpunkt.
Debatten visar att vårdreformen bekymrar medborgarna
Hela ståhejet kring THL:s insamling av personuppgifter, som även omsorgsminister Annika Saarikko (C) kommenterat, visar enligt THL:s Erhola att medborgarna är bekymrade över vårdreformen som helhet.
- Vi tolkar det också så att medborgarna är aktiva i de här frågorna och vill visa att de är intresserade av hur våra samhällssystem utvecklas.