Istid - något vi associerar till färgen vit. Enligt en ny svensk forskning kan ytan av inlandsisen faktiskt ha varit täckt av grönska.
Man har länge förutsatt att inlandsisen som låg som ett täcke över norra Europa hade en vit yta av is, som reflekterade soljuset och gjorde det svårt för växtlighet att få fäste.
Dock har forskarna haft svårigheter med att förstå vissa saker. Växtarter som spred sig från sydligare breddgrader verkar ha kommit till norden för snabbt efter att isen smälte.
Detta mysterium ser ut att få en förklaring.
- En förklaring kunde vara att växterna redan fanns på plats eftersom de växte uppe på isen, säger Rolf Zale, universitetslektor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Växtrester i jordavlagringar
Zale har tillsammans med kollegan Jonatan Klaminder tagit prover från sediment under en sjö och en myr i närheten av Lycksele i Västerbotten.
I de avlagringar som inlandsisen har hämtat med sig hittade man växtrester som har visat sig vara 13 000 år gamla.
- Det är en tydlig indikation på att de måste ha vuxit på isen. För 13 000 år låg iskanten nere i mellersta Sverige och uppe i Västerbotten var isen en kilometer tjock, säger Zale.
Tidigare har man kunnat hitta spår av växter som har vuxit ovanpå isen precis vid istäckets kanter. Den gräsväxt som Umeåforskarna nu har hittat är det första tecken på växtlighet mitt på inlandsisen som har hittats.
- Det finns glaciärer där det till och med växer skog med tio meter höga träd på, säger Zale.
Ett milt klimat är nyckeln
Det verkar lite osannolikt att växter skulle kunna ha ett liv ovanpå ett kilometerstjockt istäcke under en period av planetens historia som man kallar för istid.
Faktum är att klimatet inte alls behöver ha varit så ogästvänligt.
- Det behövs något att växa i, det vill säga morän och avlagringar som isen har fört med sig. Dessutom var det ett varmare klimat på den tiden, säger Zale.
Kan man anta att istäcket ovanför Finland också kan ha varit grönt?
- Det tycker jag att man kan göra, säger Zale.
Zale förklarar att isen under den sena istiden var bottenfrusen och inte omformade landskapet så mycket. Det gör förutsättningarna för att hitta liknande fynd som gräsen i Lycksele även i Finland.
Fortsätter ta prover
Sjön och myren i Lycksele beskriver Rolf Zale ungefär som den första plats de kunde komma att tänka på att testa. Eftersom resultaten blev så angenäma tänker forskarna nu att fortsätta kartlägga växtligheten på inlandsisen.
- Hypotesen är att det ser likadant ut i Västerbotten, Norrbotten och kanske inne i Finland också, säger Zale.
Zale och hans kollegor vill också jämföra DNA mellan de 13 000 år gamla växtresterna med nu levande växtarter.
- Vi vill veta om de växter som fanns på isen eller kom in i slutet av istiden är direkt släkt med de växter som finns i dag, eller har de kommit senare i en ny våg, frågar sig Zale.