Det finns få som gillar rutiner lika mycket som journalisten och författaren Mikael Crawford. Under några års tid, vid exakt samma klockslag, har han ätit samma kycklingsallad till lunch på exakt samma matställe, år ut och år in. Han älskar tidtagarur och minutscheman och stiger upp klockan sex oberoende av veckodag.
– Att skapa rutiner är någon form av kompensation, säger han. Ett sätt att organisera sig då det går hårt i hjärnan. Det ger en viss stabilitet i livet.
Mikael Crawford har nyligen fått diagnosen ADHD, dvs. hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning.
Gemensamt för många former av neuropsykiatriska handikapp är att livet ska gå enligt ett visst schema annars går det inte ihop. Det förklarar Sauli Suominen som jobbar på ADHD förbundet. Han fungerar som stödperson för personer med ADHD och kommer ofta i kontakt med personer som har grava problem.
– Många av mina klienter har så stora problem att de ofta hotas segregeras från samhället, berättar han.
Superkraft ifall symptomen kan tyglas
Många anser att ADHD är en superkraft och det kan det vara ifall man klarar att tygla sina symptom.
– Just det här är väldigt svårt för människor med ADHD, de klarar inte av att styra upp sig själva, säger Sauli Suominen.
En inre ledare saknas
Då man har ADHD saknas en viss funktionsstyrning förklarar han.
– Alla funktioner finns i hjärnan men personen i fråga kan inte utnyttja dem. “Ledaren” inom personer med ADHD saknas. Man fastnar och kommer inte vidare. Det är här som personen ifråga behöver hjälp och stöd, menar Sauli Suominen.
Ungefär en procent av finländarna har så svår ADHD att de inte alls kan sitta stilla. Då är det frågan om ett mycket svårt handikapp.
– Om vi talar om lättare symptom kan antalet röra det sig om upp till 30-40% av befolkningen, uppskattar Sauli Suominen.
Även om Mikael Crawfords symtom är lindriga anser han att vi ska tala om dem för de påverkar hans liv så mycket.
– I mitt fall har det gått helt okej. Det finns saker i mitt liv som skulle ha varit enklare om jag hade vetat om det tidigare. ADHD kan ses som en superkraft men det kan också vara rena kryptoniten.
Vad är det för fel på mig?
En orsak till att Mikael Crawford valt att prata om sin diagnos är att det finns så många unga vuxna som kanske studerar eller är i arbetslivet och undrar varför allt barkar åt helvete och undrar varför inget riktigt vill blir till nåt. Varför är jag så lat eller vad är det för fel på mig?
Det kan hända att orsaken till problemen är ADHD.
För hans egen del började problemen redan i skolan. Han hade bra betyg men uppförande och flit- och uppmärksamhetsvitsorden var alltid låga. Han har också alltid varit rastlös och haft svårt att sitta stilla på möten.
– Jag har alltid bråttom framåt och har kört över folk i mitt arbete. Jag säger också saker rakt ut, vilket endel blivit sårade över, berättar Mikael Crawford.
Räddningen har varit att jobba med nyhetsjournalistik.
– Det är en bransch där man har mer nytta av symtomen än vad de är till skada.
Han tror inte heller att han kastat sig in i olika projekt på samma sätt utan sitt handikapp, även om det i hans fall är en lindrigare variant.
Mikael Crawford trodde det var normalt att vara totalt slut efter seminarier eller långa möten. Nu vet han att sådana här situationer tröttar ut honom mycket mer än vad som är normalt. Han har bland annat lidit av depression, humörsvängningar och varit utmattad.
Hjälp finns att få
Både medicinen han äter och vetskapen om diagnosen har gett honom svar och hjälp. Medicinen tar han bara vid knepiga situationer eller då någonting speciellt händer.
– Jag älskar konstutställningar och var nyligen i Berlin på ett konstmuseum. Det var första gången jag kunde njuta av konstverken i lugn takt utan att hela tiden rusa vidare. Det var en alldeles speciell känsla, berättar Mikael Crawford.
Att få rätt stöd är avgörande
Diagnosen är inte ett nödvändigtvis ett hjälpmedel för alla, vill Sauli Suominen ändå poängtera. Det avgörande är hur människan i frågan förstår sin diagnos.
– Om man inte klarar av livet så ska man söka hjälp, det är en självklarhet. Men däremot är det ingen självklarhet att diagnosen hjälper dig utan allt beror på vilka stödåtgärder du får.
– Allt är inte heller individens fel utan många saker kunde säkert förnyas och ändras på och anpassas så att folk trivs och passar in, med eller utan ADHD, menar Sauli Suominen.
Mikael Crawford och Sauli Suominen medverkar i Efter Nio radio på lördag 5.5.2018 kl. 9.03 i Yle Vega och på Yke Arenan.